- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Kemi /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Julius Gelhaar: Om kalciumkarbid och kalkkväve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 6

TEKNISK TIDSKRIFT

JUNI 1933

*



UTGIVEN AV

REMI

Evert NORLIN

INNEHÅLL: Om kalciumkarbid och kalkkväve, av ingenjör Julius Gelhaar. - Undersökningar av garageluft
m. m. på halt av koloxid, av docent Thure Sundberg och civilingenjör Elof Ljungholm. - Fosforsyra som avrostnings- och rostskyddsmedel, av dr Büttner. - Notiser.

OM KALCIUMKARBID OCH KALKKVÄVE.

Av ingenjör JULIUS GELHAAR.

Analysmetoder.

Vid de försök, som i föregående artiklar1 av denna
serie beskrivits, blev det naturligtvis nödvändigt
att utföra ett stort antal analyser på både karbid och
kalkkväve. Vad särskilt karbiden beträffar så var
det ofta nödvändigt att utföra gasbestämningar på
rätt små kvantiteter, varvid vanliga metoder ej kunde
komma till användning. Även den mycket
användbara apparaten av v. Drahten (Ch. Ztg. 1921, 447)
var ofta för stor. I det följande skall beskrivas de
metoder, som huvudsakligen kommit till användning,
och i anslutning därtill några andra metoder för
analys av karbid och kalkkväve.

Bestämning av den malda karbidens gashalt.

Det har flera gånger framhållits, att om man
droppar vatten på karbid, polymeriseras en del acetylen
och man erhåller på detta sätt lägre resultat, än om
karbid får falla i ett överskott av vatten. På denna
grund hopsattes följande apparat som var lämplig för
prover å 5 g.

Karbiden hälldes i ett med gummiproppar i bägge
ändar tillslutet vägt rör, enligt fig. l a och vägdes
ånyo. Röret sattes i en med gummipropp försedd
sugflaska A (fig. l b), som innehöll ca 100 cm3 med
acetylen mättad, koncentrerad koksaltlösning.
Mätbyretten B och nivåflaskan C innehöll även en konc.
koksaltlösning, som nyss mättats med acetylen.
Karbiden nedfördes försiktigt genom att med staven
skjuta ned den nedre proppen i röret. Sedan all
karbid nedrunnit, vändes på flaskan så att lösning rann
in i röret och sönderdelade där eventuellt kvarhållen
karbid. Temperaturen i flaskan brukade stiga
endast ett par grader och efter 5 minuter kunde
avläsning ske.

Metoden gav goda resultat, men det var besvärligt
att oupphörligt mätta lösningen i byretten, som måste
utföras mycket noggrant. För de flesta analyser på
karbid användes därför en annan, synnerligen
bekväm och noggrann apparat enligt fig. 2. Karbiden
invägdes i ett litet rör A, som tillslöts med en
visserligen tät, men rätt löst sittande gummipropp.
Karbidens vikt uppgick till endast l-1,5 g. Röret
nedlades i en kolv, som innehöll 30 å 40 cm3 med

acetylen mättad koksaltlösning. Kolvhalsen tätades
med en gummipropp, och kolven förenades med en
mätbyrett å 500 cm3, som innehöll kvicksilver som
spärrvätska. Sedan trycket i kolven utjämnats genom
att lossa på kranen för ett ögonblick, sänktes
nivåkärlet hastigt. Genom det vakuum som uppkom sögs
proppen ur röret A och lösningen kom i beröring med
karbiden. Kolven skakades ett par gånger, och
byretten kunde efter kort tid avläsas. Med denna apparat
erhölls mycket goda resultat. Sålunda erhölls
följande analyser på olika karbidsorter:
Karbid från Trollhättan:

I................ 75,33, 75,33 och 75,01 % CaC2

II............... 84,30, 84,69

Karbid från Alby .. . 70,16, 70,00

1 Teknisk tidskrift, Kemi 1932 häfte 11 och 1933 häfte 4
och 5.

Fig. l a och b. Apparat för bestämning av gashalt i mald karbid.

Som jämförelse mellan de båda apparaterna kan
anföras följande analyser på en karbid från
Ljungaverk, som maldes på laboratoriet:

Uppvägd karbid CaC2

g %

Stora apparaten ............... 5,9029 84,6

" " ............... 5,2104 85,2

" " ............... 5,3421 85,1

Lilla " ............... 1,6359 85,04

" "............... 1,4000 85,09

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933k/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free