Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Ernst Rothelius: Om arbetssättet hos vindsiktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK TIDSKRIFT
8 JULI 1933
Härav följer att rj = 0,47 f ^ - ^\ = 94 %. Först
när punkterna P och M sammanfalla uppnås den
eftersträvade slutprodukten, då y = 100 %.
Genom den grafiska framställningen och de
lämnade räkneexemplen har påvisats, att formeln för
vindsiktningens verkningsgrad tager hänsyn dels till
utbytet av underkorn och överkorn i slutprodukten
ävensom till särskilda fordringar på densamma, vilka
uttryckas genom r. Plustecknet i den slutgiltiga
formeln 5, som användes då c > r, har mycket liten
betydelse vid praktiska provningar, enär en vindsikt,
som lämnar en dylik produkt, antingen är
felkon-struerad eller också arbetar under ogynnsamma yttre
omständigheter eller är felinställd. Blir den slutliga
produkten bättre lämpad för sin användning, om den
håller större mängd fina korn, än vad som särskilt
fordras för att den skall kunna godkännas, bör
man använda minustecknet även i det fall då c > r.
Risken att verkningsgraden skall överstiga 100 % är
minimal.
De storheter, vilka ingå i formeln för
vindsiktningens verkningsgrad a, b, c och r, äro ju
siktana-lyser. Av dessa är r en förutbestämd storhet, under
det att de tre övriga, som äro siktanalyser på
ingående gods och erhållna produkter måste
bestämmas genom siktningar av materialen ifråga. Vanligen
begagnade siktar i finmalningen äro dels sikt nr 70,
vilken har 70 maskor pr längdcentimeter och en
hålstorlek av 0,088 mm, dels sikt nr 100, vilken har 100
maskor pr längdcentimeter och en hålstorlek av 0,066
mm. I Förenta staterna och England angives
vanligen en sikt på 200 maskor (mesh) pr längdtum,
vilken har en hålstorlek av 0,074 mm. Moderna
vind-siktskonstruktioner kunna inställas så att man högst
får en variation av siktanalyserna på slutprodukten
av ±5 %, och för det mesta är inställningen ännu
noggrannare. I de uttagna proven på de olika
produkterna måste man tillse att de äro goda
genomsnittsprov. Oftast stöter det på stora svårigheter att
få med det finare godset fullständigt, då stora delar
kunna kvarstanna i luften och damma bort. Göres
vid provtagningen för stora förluster av det finaste
godset, kommer siktanalysen att bliva missvisande.
Svårast är naturligtvis att få en säker siktanalys på
den fina slutprodukten. Genom att bestämma
vikterna på någon produkt kan man få kontroll på denna
siktanalys. Vanligen brukar ingående godset vara
lättast att bestämma både till vikt och siktanalys.
Bäst är emellertid att bestämma både vikter på
produkterna och alla siktanalyser. Sedan har man
möjligheter att avgöra vilka värden, som äro riktigast.
Om man provkör vindsikten såsom fristående
apparat, är det alltid lätt att bestämma alla produkters
vikter och siktanalyser. Likaså när man använder
sikten enbart för siktning av ett förut färdigberett
gods. Betydligt svårare blir det när vindsikten
arbetar i sluten krets med en krossapparat.
Förhållandevis enkelt är det vid Moodievindsiktar,
som medelst bägarverk äro förbundna med
krossapparaten. Till sikten ingående gods kan här lätt
uttagas där godset avkastas vid övre delen av
bägar-verket. Av den avsiktade grova produkten kan prov
lätt erhållas från returröret till krossapparaten eller
vid ingången i densamma. Sackas slutprodukten kan
inan också erhålla vikten av densamma. Vid kol-
pulvereldning går dock det färdiga godset oftast
direkt till brännare, varför i sådant fall
provuttag-ning är svår.
Vid luftströmsiktning av godset i krossapparaten
och då vindsikten är direkt förbunden med denna
är det nästan omöjligt att uttaga de prov, som
erfordras för en bestämning av vindsiktningens
verkningsgrad. Siktningen sönderfaller här i två
operationer, dels siktningen inne i krossapparaten och
dels siktningen i vindsikten. Att taga ut ett prov
på den till vindsikten gående gods-luftblandningen
är mycket svårt, dels beroende på den effektiva
sammanbyggnaden mellan vindsikt och kvarn och dels
beroende på att det råder antingen tryck eller
vakuum i rörledningen. Dessutom är det nästan
ogörligt att få med det finaste godset i provet, då
luften är i rörelse. Oftast återföres ju det grövre
godset med luften i samma rör som
inmatningsgodset, varvid det är omöjligt att erhålla något prov
på den grova returprodukten.
Vid Rema-systemet, där godset i osiktad form
lämnar kvarnen, men transporteras av luft till vindsikten,
kan naturligtvis ett prov av ingående gods till
vindsikten uttagas, men det stöter på stora hinder därför
att vindsikten är så tätt sammanbyggd med kvarnen.
Även av det grova godset skulle prov kunna
uttagas, men då malgodset utgöres av kol, är dess
specifika vikt så ringa att de finaste partiklarna hålla
sig svävande i luften mycket länge. Slutprodukten
går vanligtvis direkt till förbränning. Dessa siktar
kunna således endast provas, då de köras fristående
och med tidigare färdigberett ingående gods.
Applicerar man enligt Rosin och Rammler
Han-cocks1 metallutvinnings-ekvation på dessa storheter
från vindsiktningen erhålles ett samband
m =
w
w
där k^ och /£2 äro konstanter. Madel transformerade
denna ekvation till
w
- = 7c2 w + #1
m
vilket uttryck om - räknas som en funktion betyder
m
en rät linje, där k± är ordinatan i origo och k2 linjens
vinkelkoefficient.
Rosin och Rammler2 lia utfört en bestämning av kl
och k2 efter vindsiktning av ett brunkol från Böhlen
där man försökte få vindsikten att arbeta som en
vanlig duksikt eller plåtsikt med l mm och 2 mm hål.
w
Värdena på w, m och - framgå av följande tabell:
m
Storlek på sikthål
w
m
w m
31.7
71,8
0,442
1 mm
36,9
48,8
79,0
89,3
0,467 0,546
55,6
92,2
0,602
31,7
56.0
0,566
2 mm
36,9
48,8
64,4 79,0
0,573 0,617
55,6 | 84,4
0,658
1 Min. Mag. 1930, sid. 16.
2 Metall und Erz. 1932, sid. 518.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
