Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Ernst Rothelius: Om arbetssättet hos vindsiktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 JULI 1933
KEMI
53
w
TrT
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
Ki-0,2
x:
Hl*0,416
X
S/A/ med
1 mm h ~yl
0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Ojw
Fig. 4. Grafisk bestämning av konstanterna i Hancocks formel.
Enligt diagrammet, fig. 4, erhölls vid avsiktningen
på l mm sikt k± + k2 = 0,223 + 0,677 - 0,9 och på
2 mm sikt k± + k2 = 0,427 -f- 0,416 = 0,843.
Enligt Madel kan man nu även beräkna utbytet av
underkorn och överkorn i färdigprodukter då
verkningsgraden är maximal. Då är
v/Td - k,
och mn =
/Vo "’Q
gynnsammaste verkningsgraden blir då
Deri
Resultaten från bestämningarna på k^ och &.; vid l
mm sikt giva nu vid beräkning w0 - 36,8, m0 =r 80,0
och r]0 = 70,7 % och vid 2 mm sikt w0 - 54,4, m0 =
o ~65,5 %.
De vanligaste orsakerna till driftstörningar.
Störningar i driften av vindsiktar bero dels på
godset, dels på luften och dels på själva apparaten.
Liksom vid siktning med vanliga trådsiktar
försvåras siktningen med större finhet hos godset.
Svårigheten vid mycket fint gods är att få det i disperst
tillstånd i luften, då det gärna vill klumpa sig. För
att erhålla en effektiv blandning måste godset gå in
i luften i mycket små strömmar. Stötar, hastiga
riktningsändringar och virvelströmmar underlätta
dispersionen. Härav följer omedelbart att
avverkningen vid mycket fint ingående gods blir liten. All
siktnings verkan upphör, när godset blir så fint, att
partiklarna befinna sig i jämvikt med luften, även
’när denna nästan befinner sig i vila. För kraftig
inmatning av mycket fint gods är ofta anledningen
till misslyckade resultat.
Även vid större kornstorlekar på ingående godset
misslyckas ofta siktningen, om ingående
godsmängden är för stor, det vill med andra ord säga att
vindsikten är för liten. Vanligen erhåller man ju en
ökning av produktionen, när man till en
krossapparat kopplar en vindsikt. Det finns emellertid fall
då avverkningen sjunkit, beroende på att vindsikten
varit för liten. Det gäller således att noggrant för-
vissa sig om att ingående godsmängden är den
lämpligaste som är möjlig. Annars kanske godset nästan
osiktat går genom vindsikten.
En mycket stor roll spelar ingående godsets halt
av underkorn, som skola avsiktas. Ju högre halt
av underkorn, dess svårare blir avsiktningen och
vindriktningens verkningsgrad sjunker betydligt vid
mycket höga halter av underkorn. Man önskar
naturligtvis att vid krossningen få ut så stor del
underkorn som möjligt, men beroende på vindsikten
blir då godset ej så väl avsiktat utan returgodsets
halt av underkorn stiger, den cirkulerande
godsmängden stiger och kvarnen matas med en del redan
fär-digmalet gods. Även här gäller det att försöka
fastställa, vid vilken mängd av underkorn, som
vind-sikten arbetar bäst. Därefter får man sedan rätta
krossapparatens arbete. Hos ringkvarnarna kan man
t. e. än’dra halten av underkorn vid målningen genom
att ändra fiädertrycket. Så har tysken Helbig
fastställt att vid en ringkvarn med tre valsar är det för
en Pfeiffer-vindsikt gynnsammaste ingående
siktgod-set, ett go’ds, som håller 20 till 30 % av korn
passerande sikt med 0,088 mm hål. Samtidigt erhålles
den lägsta kraftförbrukningen och den minsta
slitningen av kvarnen.
Vad beträffar luften är det särskilt två saker att
lägga märke till. Den ena är temperaturen. Vid
luftströrnsiktning åtgår vid högre temperatur större
mängd luft för transport av samma mängd gods. För
att samma resultat skall ernås vid själva
vindsikt-ningen bör således temperaturen hållas så jämn som
möjligt. Särskilt när man vill torka godset genom
införsel av varm luft i malkretsen får man tänka på
detta förhållande.
Luften får ej heller vara fuktig, då godset gärna
klumpar sig och målningen försvåras eller
omöjlig-göres. Man får ej heller hålla så låg temperatur att
vattenånga utfaller, dvs. temperaturen får ej sjunka
under daggpunkten. Särskilt gäller detta vid
målning av fint kol. Om apparaterna i den slutna
malkretsen vid igångsättningen av krossningen äro kalla
får man vara mycket försiktig, isynnerhet om varm
luft användes i systemet. Dess halt av vattenånga
kan då falla ut och förorsaka svåra störningar.
Några synpunkter på själva vindsiktningsprocessen
i olika siktkonstruktioner.
Naturligtvis kan under i övrigt lika
driftsförhållanden vindsiktningsverkningsgraden tjänstgöra som
grund för bedömande av två eller flera
vindsikts-konstruktioners godhet relativt taget.
Om man uppdelar vindsiktningsprocessen i dess
olika stadier, så kan man som första fas uppsätta
erhållandet av godset i disperst tillstånd i
disper-sionsmedlet, som här utgöres av luft. Enligt lagarna
för luftseparation måste dispersionen vara så
fullständig att luften helt kan omsvepa varje korn, innan
separationsoptimum kan nås. I Moodievindsiktarna,
där dispersionen sker inne i själva sikthuset, genom
godsets utkastning från fördelningsskivan mot en
skärm, kan det ju lätt hända att hela klumpar
avkastas, vilka ej ens vid anslaget mot skärmen
fullständigt uppdelas. Dessa klumpar falla till bottnen
i inre tratten, i vilken avskiljning av överkorn äger
rum. Om ingående godset är fuktigt eller om det är
mycket långt nedmalet är risken för sådan klump-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
