Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Trettonde allmänna svenska kemistmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 8
AUG. 1933
TEKNISK TIDSKRIFT
KEMI
Evert NORLIN
INNEHÅLL: Trettonde allmänna svenska kemistmötet. - Sveriges skogars avkastning enligt senaste
undersökningar, av docent Erik Lundh.
TRETTONDE ALLMÄNNA SVENSKA KEMISTMÖTET.
Trettonde allmänna svenska kemistmötet gick
programenligt av stapeln fredagen den 26 och
lördagen den 27 maj. Mötet, som anordnats av
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
Bergsvetenskap, hölls å föreningens lokal.
Anslutningen till mötet var mycket god - med omkr. 75
deltagare första mötesdagen och omkr. 100 den
andra.
Programmet för mötet var också mycket gediget
och lockande. De fem föredragen, våra skogars
avkastning, nyare utveckling av träsockerförfarandet,
träfiberplattors framställning och egenskaper,
kemiskt utnyttjande av träavfallet samt bästa
organisationen av forskningsarbetet inom träkemien,
behandla samtliga ämnen som stå i brännpunkten för
intresset. Särskilt efter de bägge sistnämnda
föredragen följde livlig diskussion.
Andra mötesdagen hade anordnats ett särskilt
damprogram, varunder Konsumtionsföreningens mjukbrödsbageri, Operakällarens nya ekonomiavdelning
och prins Eugens konstsamlingar på Valdemarsudde
besågos.
Vid mötets öppnande den 26 erinrade ordföranden,
överingenjör Brahmer, om, att det var tjugufem år
sedan det första allmänna Svenska kemistmötet
avhölls. Det ägde nämligen rum i Stockholm den
29-30 maj 1908. Sedan dess ha sådana möten
hållits vartannat år, omväxlande här och på någon
lämplig plats ute i landet, 2 gånger i Göteborg och
Hälsingborg, l gång i Gävle och Sundsvall och 7
gånger i Stockholm.
För att belysa utvecklingen av några av våra
viktigaste kemiska industrier under det kvartssekel,
som gått, sedan det första kemistmötet ägde rum,
visade talaren en tablå, se fig. 1.
"Detta sista möte i raden är", fortsatte talaren,
"således det trettonde, och det låter ju olycksbådande.
Det kan åtminstone ytterligare påminna oss, om det
nu behövs, att vi leva i en tid fylld till brädden av
bekymmer och farhågor för framtiden. Tidsläget
skildras träffande i en tidskriftsartikel på följande
sätt:
"Vi äro inne i en av historiens mörkaste perioder.
Under våra läsares livstid har det icke förekommit
en så djupgående och allvarlig kris. Framtiden har
aldrig sett så osäker ut som nu. Det råder i vårt
land en allmän depression och panik. Tusentals av
våra stackars medborgare mista sitt arbete med
vinterns början, och de synas icke ha någon möjlighet
att skaffa sig en annan sysselsättning. T ett av konti-
nentens största länder står den politiska ångpannan
under högtryck, vi höra huru den kokar och bubblar.
Ryssland kastar som vanligt sin mörka skugga över
Europas horisont. Samtidigt är hela det brittiska
Imperiets energi och inflytande utsatt för en
fruktansvärd prövning. Och detta är ändock bara
början. Ögonblicket är högtidligt. Det finns icke en
människa, som kan vara likgiltig för, hur framtiden
kommer att gestalta sig. Vi kunna absolut icke
överblicka, varthän alla dessa svårigheter komma att
leda, men lyckligtvis är problemet ännu så länge
endast ekonomiskt. Om det hela begränsar sig till,
att människorna förlora pengar och genom fattigdom
. Gummivaror l vårr/ej
. Kalciumkarbid
l Färger, fernissa l värde l
B Margarin
l Cellulosa
Papper, papp
Laget omkring 1905
Produktion omkring 1930
Arbetare omkring mo
l Såpa, tvål
l Konstgödsel
^ Maltdrycker
^^-
l Folkmängd
Fig. 1. De viktigaste svenska kemiska industriernas relativa
utveckling 1905-1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
