Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Trettonde allmänna svenska kemistmötet - Erik Lundh: Sveriges skogars avkastning enligt senaste undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
12 AUG. 1933
få en lektion i måttlighet, så finnes ingen anledning
att förtvivla. Härav kan man lära sig lagen om
förtroende, sympati och hjälpsamhet, ty främsta orsaken
till denna världsolycka är strävandet att hastigt
bliva rik. Det är säkert detta, som försvagat den
moraliska kraft, som gör det möjligt att begränsa en
kris och göra sig till herre över den."
Det märkligaste med denna artikel är, att den har
stått att läsa i Svenska bryggareföreningens
månadsblad i år och är hämtad ur den engelska tidskriften
Harpers Weekly den 10 oktober 1857, men texten
låter ju nästan som om den vore skriven helt
nyligen.
Jag har funnit det vara synnerligen lämpligt att
på vårt kemistmöte i dag, det trettonde, med detta
citat påminna om, att konjunkturer, synbarligen
lika allvarliga, som dem vi nu uppleva, ha hemsökt
världen förr. Lika säkert ha de också förbytts till
sin motsats. Vad lider världen av just nu? Jag skall
inte besvara den frågan, utan endast i min tur fråga:
Är det brist på varor, tekniska resurser eller på vilja
att utnyttja dem? Nej, man kommer snarare att
tänka på den gamla fabeln om människokroppen och
dess lemmar. Ur mänsklighetens nuvarande nöd
skall insikten komma, att vi alla behöva varandra,
och att vi måste mötas i samförstånd och
förtroende. Teknikens män äro väl förtrogna med en
sådan tankegång och tillämpa den alltjämt. Deras
andliga krafter inrikta sig väl i första hand på
resultat i den konkreta verkligheten, men har man
icke rätt säga, att de syfta längre? Är icke deras
strävan densamma som varje kulturmänniskas:
arbetet på att ernå en allt större fulländning, yttre
såväl som inre?
I år ägnar sig kemistmötet åt en ämnesgrupp, som
bestyreisen ansett vara för vårt land av mycket stort
och aktuellt intresse. Det gäller att stimulera till en
ökad användning av våra skogars avkastning. Det
torde snart vara allom bekant, att våra skogar växa
betydligt fortare, än vi förut trott vara fallet, och att
vi därför kunna och också böra skatta dem på sitt
innehåll betydligt hårdare, än vi hittills trott vara
möjligt och sunt. 10 millioner kubikmeter trä eller
mera om året, som vi inte vetat om förut, stå och
vänta på, att vi skola draga nytta av dem, och, när
vi tagit dem i bruk, så bli våra skogar ännu bättre än
de varit hittills, säga skogsmännen. Det är
trösterikt att tänka sig i dessa tider, att skogsdrift och
trä-förädling höra till de hanteringar, som måste använda
sig av rätt mycket mänskligt arbete, och vi se häri
en möjlighet att lätta på den fruktansvärda
arbetslöshet, som tynger oss alla som det kanske svåraste
allmänna bekymmer, vi ha över oss för närvarande.
Ty fåfäng gå lärer mycket ont, och det hör väl till
det mest tragiska, när folk, som både vill och kan,
inte kan få arbeta för sin försörjning."
SVERIGES SKOGARS AVKASTNING ENLIGT
SENASTE UNDERSÖKNINGAR.
Av docent ERIK LUNDH.
Tidigare uppskattningar rörande tillväxten och
avverkningen i Sveriges skogar.
Innan jag ingår på att närmare redogöra för våra
skogars nuvarande avkastning enligt senast
verkställda undersökningar må det tillåtas mig att i all
korthet med några ord beröra, hur utvecklingen med
avseende på ifrågavarande spörsmål tidigare
gestaltat sig.
Redan under 1600-talet förspordes farhågor och
klagomål över att skogsbrist skulle uppstå på grund
av överdriven avverkning. Utan tvivel ägde även
under tidigare århundraden i vissa landsdelar en
betydande överavverkning rum, vilken rent lokalt
kunde leda till en påtaglig skogsbrist. I de
sydvästra landsdelarna utöddes sålunda skogarna redan
på 1500- och 1600-talen genom en betydande
virkesexport, en stark inhemsk förbrukning samt
skogseldar i samband med krigen i gränsbygderna.
Järnhanteringens uppblomstring under de därpå följande
århundradena tog utan tvivel hårt på
skogstillgångarna i Värmland och Bergslagen. Slutligen torde nog
även i spridda trakter efter ostkusten virkesexporten
hava föranlett minskning av skogstillgångarna.
Beträffande landet i dess helhet voro dock de
svenska skogarna i stort sett föga utnyttjade fram
till början av 1800-talet.
Under 1600- och 1700-talen liksom senare sökte
man genom lagstiftningsåtgärder reglera skogarnas
utnyttjande. Däremot verkställde man vid denna
tid av naturliga skäl icke några beräkningar över
virkesförrådens storlek och avverkningarnas
omfattning. Kubering av runt virke eller av
rot-stående skog förekom vid denna tid icke i Sverige.
Under sådana förhållanden saknades givetvis alla
förutsättningar för beräkningar av skogsekonomisk
innebörd.
Under 1800-talet kom den svenska
skogshushållningen småningom in i ett helt nytt läge och
arbetade sig därvid efter hand fram till att bliva en av
landets betydelsefullaste näringar. Man kan säga,
att det storindustriella utnyttjandet av de svenska
skogstillgångarna började kring mitten av
1800-talet. Detta i förening med landets fortgående
uppodling och befolkningens snabba tillväxt medförde,
att efterfrågan på skogsprodukter hastigt växte.
Avverkningarna ökades i omfattning och en
målmedveten exploatering av skogarna vidtog även i de
mer avlägset belägna landsdelarna.
Denna fortgående exploatering av de svenska
skogarna under sistförflutna århundrade riktade såväl
fackmännens som statsmakternas uppmärksamhet på
frågan om vårt virkesförråds bevarande och rätta
vård. Som en följd härav vidtogos
lagstiftningsåtgärder, som först ägnades åt skogsbiologiskt
ömtåliga eller vanlottade landsdelar, men sedermera, år
1903, utsträcktes till hela landet i avsikt att
framdriva ett måttfullare utnyttjande av skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
