Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Erik Lundh: Sveriges skogars avkastning enligt senaste undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
12 AUG. 1933
trötta med siffror angående vad som i sådant
hänseende uträttats. Nämnas må emellertid att dessa
åtgärder under de senaste åren bedrivits i forcerat
tempo. 1931 års skogssakkunniga hava uppgjort ett
program för utförande inom en tidrymd av 30 år av
sådana ytterligare erforderliga åtgärder som
dikning, skogsodling och iståndsättande av vanhävdad
skogsmark, vilka skogsägarna enligt gällande lag
icke kunna tvingas att utföra. Ett realiserande av
programmet beräknas med nuvarande
bidragsgrunder förorsaka staten en årlig utgift av 5,75 mill. kr.,
varav för bidrag till enskildes skogar 4 mill. kr.
och för användning å statens egna skogar 1,75 mill.
kr. I årets statsverksproposition har för enskildes
skogar äskats 4,6 mill. kr., då det nu framförallt
gäller arbetslöshetens motverkande.
Ett genomförande av programmet skulle förläna
väsentligt stegrad produktionsförmåga åt 4,9 mill.
hektar. Lågt räknat torde man å dessa marker
kunna påräkna en stegrad virkesproduktion av ca 10
mill. fm3.
Om våra grundförbättrande åtgärder i
skogsbruket få fortgå som hittills, kunna vi alltså i
kvantitativt hänseende räkna med en väsentligt ökad
avkastningsförmåga hos våra skogar.
Men även i kvalitativt hänseende torde vi kunna
hoppas på ett förbättrat utbyte av vårt skogsbruk.
Väl är sant, att urskogsförråden, som till stor del
bestodo av kvalitativt sett förnämligt virke,
åtminstone vad beraffar dylikt virke, nu till huvudsaklig
del äro borta. Men skogsvårdsarbetet kommer i
sinom tid att lämna kompensation härför. Genom
de beståndsvårdande huggningar, röjningar,
gallringar o. dyl. som nu i betydande omfattning komma
till regelbundet utförande borthuggas successivt de
sämsta stammarna, vilket sålunda kan sägas
medföra en förädling av skogsbestånden. I detta
sammanhang må erinras om den utomordentliga
betydelsen för detta beståndsvårdsarbete, att finna
avsättningsområden för gallringsvirket. Ökade
möjligheter för användning av det sämre virket kan sålunda sägas åvägabringa ökade förutsättningar för
ett värdefullt gagnvirkesutbyte. Som en åtgärd,
ägnad att för framtiden förbättra gagnvirkets
kvalitet, kan även nämnas uppkvistning av de bästa
stammarna, vilket under de senaste åren börjat
praktiseras i växande utsträckning.
Ävenså må framhållas, att de metoder, vilka
numera i allt större utsträckning komma till
användning vid skogsbeståndens föryngring, i sin mån även
äro ägnade att befrämja skogens kvalitet. Man
söker alltså nu i största möjliga utsträckning att
grunda skogens föryngring på naturlig återväxt,
som uppdrages i luckor eller under skärmbestånd,
alltså utan fullt ljustillträde, varigenom kvistbildningen blir mindre och virkets kvalitet högre.
Härigenom vinner man även säkerhet för att den
spirande ungskogen är av lämplig och för klimatet
anpassad härstamning, i vilket avseende man nu är
mycket noggrann sedan man lärt av erfarenheten
och de många avskräckande exempel, som erbjudas
av ungskogar, uppkomna av från utlandet
importerat tallfrö.
Slutligen må här ytterligare en omständighet
anföras, som för framtiden kommer att medföra ökade
förutsättningar för att erhålla ett kvalitativt sett
gott utbyte av skogsbruket. På senaste tid har
sålunda det särskilt från skogsmännens sida nedlagda
intensiva arbetet på att få skogen befriad från
betning börjat att bära frukt. Denna utveckling, som
innebär att särskilda betesmarker iordningställas för
kreaturen och att skogen fridlyses, kommer genom
beslut vid detta års riksdag att kraftigt främjas.
Detta blir av största båtnad för skogsskötseln, enär
genom beteskreaturens tramp och bett skogen
tidigare förorsakats skadegörelse i mycket betydande
omfattning. Som en för skogsbruket väsentlig
fördel av betets upphörande å skogsmarken är särskilt
att anteckna, att vi därigenom få avsevärt
förbättrade produktionsmöjligheter för lövskogen, som
gärna avbetas av kreaturen. Det må i detta
sammanhang framhållas att vi med säkerhet kunna för
framtiden påräkna en väsentligt stegrad avkastning
av kvalitativt sett gott lövträdsvirke, särskilt av
björk. Den fortgående rationaliseringen av
betesförhållandena och framförallt skogsmännens sedan ett
10-tal år tillbaka energiskt vidtagna åtgärder för att
gynna lövskogen och att i största möjliga
utsträckning få denna inblandad i barrskogen, vilket ur
biologisk synpunkt är förmånligt, komma att leda
härtill. Redan inom ett 10-tal torde detta
förhållande bliva påtagligt, även om vi icke redan då
kunna påräkna ökat utbyte av grövre dimensioner.
Fråga om anordnandet av en avverkningsstatistik.
Slutligen skulle jag vilja fästa de ärade
åhörarnas uppmärksamhet på ett förslag, som för några
månader sedan till kungl. maj:t inlämnats från
centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund.
Vid 1931 års skogssakkunnigas beräkningar
rörande virkesförbrukningen för olika ändamål har,
som visats, denna förbrukning endast kunnat
redovisas för tvenne områden, nämligen å ena sidan
Norrland och Dalarna och å andra landet i övrigt.
Även vid denna uppdelning hava i brist på exakta
uppgifter antaganden av skönsmässig natur fått
göras. Man kan sålunda säga, att för närvarande
möjligheter saknas att på grundval av tillgänglig
officiell statistik beräkna virkesförbrukningens
storlek för mindre områden såsom län, floddalar eller
dylikt. Centralrådets förslag syftar till att fylla
denna brist. Centralrådet har på kungl. maj:ts
uppdrag gjort en utredning i ämnet och föreslår nu att
virkesdeklarationerna på särskilt sätt skola
bearbetas och läggas till grund för en länsvis redovisad
kontinuerlig avverkningsstatistik.
Tillgångssidan har man nu för dessa områden,
åtminstone för en tid framåt, tillfredsställande
utredd av rikstaxeringen och den verkställda
avverkningsberäkningen. Men nöjaktiga uppgifter rörande
virkesavgången inom områdena ifråga saknas.
Enligt mitt förmenande måste det vara av största värde
för den träförädlande industrien att för olika
avgränsande områden äga tillgång till fullständiga och
nöjaktiga uppgifter rörande såväl tillgången på som
förbrukningen av virke av olika slag och till olika
ändamål. Icke minst borde dylika uppgifter i dessa
tider, då det gäller att mobilisera samhällets
resurser för försörjningsändamål fylla ett behov. Man
må därför uttala en förhoppning om att förslaget
skall bliva genomfört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
