Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9. Sept. 1933
- Erik Hägglund: Den nyare utvecklingen av träförsockringsförfarandet Hägglund-Bergius (Rheinauprocessen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 9
SEPT. 1933
TEKNISK TIDSKRIFT
*
REMI
INNEHÅLL: Den nyare utvecklingen av träförsockringsförfarandet Hägglund-Bergius, av professor Erik Hägglund.
- Notiser. - Litteratur.
DEN NYARE UTVECKLINGEN AV
TRÄFÖRSOCKRINGSFÖRFARANDET HÄGGLUND-BERGIUS.1
(RHEINAUPROCESSEN.)
Av professor ERIK HÄGGLUND.
När jag för något mer än tio år sedan i
Kemistsamfundet lämnade en första redogörelse angående
våra vid denna tidpunkt vunna resultat vid
försockring av trä med stark saltsyra, var ett visst
utvecklingsskede avslutat. Den på laboratorieförsöken i
Goldschmidts fabriker i Essen grundade
försöksanläggningen i Rheinau hade fungerat tillfredsställande.
Ehuru denna anläggning var ganska liten, föreföll
det icke överdrivet optimistiskt att hoppas, att man
på dessa erfarenheter kunde basera en regelrätt
fabrikation. Utvecklingen stördes likväl av att man i för
träförsockringen intresserade kretsar även ansåg sig
böra undersöka en annan saltsyreförsockringsmetod
än den vi utexperimenterat. Det gällde ett
förfaringssätt, som påminde om det redan 40 år tidigare av
DANGEVILLIERS uppfunna. Enligt detta skedde
försockringen genom att leda in klorvätegas i den med
saltsyra blandade träsubstansen. De praktiska
försöken härmed utfördes i en anläggning i närheten av
Geneve. Sedan det emellertid visat sig att
gasmetoden var förenad med svårigheter, som man icke kunde
bliva herre över, kunde vi gå i författning att
uppföra en anläggning enligt vårt system, vilken då
kom tillstånd på samma plats. Denna visade sig
fungera tillfredsställande och efter våra beräkningar.
För andra gången var det alltså ådagalagt, att vår
träförsockringsmetod var tekniskt genomförbar.
Anläggningen i Geneve hade dock alldeles för liten
produktion för att vara ekonomiskt lönande och platsen
var i övrigt speciellt med avseende på försörjningen
med trämaterial mindre lämplig. Det var därför
nödvändigt att förlägga tillverkningen till ett annat
ställe och öka ut anläggningen så, att tillverkningen
kunde löna sig. Intresset härför var också mycket
stort. Dock dröjde det något, innan alla rörarbeten
för en sådan anläggning voro avslutade. Under tiden
hade emellertid konjunkturerna börjat försämras och
man vågade icke i första hand att gripa sig an med
realiserandet av de uppgjorda planerna. Att
intresset för frågan upprätthållits och forskningen inom
området oavbrutet kunnat bedrivas är i väsentlig
grad BERGIUS förtjänst. Hans namn är därför i
egenskap av organisatoriskt ledande kraft och icke
egentligen i egenskap av uppfinnare intimt knutet till
ifrågavarande sak.
Jag nämnde, att forskningen oavbrutet fortsattes.
Det gällde därvid i första rummet frågan om
råsockrets rening och biprodukternas utvinning och
användning.
I augusti förra året igångsattes till sist, delvis med
statligt understöd, byggandet av en
fabriksanläggning i Rheinau på samma plats och delvis i samma
byggnader där tidigare Bergius i stor skala genomfört
kolhydreringen. Denna träsockerfabrik har nyligen
blivit färdig och igångsatt. (Fig. 1.)
För att motivera den titel jag ansett lämplig för
föreliggande föredrag vill jag till en början påpeka,
att den metod som användes i anläggningen i
Rheinau i princip är identisk med mitt tyska patent av
år 1916.
Jag tillåter mig att visa det schema, som åtföljde
ifrågavarande patentbeskrivning, av vilket framgår,
att de huvuddelar, vari metoden sönderfaller: diffusionsprocessen, uttvättningen och anrikningen av
saltsyran från denna process samt sockerlösningens
vakuumindunstning, där finnas angivna (fig. 2). Men
även sättet eller snarare sätten för sockrets raffine-
i Föredrag vid allmänna svenska kemistmötet den 26 maj
1933.
Fig. 1. Totalvy över träsockerfabriken Mannheim-Rheinau,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:48 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933k/0067.html
