Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Hilding Bergström: Tillgodogörande av träavfall. Inledning till diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEKNISK TIDSKRIFT
11 NOV. 1933
vid kolningen erhållna okondenserbara gasens
bearbetning på värdefullare produkter är även möjlig.
Dessa m. fl. förbättringar i biproduktshanteringen
kunna visserligen nedbringa träkolspriset ej
oväsentligt, men räcka ej till, så långt man nu kan se, för
att göra kolning av barrved i ugn räntabel i normala
fall.
Kolning av ribb i ugn ställer sig förmånligare på
grund av att råmaterialet är billigt. Anledningen
till att ugnskolningen ej blivit allmännare införd vid
sågverken beror till stor del på, att anläggningarna
hitintills varit för dyrbara. Förslag till billig
kolugn för avfall från sågverk ha även framkommit på
sista tiden.
Förutsättningen för en industri baserad på träets
termiska sönderdelande ligger tydligen i en mera
genomgripande omläggning av kolningsprocessen.
Den nuvarande kolningen är nämligen som allmänt
känt en mycket rå procedur, som går i förstörande
riktning. Forskningsarbetet på träkolningsområdet
har därför i fortsättningen gått ut på att att få fram
nya processer, genom vilka vedens termiska
sönderdelning kan ledas så, att höga utbyten av värdefulla
produkter erhållas. Ett sådant förfarande har
utarbetats i halvstor skala på kolningslaboratoriet.
Järnverkens starkt minskade träkolsbehov har
gjort frågan om träkolets användning för andra
ändamål synnerligen aktuell. För
arbetslöshetsspörsmålet är en ökad träkolsproduktion av mycket stor
betydelse, då viktsenheten träkol representerar ett
relativt stort antal arbetstimmar. Tillvaratagandet
av träavfallet genom träkolsframställning vore
naturligtvis den enklaste vägen, men härför saknas
ännu förutsättningen, nämligen
avsättningsmöjligheten av erforderliga kvantiteter träkol till antagligt
pris.
Man har tänkt sig en ökad konsumtion av träkol
genom dess användning som motorbränsle. Man kan
ej nog kraftigt understryka betydelsen av att träkols
användning för motordrift ligger tekniskt klar för
ett allmännare bruk vid ett kristidstillfälle. Träkolet
är nämligen, så långt man nu vet, det enda motor-
Fig. 3.
bränsle, som då kan framställas inom landet ostört,
snabbt och i obegränsad mängd. Men när den
oinvigde ser uppgifter om, vilken vinst träkolet direkt
ger vid användning som motorbränsle, så förvånas
han över, att ytterligare ekonomisk uppmuntran
erfordras för denna användning. Denna fråga får helt
säkert sitt nöjaktiga svar i den kommande
diskussionen, och jag skall därför ej vidare uppehålla mig
vid detta ämne.
I och med förhoppningarna om en allmännare
användning av träkol som motorbränsle dök även den
mycket gamla idén om flyttbara ugnar upp, och
man synes nu ofta glömma bort trotjänaren, milan.
En mindre kolugn kan ju vara av olika slag, flyttbar
av järnplåt (fig. 2), fast, murad av rödtegel (fig. 3).
Konstruktivt, i drift och skötsel erbjuda dessa ugnar
ingenting nytt utöver vad som redan länge varit
bekant. Ugnarna drivas enligt samma princip som för
en mila, vilket är riktigt. En sådan mindre ugn är
helt enkelt en mila med dennas rörliga täckning
ersatt av en orörlig stomme av plåt eller murverk.
Att den i jämförelse med milan ej kan åstadkomma
några underverk är utan vidare klart. Den, som
sysslat något med milkolning har ej heller större
svårighet för att dra upp en tämligen exakt
jämförelse mellan kolning i dessa små ugnar och kolning
i mila. Uppgifterna om ett högre utbyte, bättre
kvalitet på kolen, oberoende av kolvedens vattenhalt,
oberoende av skötsel, snabb kolning m. m., vilket
ofta anföres till dessa ugnars fördel framför milorna
äro väl oftast minst sagt något överdrivna. Att
märka är vidare, att kolning i mila kan inläras lika
fort som kolning i en som mila driven ugn.
Såväl för milan som ugnen skall träkolet före
användning för motordrift krossas. Härvid minskas
volymen på träkolet som detta uppmätts från ugnen
ofta med 15-30 %. Det härvid erhållna stybbet,
vars volym naturligtvis ligger långt under nämnda
volymminskning, har en begränsad avsättning.
Som ersättare för milor vid skogskolningen har
dessa flyttbara eller små kolugnar ingen verklig
mission att fylla. För andra fall, då de möjligen kunna
komma ifråga, är deras ekonomiska berättigande lätt
att avgöra. I stort sett äro ju dessa småugnars
existens helt beroende av avsättningen av träkolet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
