Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Hilding Bergström: Tillgodogörande av träavfall. Inledning till diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISKTIDSKRIFT
11 NOV. 1933
ket arbete i vårt land nedlagts på att få fram sådana
metoder.
Stort uppseende väckte för några år sedan det
från utlandet härstammande förslaget att framställa
oljor ur fast bränsle genom hydrering, dvs. under
högt tryck i närvaro av väte och vid ca 450°C. Man
ställde sig något undrande inför de ekonomiska
möjligheterna i ett sådant förfarande. Genom utförda
försök kunde snart åtminstone i huvudsak
räntabiliteten för en hydreringsprocess tillämpad på trä
bedömas. Det visade sig då, att
framställningskostnaden för på detta sätt framställt flytande bränsle
blev mycket hög, och att en sådan tillverkning
dessutom blev komplicerad. Anläggningen skulle
dessutom bli så dyrbar och omfattande och toge så
lång tid i anspråk för iordningställande, att
uppförandet vid ett kristidstillfälle knappast vore
tänkbart med nu tillgängliga metoder.
Samtidigt som hydreringsförfarandet för
framställning av oljor ur trä kontrollerades, pågick ett
försöksarbete, som avsåg att få fram någon mera
antagbar metod för framställning av flytande bränsle
ur trä. I samband med träkolningen omnämndes
här, att en sådan metod utexperimenterats. Pr ton
lövved erhålles enligt denna metod 380 kg flytande
brännbara produkter, av vilka hälften äro oljor och
hälften vattenlösliga. De erhållna produkternas
värde gör det tänkbart att även under normala
förhållanden driva en fabrikation enligt detta
förfarande. Allt för processen erforderligt råmaterial
finnes inom landet, och den erforderliga apparaturen
är ej alltför komplicerad. Vätgas och katalysatorer
erfordras ej. Vid en försöksanläggning vid
Marieberg ha vi närmare utformat denna metod, som
vi hoppas snart kunna omsätta i stordrift. Skulle
en gång världens oljekällor sina, så finnes, och det
kan man väl redan nu bestämt påstå, möjligheten
att ur växande
material framställa erforderlig
mängd flytande bränsle.
I samband med
framställning av flytande
bränsle ur trä kan
omnämnas, att genom en enkel
metod för vissa ändamål
fullgoda smörjoljor till
högt utbyte kunna
framställas ur trätjära och ur
avfallsprodukter, som
erhållas vid rening av
flytande harts. Metoden har
väl närmast sin betydelse
vid tider med abnormt
höga priser på smörjoljor.
Det är sedan länge
känt, att t. e. antracenolja
kan lösa trä. Denna lösningsprocess har närmare
studerats på kolningslaboratoriet. Upplösningen,
som sker snabbt vid 270°C,
kan göras med fenoler,
tjäror, flytande harts m. m.
Lösningsmedlen kunna, i
den mån de äro destillerbara, genom destillation avlägsnas från det
upplösta trämaterialet, som då återstår som ett sprött
beck, s. k. vedbeck. Vid upplösning bildas i
huvudsak kolsyra och vatten. Tabell l anger
utbyten vid denna beckframställning. Utbytet av
träkol, som slutkolats i ugn vid 400°C, är för
jämförelses skull även angivet. I båda fallen har erhållits
en slutprodukt med ungefär samma värmevärde,
men av vedbeck ungefär dubbelt så mycket som av
träkol, ett påtagligt bevis för att vid upphettning av
trä erhållna utbyten kunna variera inom vida
gränser beroende på sättet för processens utförande. Det
ligger något tilltalande i att man på detta sätt kan
erhålla ca dubbelt så högt utbyte av ett
koncentrerat bränsle som genom vanlig kolning. Vedbecket
kan tillsammans med olja, beck m. m. användas för
vidare kemisk bearbetning, då träet i denna form
är pumpbart och sålunda kan användas i
kontinuerliga processer. Slutgiltig undersökning över vedbecket och dess användning och framställning ha
ännu ej medhunnits.
Tabell 1.
Fig. 4. Uppställning av apparatur.
(1) Högtrycksapparatur. (2) Behållare för
råmaterial. (3) Kompressor. (4) Cirkulationspump.
(5) Roterande autoklav. (6)
Destillationsapparat 1. (7) Torrdestillationsugn 1. (8)
Spaltapparat. (9) Gasklocka. (10) Torkningsanordning.
(11) Kulkvarn. (12) Instrumenttavla.
Utbyte i procent av veden
Halt i procent av
C
H
0
Träkol, 350°C ................
41
74
5,1
20,9
" , 400°C.... ......... .
35
79
4,8
16,2
Vedbeck, 300°C ................
65
77
6,0
17,0
Fig. 5 visar en hackhög, i vilken Självantändning
skett. På en del ställen har kolningen löpt igenom
högen. Mellan träkolsgångarna befinner sig
fortfarande mer eller mindre förändrad ved. En av de
ursprungliga anledningarna till denna förändring i
bränsleupplaget är att söka i bakterieverksamhet,
och vid ett närmare studerande av förloppet i en så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
