Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Evert Norlin: Förhartsning av bensin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
9 DEC. 1933
tade från en undersökning’ av E. W. J, MARDLESS
och H. Moss.1
Tabell L Samband mellan bensinens hartsämnes halt
och knackningsvärde.
Halt hartsämnen Knackningsvärde
mg/100 ml oktantal
20 2,5
50 5
100 7
200 10
300 12,5
400 14
Ökning av halten hartsämnen motsvaras av en
nedsättning av knackningsvärdet, men dessa stå ej helt
och hållet i omvänd proportion till varandra.
Hartsämnena kunna avlägsnas genom alkalibehandang och
omdestillatton, men knackningsvärdet återställes ej
fullt ut genom denna omraffinering.
Olika faktorers inverkan på förhartsningen i bensin.
En värdefull detaljundersökning över olika
faktorers inverkan på förhartsningsförloppet har gjorts av
de två nyssnämnda författarna. I det följande
meddelas några utdrag ur undersökningsserierna. Den
första faktorn är luftningens omfattning. Luftytans
storlek i den behållare, vare sig cistern eller tank,
vari bensinen förvaras, samt storleken av den
verksamma luftens volym spela en avsevärd roll. För att
utröna detta lagrades plåtdunkar, vilka fyllts med
särskilt känsliga bensiner till olika höjd, vid olika
temperaturer längre tid. I tabell 2 äro en del
resultat sammanställda.
Tabell 2. Luftvolymens inverkan på förhartsningen.
Ökning av
BenfSİCh Tidsperiod Temperatur llar^en
mg/100 ml
Vanlig krackbensin. . . . 40 dagar 35 °C
Full dunk .......... " " " 12
Fylld till hälften . . . " " 340
Fylld till Vio-del .. . " " " 1280
l ängfas krackad bensin 100 ,, 15 °C
Fylld till Vs-delar ^ ^ ^ 72
Fylld till Vio-del . . . " " " 500
Om gasrummet över bensinen fylles med en inert
gas, inträffar ingen eller obetydlig förhartsning. Vid
följande försök lagrades i till Vio-del med kol-bensin
från lågtemperaturförkoksning fyllda dunkar vid
35° C under 20 dagar. Över bensinen voro olika
gaser införda. Härvid erhölls i tabell 3 angivna
resultat:
’Tabell 3. Hartsbildning i bensin vid inverkan av
olika gaser.
Gas över bensinen ame:/100SJminen
Lysgas ...............,....... 25
Vätgas....................... 25
Koloxid ...................... 29
Kolsyra...................... 34
Kväve ....................... 28
Luft ......................... 65
Syre......................... 112
Temperaturen har helt naturligt ett betydande
inflytande och förhartsningens hastighet ökas liksom
l E. W. J. Mardiess och H. Moss : "Estimation of potential
gum", World Petroleum Congress, London, 19-25 juli 1933.
Bensinslag och fyllning
Tidsperiod
Temperatur
Ökning av halten hartsämnen mg/ 100 ml
Vanlig krackbensin . .
. 25 dagar
12 °C
2
( » »
27 °C
27
Dunk, fylld till V5-del
" "
35 °C
520
\,, "
50 °C
750
de flesta kemiska reaktioners med stigande
temperatur. Detta framgår tydligt av tabell 4.
Tabell 4. Temperaturens inverkan på förhartsningen.
Solljus liksom kemiskt aktiv bestrålning av annat
slag accelererar kraftigt förhartsningen. I tabell 5
angivna siffror visa i hur avsevärd grad detta kan ske,
Tabell 5. Solbelysningens inverkan på
hartsbildningen.
’ ". ~ y
Motorbränsle Tid
Ökning av halten hartsämnen
i mörker vid 35° C
i solsken
Låg temp. kol-bensin 2 mån.
........ 93
35<8
Hydrerad kol-bensin 3 "
6
369
Resultaten påverkas även av materialet i
behållarna och av förekommande föroreningar i bensinen.
Analysmetod för bestämning av förefintliga
hartsämnen i bensinen.
Det har icke varit så lätt att utarbeta
analysmetoder, som ge reproducerbara resultat och sådana
resultat, som kunna tillämpas vid praktisk bedömning
av bensiner.
I första hand måste man söka bestämma
halten av existerande hartsämnen. Härför har man i
U. S. A., Storbritannien m. fi. länder tillämpat ett
av-dunstningsprov enligt air-j et- eller luftstrålemetod.
Denna har numera nått till detaljerad ståndardisation
i American Society of Testing Materials och
Institution of Petroleum Technologists i London. I den av
sistnämnda förening nu antagna utföringsformen sker
bestämningen enligt följande metodbeskrivning.
Vid provtagningen iakttagas följande
försiktighetsmått:
1. Prov skall tagas i en med väl inslipad propp
försedd glasflaska, och proppen måste genom
överbindning eller på annat sätt fasthållas i
flaskhalsen.
2. Flaskan skall fyllas upp i flaskhalsen.
3. Flaskan skall förvaras på en kall och mörk plats,
tills provningen kan utföras.
4. Denna bör ske snarast möjligt efter provets
insändande till laboratoriet.
Till provningen erfordras följande anordningar:
1. Glasskålar av Jena-, pyr ex- eller liknande glas,
av halvsfärisk form. Skål a för 25 ml-prov skall vara
av ca 6 cm diameter, ca 3 cm höjd och väga 12
gr ± 3 gr. Skål b för 50 ml-prov skall vara av ca 9
cm diameter, 5 cm höjd och väga 30 gr ± 5 gr.
2. Vattenbad. Hålen i vattenbadet skola hava
sådan diameter, att skålarna gå ner till ca 10 mm från
randen. Över centrum av varje hål skall anbringas
ett munstycke för luftstråle, och munstyckets höjd
över provets yta skall vara 4 cm vid provningens
början. Vattenbadet förses med en skärm, som är
avsedd att skydda mot särskilt starkt drag.
3. Luftmunstycke. Hålet i luftmunstycket skall
vara 1/i6// eller 1,6 mm i diameter och det skall borras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
