Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Evert Norlin: Förhartsning av bensin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 DEC. 1933
KEMI
91
genom en plåt av samma tjocklek 1,6 mm som
diametern hos hålet. Trycket hos den filtrerade luft.
som passerar genom munstycket, skall vara l cm vid
skål a och 2 cm vid skål b, mätt i vattenpelare.
Arbetsmetod.
Skålen rengöres genom att doppas i koncentrerad
svavelsyra helst under en timme, sköljes i destillerat
vatten och sedan med aceton. Sedan avtorkas den
och torkas genom upphettning i torkskåp till 150°C
under 20 minuter. Vid fortsatt behandling får
skålen endast hanteras med degeltång eller pincett.
Efter upphettning får skålen svalna 15-20 min, på
dammfritt ställe. Sedan väges den med en
noggrannhet av ± 0,1 mg, varvid den tareras mot en liknande
skål, vilken behandlats på samma sätt och under
samma tid. Samma skål får användas som tara för
flera skålar, dock ej mer än sex, varvid förutsattes,
att alla upphettats samtidigt. Dessa vägningsföreskrifter böra strikt följas för att ernå tillräcklig
noggrannhet vid låga halter hartsämnen.
Skålen skall sedan placeras på det kraftigt
kokande vattenbadet med luftstrålemunstyckena i full
verksamhet och 25 ml bensin skall avmätas i skålen.
Skålen med dess innehåll skall förbliva på
vattenbadet 60 minuter eller så mycket längre tid, som
erfordras för att ytterligare avdunstning icke skall
äga rum, Skålen överföres sedan till ett torkskåp,
vars temperatur är 150 ± 5°C. Skålen skall stå vid
denna temperatur i torkskåpet l timme, varefter den
får svalna under 15 till 20 minuter på dammfritt
ställe och sedan ånyo väges på förut angivet sätt.
Om den erhållna vikten hos hartsämnena
understiger 5 mg, skall provningen upprepas, varvid skålen
b och 50 ml prov skola användas.
Viktigt är att undvika kondensation av vatten på
luftmunstycket. Om vatten droppar ned i skålen,
måste provet göras om, Resultatet anges som antal
mg hartsämnen i 100 ml bensin.
Vid dubbelprov utförda i samma laboratorium böra
resultaten ej avvika mera än 10 %. Uppnås ej denna
noggrannhet, böra flera bestämningar göras och
medeltal av samtliga bestämningar tagas.
Anledningen till att så detaljerade föreskrifter
måst fastställas för en så relativt enkel provning är
den, att vid jämförande undersökning på olika
laboratorier efter mera summariska föreskrifter visade
det sig, att mycket stora differenser kunde uppstå.
Efter mera noggrann fixering av analysföreskrifterna
har god överensstämmelse erhållits. Detta framgår
av tabell 6.
Tabell 6. Hartsämnesbestämningar, utförda vid
olika laboratorier.
Prov nr Laboratorium A B C D E F
1 ................ 8,0 8,0 6,5 7,o 9,o
2 ................ 10,0 10,5 12,5 11,5 11,0 11,5
3 .............., . 19,0 19,5 20,5 20,5 20,0 21,5
Metoder för bestämning av bensiners benägenhet att
bilda hartsämnen.
Undersökning av potentiell halt hartsämnen eller
bensinens förhartsningsbenägenhet är av betydelse
för att bedöma lagringsbeständigheten.
Oxidationsprov hava visat, att en s. k. induktionsperiod
förefinnes, varunder oxidationen och hartsbildningen gå
med ringa hastighet. Efter denna följer en period
av livlig oxidation, vilken torde vara av auto-katalytisk karaktär. Hastigheten efter
induktionsperioden är till stor del beroende på mängden tillgängligt
luftsyre. En metod för bestämning av
förhartsningsbenägenheten bör åsyfta att förutsäga den tillåtna
lagringsperiodens längd, innan ett fixerat tillåtet
värde på halten existerande hartshalt överskrides,
Härför erfordras ett accelererat prov, vilket kan
åstadkommas med tillhjälp av högre
syrekoncentration, högre temperatur, kemiskt aktivt ljus eller
katalysatorer. Resultaten av ett dylikt accelererat prov
måste stå i viss relation till resultat från direkt
utförda lagringsprov. Därtill måste ett dylikt
provningsförfarande vara reproducerbar, taga kort tid i
anspråk och vara lätt att utföra på laboratoriet. För
bestämning av förhartsningsbenägenheten hos bensin
finns ett större antal metoder, men ingen av dem har
fått mera allmän tillämpning. De viktigaste äro
följande.
1, Avdunstning i kopparskål. Denna metod har
använts inom bergoljeindustrien mycket länge.
Ursprungligen avsåg provet att utröna korrosion på
koppar genom svavelföreningar i bensinen. Senare
befanns det lämpligt som prov på bensinens
förhartsningsbenägenhet. Anledningen härtill är kopparns
kraftigt katalytiska inverkan på oxidation av ett
flertal organiska ämnen. Genom provet får man
summan av förefintliga och nybildade hartsämnen.
Detta framgår av tabell 7.
Tabell 7. Hartsämnesbestämning i kopparskål och
glasskål.
Avdunstning i Avdunstning i
Bensinprov kopparskål glasskål
mg/100 ml mg/100 ml
D ........................... 836 75
E ........................... 412 18
P ........................... 93 24
G...........................663 70
H ........................... 308 82
Avdunstningsprovet i kopparskål anses icke på ett
tillfredsställande sätt ange bensins benägenhet att
förhartsas, Detta beror på att resultaten starkt
influeras av bensinens förgasningshastighet, Detta
gör, att en lättflyktig bensin med i praktiken stor
förhartsningsbenägenhet kan ge ett relativt lågt
värde vid avdunstningsprovet i kopparskål. Detta
är emellertid mycket enkelt, har gjort stora tjänster
inom bensinindustrien och kan, om
försöksbetingelserna noggrant fixeras, giva reproducerbara resultat.
2, Syreabsorption. Vid ett antal olika metoder
mätes den mängd syre, som på tidsenhet absorberas
av bensinen och förbrukas vid oxidationsprocesser i
densamma. Man synes emellertid allmänt hava
kommit till den uppfattningen, att syreförbrukningen icke
är ett tillfredsställande mått på förhartsningen utan
denna bör bestämmas direkt.
3, Bomb-provet. Det prov, som tillvunnit sig
största intresset och bearbetats av ett flertal
forskare, är bombprovet. Enligt detta utsättes uppmätt
mängd bensin i en bomb av liknande slag, som
användes vid värmevärdebestämning i kalorimeter på
bränslen, för inverkan av syrgas till visst övertryck
vid viss temperatur och tid. Halten hartsämnen i
bensinen bestämmes före och efter behandlingen.
Möjlighet förefinnes att genom avläsning av trycket
med vissa tidsintervall få en föreställning om oxida-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
