- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Väg- och vattenbyggnadskonst /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - Einar Nordendahl: Förortsbanor versus omnibuslinjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14
TEKNISK TIDSKRIFT
25 FEBR. 1933
Tab. 1. A-pris m. m., som ligga till grund för kost-
nadsberäkningar och ekonomiska jämförelser.
Förortsbanor.
Sort.
A-pris
kr.
Av-
skriv-
ningstid
år.
Marklösen ...
Terrassering
m*
dubbel-
spår m
dubbel-
spår m
10
200
100
100
Konstarbeten, vägportar,
vägbroar o. d.................
Spårläggning, signal- och
säkerhetsanordningar, i dubbel-
luftledning m. m.............| spår m
Hållplatser...........................J st
Ändstationer ........................ st
Motorvagnar ........................j st
Släpvagnar............................! st
Vagnhallar............................| per vagn
För arbetsledning, oförutsedda utgifter m. m. har
vid terrassering och konstarbeten tillagts ca 20 % och
vid spårläggning, hållplatser och ändstationer ca 15 %.
100
130 till 170
(beroende på
trafik-
intensiteten)
öOOOO(lägst)
100 000 (lägst)
L 20 000
80000
12500
25
40
40
20
20
35
Omnibuslinjer. Sort. A-pris kr. skrivningstid år.
Omnibusar . . st 30000 5
Bensin . liter 0: 25 (netto)
Avlöning, kläder, sjukhjälp och pensionsavgift åt chaufförer ................. st och år 4200
Do. do. åt biljettförsäljare Garage .............................. st och år per buss 2200 4250 30
Hållplatser och ändstationer ............... st 10000 (lägst) 20
Väntrum, regnskydd m. m. AQ nnn /lörvofN on
Årligt underhåll av väntrum, regnskydd m. m. liar
beräknats till 3 % av anläggningskostnaden.
"Egen väg" för omnibuslinje.
Sort.
A-pris
kr.
A-
.pris
kr.
Marklösen ............................i m ; ; 120
Terrassering ........................ m 140
Konstarbeten........................ m 75 i
Arbetsledning m. m. ca 20 %\ - 47 j 262
Beläggningsarbeten ............ m 50 l
Arbetsledning m. m. ca 15 %\ - 8 j 58
Summa per m j -
440
som omodernitet genom åldrande. De i beräkningarna
använda avskrivningstiderna återfinnas i tab. 1.
Vid de båda trafikmedlen har reshastigheten för-
utsatts uppgå till de största värden, som med stöd av
erfarenheten lämpligen böra komma ifråga vid de
topografiska och klimatiska förhållanden, som råda
i Stockholmstrakten.
Till grund för en jämförelse som denna måste ligga
en mängd empiriska drift- och kostnadssiffror. Hop-
samlandet och bearbetningen av detta siffermaterial
har vållat avsevärt arbete, särskilt beträffande ba-
norna, enär en fullt modern förortsbana icke finnes i
vårt land, och utländska siffror endast med försiktig-
het och efter vägning och korrigering kunna över-
flyttas till svenska förhållanden. Detaljerade kost-
nader hava dock kunnat erhållas från en befintlig
förortsbana i Stockholm, och ledningen för denna har
välvilligt med författaren genomgått det i jämfö-
relsen använda siffermaterialet. Siffror från moderna
tyska förortsbanor hava även stått till förfogande.
Beträffande busslinjer har anskaffningen av det sif-
fermässiga underlaget varit lättare, enär i både
Stockholm och dess förorter finnas stora, modernt
utrustade busstrafikföretag, från vilka uppgifter be-
redvilligt ställts till förfogande. För busslinjer med
mycket stor trafik, säg totaltrafik av mera än 5 mill.
resor per år, (motsvarande i jämförelsen en boende-
täthet av något mera än 20 personer per har) äro de
tillgängliga erfarenhetssiffrorna få, så att de för den
mycket stora busstrafiken beräknade siffrorna få an-
ses något mindre pålitliga än siffrorna för den rin-
gare trafiken. För att pröva de erhållna siffrornas
riktighet och allmängiltighet hava i rätt stor utsträck-
ning jämförelser gjorts med siffror, som äro tillgäng-
liga i den utländska litteraturen. Den omsorg, som
nedlagts på hopsamlandet av kostnads- och driftsta-
tistiken för förortsbanor, och den sakkunskap, som
därvid stått mig till buds, gör, att jag vågar påstå,
att sifferunderlaget för banorna är fullt jämnbördigt
med underlaget för busslinjerna.
3. Allmänna förutsättningar m. m.
Från ledens ändstation i staden till den första håll-
platsen inom förortsområdet antages ett avstånd av
3 km. Det har icke räknats därmed, att leden skulle
ombesörja inomstadstrafik samtidigt med förortstra-
fiken. Ändstationen inne i moderstaden antages
ligga ungefärligen vid den s. k. stenstadens gräns,
och avståndet 3 km antages representera den när-
mare förortszonen eller moderstadens glest bebyggda
ytterområden, vilka lämpligen böra betjänas med
spårvägar eller särskilda busslinjer, för att icke täta
uppehåll på den närmare förortssträckan skola ned-
sätta reshastigheten på leden i dess helhet, till men
särskilt för de kring de yttre hållplatserna boende.
Ledens ändstation inne i staden kan eventuellt ut-
göras av eller sammanfalla med en stadsbanas (lokal-
banas eller tunnelbanas) ändstation, vilken anordnas
som omstigningsstation, eller kan leden, om den är
en bana, utgöra en direkt förlängning av en stads-
bana. Hållplatserna inom förortsområdet antagas
vara belägna på ett inbördes avstånd av 800 m. Håll-
platsernas antal, inberäknat den längst ut belägna
ändstationen, antages vara 12. Ledens hela längd
skulle således bliva 11,8 km. Detta tal motsvarar
ungefärligen banlängderna Engelbrektsgatan-Sval-
näs, Stadsgården-Igelboda eller Stureplan-Gås-
haga.
Såsom trafikområde för leden har räknats de delar
av förortsområdet, som falla innanför cirkellinjer med
500 m radie och medelpunkter i linjens hållplatser.
Det längsta avståndet inom detta område, som be-
höver tillryggaläggas för att uppnå närmaste håll-
plats, blir således 500 m, motsvarande ca 6 min. gång-
tid. Boendetätheten har antagits vara densamma
inom ledens hela trafikområde. Jämförelsen är ge-
nomräknad för vissa alternativa boendetätheter, näm-
ligen 21/2, 5,-10, 15, 20, 30 och 40 personer per hek-
tar. Bemärkas bör, att beräkningarna gälla endast
under förutsättning, att ledens hela trafikområde är
bebyggt med ovannämnda boendetäthet. Skulle nå-
gon eller några delar av trafikområdet vara obe-
byggda eller vara bebyggda med en mindre boende-
täthet än den i varje fall förutsatta, måste tydligen
de övriga delarna av trafikområdet besitta en mot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933v/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free