Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - Einar Nordendahl: Förortsbanor versus omnibuslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
25 FEBK. 1933
Tab. 5. Omnibuslinje. Boendetäthet, invånareantal och kostnad per buss-, plats-1 och personkm m. m.
i Invånare v . Invånareantal Resande per år Busskm Busskm per år Totalkostnad
i per har inom | trafikområdet 1 inom trafikområdet och km busslinje per år och km busslinje öre per busskm ! öre per j platskm i öre per persoukm
2,5 2130 54 000 465 000 39400 82,2 1,96 8,08
5 4270 108 000 836 000 71000 69,5 1,65 6,13 i
i 10 8540 217000 1 672 000 142000 61,4 1,46 5,43
! 15 12810 325 000 2 508 000 213000 58,7 ] ,40 i 5,19
20 17 080 433 000 3 344 000 284 000 57.6 1,37 5,06
30 25 620 650000 5 016 000 426 000 56,1 1,34 4,95
40 34160 866000 6 688 000 568 000 55,3 1,32 4,88
i Sittplatser och ståplatser.
och acceleration och retardation. Om avstånden
nedgå under ett visst mått kan trafikmedlet aldrig
uppnå sin maximihastighet.
Antalet i tjänst erforderliga bussar beräknas på
samma sätt som antalet vagnar vid förortsbanan ur
diagrammen på fig. 2. Totala antalet bussar har där-
efter beräknats under antagande av att som reserv
erfordras minst 25 % av det i tjänst erforderliga
bussantalet.
Kostnaden för upprätthållande av omnibustrafik
har med hjälp av det hopbragta statistiska materia-
let beräknats på sätt, som framgår av tab. 4. Härvid
har, som redan sagts, skatten på motorfordon, ring-
gummi och bensin beräknats efter de av 1932 års
riksdag fastställda grunderna för bilbeskattningen,
varjämte ett högre bensinpris antagits än det låga
pris, som rådde våren 1932. Som av tab. 4 framgår,
har kostnaden uppdelats i fast och rörlig kostnad på
liknande sätt, som förut skett beträffande driftkost-
naden för förortsbanan. Sedan det erforderliga år-
liga vagnkm-antalet på förut angivet sätt beräknats,
uträknas för de undersökta fallen, med olika anta-
gande beträffande boendetätheten, kostnaden för
detta vagnkm-antal ur den fasta och rörliga kostna-
den på tab. 4 genom att till den fasta kostnaden,
som förblir oförändrad, lägga en mot det ifrågava-
rande vagnkm-antalet svarande rörlig kostnad. Om
till den så erhållna kostnaden för körda vagnkm. lag-
ges kostnaden för ränta och avskrivning samt under-
håll på hållplatsanordningar, väntrum, regnskydd
m. m., erhålles den totala årskostnaden för omnibus-
trafiken.
Antalet personkm per år blir givetvis detsamma,
som i motsvarande fall för förortsbanan. Kostnaden
per vagnkm, platskm och personkm kan således be-
räknas. I tab. 5 hava de erhållna resultaten m. m.
sammanställts på samma sätt som för förortsbanan.
Liksom vid förortsbanor påpekas beträffande om-
nibuslinjer, att kostnadssiffrorna för platskm och per-
sonkm ej utan vidare kunna ur taxesynpunkt jäm-
föras med motsvarande tal vid befintliga omnibus-
linjer. De taxor, som i praktiken kunna uttagas,
kunna ju ligga såväl lägre som högre än de, som mot-
svara självkostnaden. Ett företag kan, åtminstone
under viss tid, t. o. m. drivas med förlust.
6. Jämförelse mellan kostnaden vid förortsbana
och omnibuslinje.
Sammanställas de erhållna resultaten av kostnaden
per plats- och personkm vid förortsbanan och omni-
buslinjen i kurvform för de antagna värdena på bo-
endetätheten inom trafikområdet, erhållas de på fig.
5 och 6 utvisade kurvorna. Av dessa framgå tydligt
de båda trafikmedlens ur ekonomisk synpunkt berät-
i are _ per hel-, ,^, __. __ /
_____o invånare inom rrarmomradefj
Fig. 5. Total kostnad per~platskm. Enkel trafikled (se fig. 1).
Fig. 6. Total kostnad per personkm. Enkel trafikled (se fig. 1),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
