Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
27 MAJ 1933
De optiska trafiksignalerna i Stockholm. Optiska sig-
naler för dirigering av gatutrafik ha använts i Stock-
holm sedan år 1925, då handmanövrerade tvåfärgssig-
naler (med rött och grönt ljus) installerades i gatu-
korsen Kungsgatan-Vasagatan och Kungsgatan-Drott-
ninggatan. iSamrna slags signaler, ehuru försedda med
anordningar för automatisk manövrering, kommo till
användning för första gången år 1930 å Riddarhustorget
och därefter vid Karlbergs vägport år 1931. ’Slutligen
må omnämnas, att i slutet av sistlidna år uppsattes å
Slussplanen handmanövrerade tvåfärgssignaler, avsedda
att göra tjänst under tiden för slussområdets om-
byggande.
Tvåfärgssystemet anses emellertid på sina håll vara
mindre lämpligt, särskilt vid automatisk manövrering,
bland annat emedan den i rörelse varande trafiken
hejdas utan föregående varning. Till följd härav ska-
pades ett nytt system, trefärgssystemet, som arbetar
med ett gult mellanljus. Härigenom avser man alltså att
ernå en smidigare trafikföring och större säkerhet.
Tre f är g s signaler blevo prövade i Stockholm först år
1932, då gatukorsen Odengatan-Torsgatan, Odengatan-
Sveavägen och Kungsgatan-Vasagatan försågos med
dylika signaler, manövrerbara såväl för hand som auto-
matiskt. Det färgväxlingssystem, som därvid tilläm-
pades, kännetecknades därav
att det gröna ljusets slut- och begynnelsetider i de
korsande trafikriktningarna voro något förskjutna i för-
hållande till varandra, varigenom uppkom ett rörelse-
utjämnande tidsmoment,
att under detta tidsmoment gult ljus visades ensamt
efter grönt, men tillsammans med rött under dettas sista
sekunder, i syfte att icke endast varsko om förestående
ändring av trafikens rörelseriktning utan även hejda
i rörelse varande trafikanter.
Detta system fungerade ganska tillfredsställande. Det
gula ljusets betydelse visade sig dock kunna missupp-
fattas, trots att i trafikföreskrifterna kungjorts, att gult
sken beträffande rätten att framföra fordon hade samma
Fig. 1. Färgväxlingsschema för optiska trafiksignaler i Stockholm.
betydelse som rött sken. När därför fråga uppstod om
anordnande av optiska trafiksignaler å Tegelbacken,
upptogs spörsmålet om det gula ljusets betydelse till
omprövning och såsom resultat därav kom en ändring
i det dittills använda färgväxlingsschemat till stånd.
Enligt nu gällande trafikföreskrifter, vilka trädde i
kraft den 31 mars detta år, innebär gult sken, som
endast visas samtidigt med rött eller grönt ljus, att
skifte av signalsken är omedelbart förestående och har
icke någon självständig betydelse beträffande rätten att
framföra fordon. Det nya färgväxlingssystemet karak-
teriseras därav
att - liksom i ett riktigt utformat tvåfärgssystem -
rött ljus visas i alla riktningar under det tidsmoment,
som uppstår till följd av för förskjutningen i det gröna
ljusets slut- och begynnelsetider för korsande riktningar
samt
att gult ljus visas endast vid slutet av varje grön
eller röd period och alltid samtidigt med dessa färger.
Detta färgväxlingssystem har alltså icke varit i bruk
under någon längre tid, men det oaktat torde man
kunna säga, att det visat sig väl fylla alla berättigade
anspråk. Systemet - vilket ju är att anse såsom ett
tvåfärgssystem, direkt påbyggt med gult ljus - synes
icke tidigare kommit till användning å annan plats än
i Stockholm. Tyvärr måste man konstatera, att antalet
färgväxlingssystem, som nu finnes i bruk i olika länder
och till och med å skilda orter inom samma land, är
ganska stort. Det vore därför önskvärt, om man snart
kunde få fram ett enhetligt, internationellt godtaget
system, exempelvis genom medverkan av Nationernas
förbund eller Internationella vägkongressen.
De optiska signaler, vilka hittills använts i Stock-
holm, ha samtliga varit av den vanliga s. k. lykttypen.
Emellertid komma även andra typer att prövas, i första
hand den tidsangivande typen, där det gula ljuset er-
satts med en roterande visare, som anger huru mycket
som vid varje tidpunkt återstår av den röda eller gröna
perioden. Dylika prov äro avsedda att företagas redan
instundande sommar.
L.
Reparationer av dammpelare med hjälp av kassun
hava nyligen utförts på flera platser.
Under medverkan av Vattenbyggnadsbyrån som kon-
sulterande^ hava bl. a. vid reparationer av pelarnosarna
vid Bergviks övre kraftstation under den gångna vintern
metoden tillämpats. På förslag av överingenjör G.
Spaak har härvid kassun av plåt kommit till använd-
ning. Kassunen, vars anordning och utseende framgår
av nedanstående bild, utfördes med cylindrisk form av
5 mm plåt på spant av U-järn. For tätningen mellan
kassunen och till pelarna anslutande dammluckor an-
bragtes på luckorna plankor, vilkas yttre hörn fingo om-
slutas av vinkeljärn fastnitade vid kanterna av den
längs tvenne generatriser uppskurna kassunplåten.
Mot bottnen under kassunen, som bestod av en lutande
betongplatta, kunde tätning utan svårighet utföras av
dykare. Arbetsrummet inom kassunen gjordes självlän-
sande genom en öppning i en av luckorna närmast pe-
larna, varjämte en ejektor inmonterades för länshåll-
ning, för den händelse att självlänsning icke skulle
kunna upprätthållas.
Kassunen, som med lätthet kunde flyttas från pelare
till pelare, kostade i tillverkning 600 kr. Den var leve-
rerad av Svenska maskin verken i ’Söderhamn.
B. G-z-s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
