Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Victor Jansa och Claes Fischerström: Stockholms nya vattenverk på Lovön i kritisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 6
TEKNISK TIDSKRIFT
JUNI 1933
VAG-ocH\OTrENDYGGNADSRONST
R£DAKTO/?-’ V/ALO FlNNE
TGIVEN AV SVENSKA TEKMQi
INNEHÅLL: Stockholms nya vattenverk på Lovön i kritisk belysning, av civilingenjörerna Victor Jansa och
Claes Fischerström. – Moderna pelardammar, av ingenjör Håkan Birke. - Statens kraftstation vid Sillre, av förste
byråingenjör J. Plass. - Notiser. - Insänt.
STOCKHOLMS NYA VATTENVERK PÅ LOVÖN
I KRITISK BELYSNING.
Av civilingenjörerna VICTOR JANSA och CLAES FISCHERSTRÖM.
Stockholms nya vattenverk på Lovön har nyligen
invigts. Den ståtliga anläggningen har i pressen
lovordats såsom en av de modernaste i Europa.
Den har också i vårt land väckt ett mycket stort in-
tresse, och man borde ju även haft skäl att hoppas,
att det nya vattenverket skulle ha utgjort ett vär-
digt föredöme för anläggningar av detta slag.
Vattenverkets utformning inbjuder emellertid i
flera avseenden till kritik, varför mot bakgrunden av
vad ovan anförts en diskussion därav i fackpressen
synes vara väl motiverad.
För att vara berättigad måste en kritik vara
främjande för utvecklingen. Det är därför icke vår
avsikt att kritisera det nu fullbordade vattenverket
endast för kritikens egen skull, utan för att fästa
uppmärksamheten på vissa brister hos anläggningen,
så att dessa, i den mån det är. möjligt, må kunna av-
hjälpas och för att den kommande utvidgningen,
vilken f. ö. redan lär vara aktuell, må kunna erhålla
ett mera tillfredsställande utförande.
Det är beklagligt, att denna kritik kan framföras
först efter vattenverkets färdigställande, men det har
icke tidigare givits något tillfälle till granskning av
verkets detaljutformning.. Det är nämligen mot
denna senare vår kritik riktar sig och icke mot den
principiella lösningen.
Vi erinra om, att Stockholms vattenledningsverks
förberedande förslag till utvidgning av stadens vat-
tenledning förelåg färdigt i juni 1929. Förslaget om-
fattade en jämförande teknisk-ekonomisk undersök-
ning av två alternativ, nämligen dels utvidgning av
Norsborgsverket och dels uppförande av ett nytt
vattenverk på Lovön. Utredningen gav till resultat,
att det senare alternativet borde komma till ut-
förande.
På uppdrag av industriverksstyrelsen underkasta-
des förslaget principgranskning av 3 utomstående
sakkunniga, av vilka 2 tillkallades från utlandet. De
sakkunniga anslöto sig i princip till det av vatten-
ledningsverket förordade förslaget. Något uttalande
beträffande anläggningens detaljutformning begärdes
däremot icke av de sakkunniga, vilka därför icke
hade anledning att mera än i förbigående beröra
denna sida av förslaget, så mycket mindre som vat-
tenledningsverkets utredningsritningar uppgåvos
icke vara definitiva i sina enskildheter, utan endast
a.igiva anläggningens huvuddrag.
Vattenverkets detaljutformning har sedermera ut-
förts av vattenledningsverket och huvudleverantören,
en tysk firma. Såvitt vi ha oss bekant, har det
definitiva förslaget icke underkastats granskning av
utomstående sakkunniga.
Vad först pumpanläggning en beträffar kan numera
icke mycket vinnas genom en diskussion av . dess
anordning.
Vi vilja emellertid framhålla såsom vår uppfatt-
ning, att avsevärda fördelar hade kunnat ernås
genom råvattenpumparnas placering vid intagskam-
maren och deras anordning med vertikal uppställning
samt f j ärrmanövrering från maskinsalen vid renings-
verket. Förbindelsen mellan intagskammaren och
reningsverket hade då kunnat utföras såsom en på
ringa djup under markytan liggande tryckledning i
stället för den nu utförda, på stort djup belägna
sugledningen.
Förutom den besparing, som härigenom vunnits,
hade man haft större frihet vid reningsverkets pla-
cering i terrängen. Möjligen hade man då kunnat
välja ett sådant läge, att pålning kunnat undvikas
under avsättningsbassängerna och att avloppet, som
nu dragit en kostnad av ca */« mill. kronor, kunnat
ordnas billigare.
Maskinsalen för renvattenpumparna synes med för-
del ha kunnat förläggas invid renvattenreservoa-
ren, under det att spolvattenpumparna borde ha
uppställts i andra ändall av filterbyggnaden, vilket
varit lämpligare, emedan jämnare spolvattentryck då
kunnat erhållas vid filteranläggningens framtida till-
byggnad.
Genom ovan angivna anordning av pumpmaskine-
riet skulle maskinsaleri ha erhållit väsentligt min-
dre dimensioner. Kontrollrum, kontor och laborato-
rium hade kunnat anordnas i en våning över maskin-
salen i nivå med manöversalen i snabbfilterbyggna-
den. En ytterligare centralisering av driften och lägre
anläggningskostnad hade härigenom vunnits.
I kemikaliebyggnaden äro inrymda våtdoserings-
apparater för tillsättning av aluminiumsulfat, kalk-
vattenberedare för desaktivering av det renade vatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
