Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Håkan Birke: Moderna pelardammar. Några nya metoder för pelarnas beräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
24 JUNI 1933
Fig. 8.
äro lika med 2idra huvudspänningarria. I lyckligaste
fall äro 2:dra huvudspänningarna tryck, i vilket fall
naturligtvis fogarna icke heller få någon tendens att
öppna sig.
Fig. 7 visar, hur huvudspänningstrajektoriema er-
hållas för en dammpelare. Huvudspänningarnas rikt-
ningar bestämmas för ett stort antal punkter, var-
efter trajektorierna kunna ungefärligt inritas.
Huvudspänningstrajektoriernas karaktär är delvis
känd på förhand. Så äro lista huvudspänningstrajek-
toriema alltid vinkelräta mot pelarens uppströmssida
samt närma sig asymptotiskt nedströmssidan. 2:dra
huvudspänningstrajektoriema äro vinkelräta mot
nedströmssidan och hava uppströmssidan som asymp-
tot. Dessutom skära l:sta och 2:dra huvudspännings-
trajektoriema varandra under räta vinklar.
Om pelarfogärna utläggas längs lista huvudspän-
ningstrajektorier komma de att dela pelaren i ett sy-
stem krökta delpelare, se fig. 7. Var och en av dessa
pelare överför sin del av vattenbelastningen till grun-
den. Krökningen hos delpelarna representerar inver-
kan av egenvikt ’samt också av 2:dra huvudspänning-
arna vinkelrät emot fogarna. Som en kontroll på spän-
ningsberäkningens riktighet, kan nu var och en av
dessa delpelare analyseras separat. De krafter, som
då ’skola medtagas, äro vattenbelajstningen Vid upp-
strömssidan, delpelarens egenvikt samt 2:dra huvud-
spänningen i fogarna. De sålunda erhållna spänning-
arna för ett godtyckligt plan skola naturligtvis bli de-
samma som när pelaren beräknades som en monolit.
Metoden att placera pelarefogarna längs huvud-
spänningstrajektoriema betecknar utan tvivel ett
stort framsteg inom pelardammkonstruktionen. I
U. S. A. är metoden patenterad, med Fred. A. Noetzli,
väl känd bland U. S. A:s dammkonstruktörer, såsom
uppfinnare. Den är helt ny och endast dammar nu
under byggnad eller nyligen färdigbyggda hava pe-
larefogarna så anordnade.
Fig. 9. Typisk Ambursendamm, Stony Gorge dammen, Kalifornien.
Följande viktiga dammar hava fogar längs l:sta
huvudspänningstrajektorier i Coolidge, Arizona (fär-
dig 1928), Big Dalton, Kalifornien (färdig 1929),
Rodriguez, Mexiko (under byggnad) och Prescott,
Arizona (under byggnad).
Den sistnämnda av dessa dammar, Prescott-dam-
men, som konstruerades sommaren 1932 av Ambur-
sen Dam Company i New York och nu är under bygg-
nad nära staden Prescott i Arizona, är en typisk Am-
bursen damm. Fig. 8 visar en elevation av en pelare
till denna damm. Som synes är en dilatationsfog an-
ordnad längs en lista huvudspänningstrajektorie.
Dammens maximala höjd är 73 fot (22,3 meter) och
pelarnas inbördes avstånd är 20 fot (6.1 meter).
Exemplet visar, att metoden med dilatationsfogar
längs huvudspänningstrajektorier tillämpas även för
dammar av relativt ringa höjd.
Den omnämnda Prescott dammen torde även vara
ett gott exempel på huru de noggranna undersök-
ningarna av spänningstillståndet lett till en förbätt-
rad konstruktion av pelarna. Dels äro pelarna fria
från dragspänningar, varför armering i 2:dra huvud-
spänningens riktning onödiggjorts. Dessutom är, som
synes av spännings diagrammet å fig. 8, lista huvud-
spänningen, a15 nästan konstant till sin storlek över-
allt i pelaren. Detta idealiska utnyttjande av mate-
rialet har åstadkommits huvudsakligen genom lämp-
ligt val av lutningarna för pelarens uppströms- och
nedströmssidor, samt naturligtvis även genom lämp-
ligt val av pelarnas inbördes avstånd, konsolernas di-
mensioner m. m.
En riktig uppfattning av spänningsförloppet i
dammpelarna är sålunda av stor betydelse för kon-
struktören. Endast då kan han på bästa sätt ut-
nyttja de många möjligheter till variationer i bygg-
nadssätt, som onekligen förefinnas hos en pelardamm,
och erhålla en konstruktion, som erbjuder tillräcklig
säkerhet med minsta möjliga materialåtgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
