Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Stockholms nya vattenverk på Lovön i kritisk belysning - V. Jansa och C. Fischerström: Replik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 JULI 1933
VÄG- OCHVATTENBYGGNADSKONST
83
känn sich aber in seiner Wirkung nicht entfernt mit
dem fur gute Flockenbildung, fur Absetzzeitverkiirzung
wie fiir Chemiekalienersparnisse, kurz fur den ganzen
Enderfolg gleich bedeutsamen richtigen Durchriihren
des Rohwassers mit den Chemikalienlösungen messen!
Letzeres känn durch Zusatz der Flockungschemika-
lien vor einer Kreiselpumpe, noch weit besser durch
eine längere Zeit (10-20 min läng) fortgesetzte me-
chanische Bewegung mittels Riihrwerkes erfolgen. Der
Mischvorgang zerfällt zweckmässig in zwei Abschnitte,
anfangs sehr heftiges kiirzeres Durchmischen, dann
langsameres und längeres Mischen, um das Zusammen-
ballen der Flockenen zu grösseren Gebilden zu be-
giinstigen.
Wichtiger ist, dass durch das Riihren eine 25-50 .%-
ige Verkiirzung der Absetzdauer erreicht wird, was mit
beträchtlichen Ersparnissen an Absetzraum, d. i. an
Baukosten bei Ausfiihrung der Anlage verbunden ist.
Noch bedeutsamer ist aber der in den meisten Fallen
erzielte grössere Reinigungserfolg, der offenbar eben-
falls auf die bessere Flockenbildung zuruckzufiihren
ist. Die organischen Stoffe des Rohwassers wurden
-. gemessen am Permanganatverbrauch - in der
Mehrzahl der Fälle vollständiger aus dem verunreinig-
ten Rohwasser ausgeschieden, wenn während des Alu-
miniumsulfatzusatzes das Wasser kraftig geriihrt
wurde.
Ehuru Haupt icke synes ha observerat tempera-
turens inverkan, förtjäna dock hans uttalanden i
detta sammanhang den största uppmärksamhet. För-
söken torde vara utförda vid rumstemperatur, vilket
förklarar de gynnsamma resultat som erhållits vid så
kort omröringstid som endast 10-20 minuter. Av
intresse är även uttalandet, att en ränna är en olämp-
lig form för en flockningsbassäng; orsaken härtill är,
att de i en ränna utbildade flockarna icke komma i
Ireröring med de nybildade, vilket är angeläget för
sammanhakningen mellan dem.
Ehuru Mörbyfjärdens vatten är av god beskaffen-
het, är vattnet dock svårt att utan omröring koagu-
lera med små doser aluminiumsulfat. Denna svårighet
kan övervinnas genom användande av tillräckligt
lång omröringstid. I vårt föregående inlägg hava vi
visat, att när vattnet är mycket klart och kallt, en
lång omröringstid (50-60 minuter) erfordras, för att
minsta möjliga koagulantdos skall erhållas.
Med Lovöverkets nuvarande anordning torde man
icke kunna arbeta med mindre aluminiumsulfat do s än
ca 60 g/m3 under de 5 vintermånaderna och ca 45
g/in3 under årets övriga 7 månader. Genom infö-
rande av långtidsomröring bör emellertid motsva-
rande dos kunna nedbringas till resp. ca 30 och 25
g/m3, vilket innebär en aluminiumsulfatbesparing av
30 resp. 20 g/ms. Genom denna minskning av alu-
miniumsulfatdosen blir vattnet mindre surt och där-
för erfordras även mindre dos kalk för rostskyddsbe-
handlingen.
Den i genmälet uppskattningsvis beräknade tillsat-
sen osläckt kalk av 20 g/m3 är enligt vår uppfattning
för hög. I verkligheten torde under nuvarande för-
hållanden 10-15 g/m3 behöva tillföras. Dosen vid
Lovöverket torde väl för närvarande utgöra 12 g/m3
släckt kalk, vilket motsvarar ca 9 g/m3 osläckt kalk.
Vid en vattenleverans av 30 mill. m3/år kan lång-
tidsomröring vid Lovöverket beräknas medföra föl-
jande kemikaliebesparing:
Aluminiumsulfat:
-^ . 30 . 30 == 375 ton/år
. 30 . 20 = 350
725 ton/år
Kalk (som CaO):
. 30 - 7,5 = 94 ton/år
-30-5 = 88
182 ton/år
eller sammanlagt ca 900 ton/år, dvs. nära hälften av
den mängd, som erfordras utan långtidsomröring.
Den minskning i kemikalie förbrukningen, som kunde
vinnas genom långtidsomröring, skulle medföra lägre
total och permanent hårdhet samt lägre indunst-
ningsåterstod hos vattnet, ca 90 000 kr. lägre årlig
inköpskostnad, mindre utrymmesbehov för lagringen
samt mindre arbete med doseringen, l en rätt ut-
förd anläggning skulle dessutom sedimentering och
filtrering underlättas.
I Lovöverket finnas utförda bassänger om icke
mindre än 2 500 m3 avsedda för överklorering, vil-
ken behandling sannolikt icke inom överskådlig
framtid behöver komma till användning. Den på dem
nedlagda kostnaden är dock icke bortkastad; de
torde för måttlig kostnad kunna ändras till flock-
ningsbassänger med en omröringstid av något över
l timme. Måhända skulle det dock ställa sig billigare
att inbygga anordningarna för flockningen i avsätt-
ningsbassängerna i kombination med en fördelnings-
skärm för förbättring av vattnets strömningsförhål-
landen vid inloppet till bas sångerna.
Till frågan om våt- eller torrdosering vilja vi
endast anföra, att torrdosering av osläckt kalk -
enligt vad erfarenheten från flera större vattenverk
visat - kan försiggå fullt tillfredsställande, om
blott dosen är tillräckligt stor. Om torrdoseringens
ändamålsenlighet för släckt kalk torde väl ingen
meningsskiljaktighet råda. Vi äro därför övertygade,
att metoden skulle ha varit användbar även vid
Lovöverket.
Emellertid kan man ifrågasätta lämpligheten av
att använda den visserligen billiga, men orena och
svårlösliga osläckta kalken för tillsättning till det
filtrerade vattnet. Det torde vara ytterst få anlägg-
ningar som för detta ändamål använda osläckt kalk.
Även Lovöverket lär f. n. drivas med släckt kalk.
Med stöd av ovanstående uppskattning av ke-
mikaliebehovet beräkna vi, att merkostnaden för
släckt kalk i jämförelse med osläckt kalk skulle
bliva ca 10 000: - - å 15 000: - kr/år. Med torrdose-
ring hade man emellertid erhållit en så betydande be-
sparing i kapitalutlägg, att man, utan att kostnaden
blivit högre än vid användning av osläckt kalk
och våtdosering, hade kunnat använda den dyrare,
men lämpligare släckta kalken.
Stockholms vattenledningsverk lär till icke oväsent-
lig del ha äran av att flytande klor numera till-
verkas inom landet. Om vattenledningsverket in-
tresserat sig även för svensk tillverkning av för
vattenreningsändamål lämplig marmorkalk, hade
tillverkning härav säkerligen redan kommit till
stånd. Det torde f. ö. numera vara endast en
tidsfråga, när sådan tillverkning kommer att upp-
tagas i vårt land, och man har anledning vänta, att
denna kalk kommer att bliva av minst lika god be-
skaffenhet som den utländska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
