Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Stockholms nya vattenverk på Lovön i kritisk belysning - V. Jansa och C. Fischerström: Replik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEKNISKT I D SKRIFT
22 JULI 1933
tenmängder i full skala än i försöksskala. Metodens
värde är därför obestridligt.
Den vid våra reningsförsök tillämpade noggrann-
heten är den som föreskrives i "Standard Methods
of Water Analysis"1. I Svenska kommunal-tekniska
föreningens statistik för år 1931 angives f. ö. färg-
styrkan hos vattenledningsvattnet i Malmö till 3, i
Uppsala till 2 å 3 mg Pt/1 osv.
Vi önska som nämnt understryka, att en väl ge-
nomförd flockbildning före vattnets inträde i av sätt-
ning sbas säng er na är ett huvudvillkor för erhållande
av bästa möjliga reningseffekt och driftsekonomi.
Med anledning av vad i genmälet säges härom
synes det icke vara ur vägen att anföra några
auktoritativa uttalanden i saken.
I den redan år 1925 av American Water Works
Association under medverkan av ett 50-tal av För-
enta Staternas främsta fackmän utgivna "Water
Works Practice, Manual, läses (sid. 200-201):
Mixing and reaction. The thorough incorporation of
Chemicals with water is not difficult of accomplishment
by simple means, but it is well recognized that che-
mical reactions in water require an appreciable time
for completion and best results are obtained by keep-
ing the water in motion after application of coagulant
so as to promote thorough coagulation and floccula-
tion before final settling. These two functions are
combined in a separate structure commonly referred
to as the "mixing chamber", though "reaction cham-
ber" is obviously a more appropriate designation.
Det vid Lovöverket använda vattensprånget nam-
nes i samband härmed på följande sätt:
Mention should here be made of the "hydraulic
jump" as an efficient mixing device, but one in which
the reaction period is lacking.
Av den statistik, som åberopas i genmälet,2 fram-
går, att av de 48 anläggningar for städer med över
100 000 invånare, som finnas i U. S. A., endast en
är försedd med det patenterade vattensprånget, näm-
ligen Baldwin Fiitration Plant, Cleveland, Ohio,
som i vattenreningstekniskt avseende utformats av
ELLMS. Föreståndaren för denna anläggning, W. C.
LAWRENCE, gör följande jämförelse mellan vatten-
språnget och långtidsomröringen:3
Ät the present time, work is under way in connec-
tion with the relative merits of different coagulants
and the various methods of mixing,, This involves a
comparative study of aluminum sulphatc, chlorinated
copperas, and ferric chloride, with regard to both the
råte and type of mixing. In this work we are basing
our comparisons mainly on two types of mixing
- rapid, as in the case of hydraulic jump, and slow,
as in the case of mixing chamber, över and under
baffle. Results obtained so far, in a general way, in-
dicate that slow mixing with either of the three coa-
gulants produces better and more rapid sedimentation
than is the case in rapid mix under identically the
same conditions of varying turbidities. However, in
either type of mixing, ferric chloride under same do-
sage and turbidity conditions required less time for
settling. These studies have been made in the labo-
ratory with waters under summer conditions.
Flockningstiden är av största betydelse för sedi-
menteringen, vilket framgår av J. R. BAYLIS’ under-
sökningar vid Chicago Experiment Station (fig. l).1
Det kan även vara av intresse att mot bakgrunden
av vad ovan anförts närmare studera den citerade
statistiken över de 48 amerikanska vattenverken.
Av dessa 48 verk äro 46 anordnade för kemisk fäll-
ning. Av de senare äro 35 försedda med flocknings-
bassänger. Vid 24 av dessa överstiger flocknings-
100
50
Grumlighet IQ
O 10 20 30 40 50 60
Plocknings tid} mm.
Fig. 1.
tiden 20 minuter och vid 17 30 minuter. De 8 anlägg-
ningar, som äro försedda med mekaniska omrörare i
flockningsbassängerna, äro samtliga utförda efter år
1923.
I tysk litteratur finna vi ett auktoritativt uttalande
om flockningstidens betydelse först år 1930 i den väl-
kända årsskriften "Vom Wasser", utgiven av "Fach-
gruppe fur Wasserchemie des Vereins Deutscher
Chemiker". Prof. dr H. HAUPT anför bl. a. följande:2
Der Versuch, eine solche Kompensation stärker Ver-
schmutzung lediglich durch tiberdosierung mit Alaun
zu erreichen, ist kostspielig und bietet zudem die Ge-
fahr, dass ein Alauniiberschuss im Reinwasser ver-
bleibt, ein Umstand, der den Geschmack und die Ver-
wendbarkeit sowohl als Trinkwasser wie fiir viele In-
dustriezwecke stark beeinträchtigt Ausserdem treten
in solchen Fallen leicht Nachreaktionen im Reinwasser
auf.
Noch häufiger, ja fast allgemein, wird bei den Pla-
nungen die ausserordentliche Wichtigkeit einer griind-
lichen Durchmischung der Chemikalienlösungen mit
dem Rohwasser iibersehen. Man findet hier und da
nur wenige Meter länge Gerinne, die vom Rohwasser
auf seinem Wege zu den Absetzbecken durchflossen wer-
den, während das Kalkwasser öder die Alkalilösung in
diinnem Strahle zuläuft und bald danach in ähnlicher
Weise die Alaunlösung. Gleich darauf gelangt das
Wasser in das oft zu kleine Absetzbecken, wo es sich
kurze Zeit aufhält. Es bilden sich dann nur kleine,
sich schlecht absetzende Flocken. Die Filter mlissen
zu oft gespiilt werden und liefern oft mangelhaftes
Reinwasser.
Der Einbau von Zungen in ein’längeres Mischgerinne
verbessert zwar schon die Durchmischung ein wenig,
1 Utg. av Public Health Ass., Boston.
2 Census of Municipal Water Purification Plants in the
United States 1930-1931. Am. Water Works Ass., 1933.
3 W. C. LAWRENCE : Studies in Water Purification Processes
ät Cleveland, Ohio. Journ. Am. Water Works Ass., June 1931.
1 J. R. BAYLIS: Mixing Basins - Time of Mixing. Water
Works & Sewerage, Aug. 1930.
2 H. HAUPT : Vorzttge und Nachteile der Trink- und Brauch-
wasserversorgung mit Oberflächenwasser. Vom Wasser, IV.
Band, 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
