Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Knut E. Petterson: Förbättrad apparat för upptagning av lerprov (jordprov)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
26 AUG. 1933
Fig. 2. Det nya kolvborret isärtaget och de olika delarna jämte såganordningen utlagda.
som förmedelst en metallbussning d är påskruvad
foderrörets e nedre ända, har en diameter, som är
större än foderrörets. Borrstången /, som löper
inuti kolvröret, har i sin nedre ända en tillspetsad
kolv g (å mitten nedsvarvad för viktminskning), som
under sänkningen når ner till kolvrörets nedre kant,
som å fig. l är visat. Å övre delen av f är påkrymt
en klackring h, som genom en motsvarande uttagning
i metallbussningen d hindrar kolven att skjuta ne-
danför kolvröret. Upptill påskruvas å / borrstången
i; såväl / som i äro av Geotekniska kommissionens
vanliga typ. Borrdelarna i påskruvas och förlänga
borrstången liksom nya rör e förlänga foderröret allt
i mån av behov. Kolven-foderröret abcde fastlåses
under sänkning medelst en klämma k2 (se figurerna)
vid borrstången i, varvid kolven g tätar kolvröret
mot inträngande lera. Vid provtagning uppdrages
borrstången fi med sin kolv g till sitt översta läge
och fastlåses med klämman k2, varpå hela borret
nedpressas. Nedpressas borret tillräckligt långt fyl-
les kolven med en ca 0,75 m lång lerplugg, som vid
rörets uppdragning följer med.
Det vid Bay Bridge använda borret hade ett foder-
rör, som var grövre än kolvröret abc; det senare var
därför också fäst vid borrstången, ej vid foderröret,
som härovan visats. Foderröret behövde därför ej
dragas upp samtidigt med kolvröret, som ju kunde
röras inom foderröret. Detta är
givetvis en fördel gentemot det
hos oss använda kolvborret i så
måtto, att löpande prov lättare
kunna tagas efter varandra allt
efter som foderröret drives ned.
Anordningen fordrar åter ett
grövre foderrör, vilket är en olä-
genhet, då grövre foderrör äro
svårare att sänka än klena. Ar-
betet med sänkningen måste då
ske med hjälp av mejsling och
utspolning av foderrörets inre.
När prov tages pressas kolv-
röret ned i leran under foderrö-
ret och uppdrages ensamt. Den-
na metod användes som bekant
även hos oss ibland.
Med användning av den ame-
rikanska idén med provets inta-
gande i en mässingshylsa hava vi nyligen å Hamnin-
gen j or skontoret i Göteborg konstruerat ett nytt borr,
som i övrigt är av Geotekniska kommissionens typ.
Då denna typs huvuddelar och det vid borrning an-
vända arbetssättet beskrivits härovan, torde endast
avvikelserna behöva framhållas, varvid hänvisas till
ritningen fig. l och fotografiet fig. 2. Kolvröret be-
står, i motsats till Geotekniska kommissionens borr,
där det utgör ett enda stycke, av 3 delar, a, b och c,
av järn, vilka delar kunna hopskruvas till en enhet,
fig. l och 2. Delarna a och c hava en inre diameter
av 49 mm och fastskruvas utvändigt å mellan-
delen b, som har en inre diameter av 50,5 mm;
i delen b finnes med 0,5 mm spelrum inlagt
ett mässingsrör av 50 mm utvändig diameter
och invändig diameter av 49 mm (49,1) eller samma
som i delarna a och c1. Mässingsröret är 30 mm
längre än delen b och når med vardera ändan in i 15
mm långa urfasningar i delarna a och c. Härigenom
fastlåses mässingsröret så, att det ej kan förskjutas
i längdriktningen; b är 570 mm och mässingsröret är
600 mm långt (synligt i delen b å fig. 2.)
Vid borrning och tagning av prov förfares på ovan,
i Vid prov i särdeles lös lera har det visat sig att provet
haft tendens att falla ut, varför en mindre diameter =37
mm även använts. Samma anmärkning torde gälla för vat-
tenhaltig sand.
Fig. 3. Kolvborret under nedpressning.
Fig. 4. Kolvborret under upptagning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
