Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Gunnar Ekwall: Tunnelbanan Slussen-Skanstull under Södermalm i Stockholm - Antoine Sterling: Rymdfackverk av ramkonstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 AUG. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
91
att reglera rättsförhållandena till dessa markägare,
som göra anspråk på ersättning för intrång, har
staden till konungen ingivit framställning om expro-
priationsrätt. Kungl. maj:t har i resolution den 27
maj 1932 medgivit staden rätt att expropriera nytt-
janderätten till dels tunneln, dels ett skyddsområde
av 7 meter runt tunnelsektionen. Fastighetsägarna
ha nu stämts för denna expropriation och målet har
ett par gånger varit föremål för behandling inför en
för ändamålet tillsatt expropriationsnämnd. Vad
resultatet blir får framtiden utvisa.
Ett annat rättsförhållande, som varit föremål för
behandling är det intrång i rörelsen, som vissa bu-
tiksinnehavare utmed Götgatan lidit och för vilket
de hos staden begärt ersättning. Anspråken ha av
gatunämnden och stadsfullmäktige avvisats. I stads-
fullmäktige har emellertid väckts en motion avseende
att staden av billighets sk al borde lämna ersättning.
Denna motion har emellertid avslagits. En av kla-
gandena har dessutom stämt staden med yrkande på
ersättning. Denna fråga har ännu ej avgjorts.
Till slut några uppgifter på massor vid tunnel-
banan.
Bergsprängning i tunnel .......... ca 18 000 m3
" " öppet schakt ....... 26 000 "
Jordschaktning....................... 50 000 "
Betong .............................. 14 000 "
Järnkonstruktioner................... l 380 ton
Armeringsjärn ....................... 800 "
Kostnaden för byggnadsarbetena äro beräknade till
ca 5000000 kronor. Den av kontoret uppgjorda
Fig. 21. Pålning vid Basarbyggnaden i hör-
net av Skåne- och Götgatorna.
arbetsplanen har i stort sett kunnat följas. Tunneln
beräknas kunna tagas i bruk omkring den l okt.
1933.
Arbetena med tunneln ha utförts av gatukontoret
i egen regi. Arbetschef har varit kaptenen Karl
Pehrson och såsom arkitekter hava anlitats arki-
tekterna Tage William-Olsson och Holger Blom.
Ledare för projekterings- och konstruktionsarbetena
har varit civilingenjören Gösta Liden och post-
hävande ingenjörer civilingenjören Bo Jondal, samt
för bergtunneldrivningen, civilingenjören Sigvid Rlb-
bing.
RYMDFACKVERK AV RAMKONSTRUKTION.
Av civilingenjör ANTOINE STERLING, Brussel.
Strävan efter att vid järnbetongkonstruktioner fast
förena större sammanhängande konstruktionsdelar, så
att de samverka, har inom såväl brobyggnads- som
husbyggnadstekniken lett till flera statiskt gynnsamma
konstruktioner. Främst må då i detta sammanhang
nämnas de s. k. nätverken, exempelvis balkar med
lastfördelande tvärreglar, kasettak osv. Tidigare in-
skränkte sig emellertid användningen till plana nät-
verk. I det följande beskrives en konstruktionsprincip,
enligt vilken de plana bärverken sammanfogas till
större samverkande rymdsystem, vilket vid stora
spännvidder eller stora belastningar erbjuder många
fördelar.
Som utgångspunkt för våra betraktelser välja vi
den enkla ramen, varav nätverken bildas (fig. 1). Det
erhållna systemet kan sägas bestå av tvenne över
varandra liggande plana nätverk av balkar, vilkas
knutpunkter förenats med vertikaler. Vertikalernas
anslutning till nätverken kan antingen utföras böj-
ningsfast i båda ändar (fig. l a) eller ock nedtill med
i båda riktningar rörliga leder (fig. l b). I förra
fallet erhålles ett system av i rät vinkel mot var-
andra stående Vierendeelbalkar, i senare fallet ett
slags rambalkar med dragband. Båda fallen skola
nedan behandlas.
Den enkla och klara konstruktionsprincipen hos
dessa diagonallösa fackverk gör det möjligt att bortse
från graden av statisk obestämdhet. Det är i all-
mänhet tillfyllest att uppdela bärverket i plana
grundsystem och fördela knutpunktslasterna på de
olika balkarna.
Last fördelning. Vi betrakta närmast ett ramverk
med kvadratisk grundyta och bestående av n X n
lika kvadratiska fält. Vi antaga att en kraft P - l
angriper i var och en av det övre nätverkets knut-
punkter. Tröghetsmomentet antages vara konstant
för alla stängerna.
Den i det följande använda metoden för bestäm-
ning av lastfördelningen härstammar från en uppsats
Fig. l a och b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
