Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Karl Sundberg: Elektriska och andra geofysikaliska metoders användning inom väg- och vattenbyggnadsfacket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 DEC. 1933 VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
135
i
VV*^^
Fig. 3 a. Seismogram upptaget i ett vindsrum i huset "M", Fig. 3 b. Seismogram upptaget i bottenvåningen i huset "M".
’ ’ .’
Fig. 3 c. Seismogram upptaget i tredje våningen i huset "E".
^^M^
Fig. 3 d. Seismogram upptaget i källarvåningen i huset "£"’.
Pilarna i fig. 3 a och 3 b resp. 3 c och 3 d angiva identiska tidpunkter.
Markvibrationernas
svängningstid
sek.
0,01
0,1
0,32 (Resonans)
0,5
1,0
5,0
10,0
Erforderlig mark-
amplitud för över-
skridande av mur-
verkets i ramarna
skjuvningshåll-
fasthet
mm
0,75
0,68
0,053
1,09
6,65
184,0
750,0
Marksvängningar med svängningstiden 0,5 till 2
sek. äro de vid jordbävningar vanligast uppträdande,
och man kan ur ovanstående siffror utläsa, att en
jordbävning av "åttonde gradens styrka" är tillräck-
lig för att förstöra huset i fråga.
Dylika undersökningar torde vara av betydelse ej
endast för konstruktionsproblem inom jordbävnings-
områden utan, som redan antytts, även för utforsk-
ning av påkänningar på grund av på annat sätt upp-
komna vibrationer i marken, vilket framgår exempel-
vis därav, att det förekommit, att fabriksmaskiner
satt hus på flera hundra meters avstånd i för inne-
boende tydligt kännbara och stundom nog så obehag-
liga svängningar.
En helt annan tillämpning, denna gång av den
praktiska seismikens metoder, utgöra bestämning-
arna av djup till fast berg och grundvatten. Dylika
bestämningar möjliggöras därav, att fortplantnings-
hastigheten hos exempelvis medels ett sprängskott
åstadkomna variationer varierar alltefter de elas-
tiska egenskaperna hos det material, som sättes i
vibration. Sålunda utgör denna hastighet för kvar-
tära avlagringar ca l 000-2 000 m/sek., för starkt
vattenförande skikt 4 000-6 000 m/sek, och för fasta
bergarter som granit och gnejs 5000-8000 m/sek.
1H Or att bestämma djupet till ett vattenförande skikt
eller till fast berg låter man en på ringa djup under
markytan nedgrävd dynamitladdning explodera samt
registrerar medels på olika avstånd L från explo-
sionspunkten uppställda seismografer den tid T,
som förflyter från skottlossningsögonblicket, till dess
den första markvibrationen når seismograferna.
Därefter uppritas T som funktion av L, varvid den
s. k. tidskurvan erhålles. Är tidskurvan en rät
linje, är det underliggande bergartsmaterialet homo-
gent i elastiskt avseende, och bergartsvibrationernas
/ f\
/ \ \
\ .s.
a» a« o n O,K sek.
Explosionspunkb
\ Bergart! / J
\ / ,
^ A V l
Svängningstid.
Fig. 4 a. Förstorings-
faktorn B för ett vinds-
rum i huset "M".
Ojssek.
Svängningstid.
Fig. 4 b. Förstoringsfaktorn B för
ett rum i tredje våningen i huset "E",
Ber g ar t H
Fig. 5. Seismisk tidskurva. Brytningspunktens läge
angiver djupet till bergart II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
