Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Karl Sundberg: Elektriska och andra geofysikaliska metoders användning inom väg- och vattenbyggnadsfacket - Ett 10-årsprogram för vägväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TEKNISK TIDSKRIFT
23 DEC. 1933
att resultera i kvantitativa bestämningar. De stora
utslagen nära plåtens kanter bero enbart på dessa
kanter.
Litteratur.
1. Reich, H., och Schroeder, R.: Magnetische Untersuchungen
eines Basaltsteinbruchgeländes, Gerlancls Beitrage zur
Geophysik, Ergunzung-shefte, s. 432-436, 1931.
2. A. Ramspeck: Seismische Untersuchungen des Geophysi-
kalischen Instituts in Göttingen. IX Versuche iiber
Boden- und Gebäudeschwingungen, Zeitschrift flir Geo-
physik, s. 44-49, 1933.
3. C. A. Heiland: Einige neuere Anwendung-en der Geo-
physik bei Talsperren- und Grundwasser-Problemen, Geo-
logische Rundschau, s. 279-303, 1932.
4. K. Sundberg: Effect of inpregnating waters on the elec-
trical conductivity of soils and rocks: "Geophysical Pro-
specting", Amer. Inst. Min. Met. Eng. 1932, s. 367-391.
5. J. N. Hummel: Theoretical study of apparent resistivity
in surface potential methods, "Geophysical Prospecting",
Amer. Inst. Min. Met. Eng. 1932, s. 332-422.
6. M. Lugeon: Barrages et Géologie, s. 87.
ETT 10-ÅRSPROGRAM FÖR VÄGVÄSENDET.
1931 års väg- och brosakkunniga ha för en tid
sedan avgivit ett betänkande rörande medelsbehovet
för byggande av olika slag av vägar under tioårs-
perioden 1934-1943 samt för vägunderhållet under
samma period. Denna utredning, som verkställts på
särskilt uppdrag av kungl. maj:t, har utförts i sam-
råd med representanter för väg- och vattenbyggnads-
styrelsen.
Som grund för utredningen om medelsbehovet för
vägbyggnader ligga av länsstyrelserna utarbetade
flerårsplaner, dels för treårsperioden 1934-1936, dels
för 7-årsperioden 1937-1943. I anvisningarna till
länsstyrelserna för detta arbete angavs, att de nuva-
rande reglerna för bidrag ur de allmänna vägfonderna
skulle förutsättas bliva oförändrat gällande samt att
planen skulle anpassas icke endast efter vägbehovet
utan jämväl efter vederbörande vägdistrikts förmåga
att bära vägbördan.
De upprättade planerna, som är o uppgjorda väg-
distriktvis, hava av de sakkunniga sammanställts
länsvis i följande 6 huvudavdelningar i likhet med
gällande bestämmelser för treårsplaner:
A. Förbättring av landsvägar och vanliga bygde-
vägar att utföras med bidrag av bilskattemedel.
B. Byggande av landsvägar och vanliga bygde-
vägar.
C. Byggande av enkla bygdevägar.
D. Byggande av enskilda utfartsvägar.
E. Byggande av ödebygdsvägar.
F. Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan.
I 6 tablåer, fogade till betänkandet, sammanstäl-
las anslagskraven för varje huvudavdelning, för varje
år under 10-årsperioden samt för varje län. Nedan
gives ett sammandrag av anslagskraven för hela lan-
det för varje huvudavdelning och för hela 10-årspe-
rioden 1934-1943 enligt dessa tablåer.
A. 211,4 mill. kr.
B. 56,0 " "
C. 23,8 " "
D. 6,0 " "
E. 16,6 " "
F. 2,7 " "
Summa 316,5 mill. kr. eller i medeltal 31,65 mill.
kr. under varje år av perioden.
Av de inkomna flerårsplanerna draga de sakkun-
niga den slutsatsen, att vägbehovet är så stort, att
takten i vägbyggandet bestämmes av vägdistriktens
och statens förmåga att lämna bidrag.
De sakkunniga hava därför ansett sig böra söka
utreda vilka årsanslag, som skäligen kunna begäras,
om hänsyn tages till väghållarnas skatteförmåga.
Därvid ha de sakkunniga utgått från länen som en-
heter, enär det skulle varit en olöslig uppgift att vid
denna utredning gå till de särskilda vägdistrikten.
Med ledning av tillgänglig statistik över vägskat-
tens storlek, skatteunderlaget, skuldbördan samt väg-
underhållskostnaden beräkna de sakkunniga, hur
mycket de olika länen kunna bidraga till vägbygg-
nader med oförändrad skatt (år 1933). Skuldbördan,
som för hela riket uppgår till 52,2 mill. kr., antages
därvid bliva amorterad under 20 år och årsammi-
teterna beräknas efter en räntefot av 5 %. Enligt
en på detta sätt verkställd kalkyl skulle med oför-
ändrad skatt och 75 % statsbidrag länens anslags-
behov uppgå till 45,1 mill. kr. I tabell l gives en
sammanställning av länens anslagskrav i medeltal
under 10-årsperioden samt det med hänsyn till bär-
kraften möjliga anslagsbehovet.
Tabell 1.
Län Stockholms . . . Uppsala .... Vägskatt år 1933 öre/fyrk 13,9 17,2 Länens anslagskrav i medeltal kr. pr år under perioden 1934-1943 1 315 000 738 000 Med oförändrad skatt (1933) och 75% statsbidrag beräknas anslagsbehovet till kr. pr år 2 580 000 986 000
Södermanlands . Östergötlands . . Jönköpings . . . Kronobergs . . . Kalmar ...... 17,5 18,5 18,8 21,9 180 1 102 000 1 389 000 703 000 740 000 980 000 1 261 000 1 855 000 1 056 000 1 507 000 1 515 000
Gotlands ..... 20,3 147 000 300 000
Blekinge ..... 20,3 623 000 748 000
Kristianstads . Malmöhus .... Hallands ..... 17,9 19,1 24,0 610 000 1 507 000 911 000 1 464 000 2 161 000 1 637 000
Göteborgs och Bohus . 26,0 1 137 000 1 949 000
Älvsborgs .... Skaraborgs . . . Värmlands ––- Örebro .... 21,5 18,0 18,4 15,1 1 828 000 1 000 000 2 172 000 1 004 000 2 715 000 1 551 000 2 474 000 1 586 000
Västmanlands. . Kopparbergs . . Gävleborgs . . . Västernorrlands Jämtlands .... Västerbottens. . Norrbottens . . . 18,6 20,1 15,7 28,6 30,7 37,5 27,0 637 000 975 000 1 914 000 3 372 000 1 735 000 3 053 000 2 060 000 1 268 000 3 103 000 2 281 000 2 996 000 1 904 000 3 591 000 2 601 000
Medelt., öre/fyrk 20,3, Summa 31 652 000 45 089 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
