Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 8 dec. 1934 - Den ekonomiska aggregatstorleken vid vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 49 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8 DEC.
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934
INNEHÅLL: Den ekonomiska aggregatstorleken vid vattenkraftanläggningar. - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essen. - Notiser. - Tekniska föreningar. - Sammanträden.
DEN EKONOMISKA AGGREGATSTORLEKEN VID VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR.
I en artikel med ovanstående rubrik, införd i denna tidskrifts häfte 46 av 17 nov. har professor Hjalmar O. Dahl sökt visa, att kostnaderna för turbinmaskineri, elektrisk utrustning och stationsbyggnad ställa sig väsentligt lägre, om man i en vattenkraftanläggning fördelar drivvattenmängden på ett större antal mindre maskinaggregat än om man installerar ett färre antal större eller endast ett enda stort aggregat för hela drivvattenmängden. Professor Dahl gör gällande, att kostnaderna för såväl turbinmaskineri som elektrisk utrustning och kraftstationsbyggnad skulle ändras i det närmaste i samma proportion som de installerade turbinernas totala volym, representerad av löphjulsdiametrarnas tredje dignitet, vilken totalvolym successivt sjunker vid ökat aggregatantal. Såsom resultat härav finner professor Dahl, att totalkostnaden för en kraftstationsbyggnad med maskinell utrustning vid drivvattenmängdens uppdelning på l, 2, 3, 4 och 5 aggregat skulle kunna beräknas sjunka i proportion till relativtalen 1,0, 0,74, 0,62, 0,54 och 0,43; eller med andra ord, om man i enlighet med den utveckling, som gjort sig gällande, i stället för att installera t. e. 5 aggregat minskar antalet till 4, 3, 2 eller 1 aggregat, skulle den ifrågavarande totalkostnaden stiga med respektive 10, 26, 51 och 104 %. (Enbart för turbinerna skulle motsvarande siffror vara ungefär desamma eller 1,0, 0,75, 0,63, 0,55 och 0,50 respektive 10, 26, 50 och 100 %.) Det må anmärkas att artikeln närmast torde avse större maskinenheter, trots att professor Dahl i samband med vissa verkningsgradsförhållanden även talar om mindre anläggningar.
Uppenbart är, att det angivna förhållandet icke gäller för mycket små maskinenheter, och för dem, som syssla med projektering av vattenkraftverk och sålunda äro i tillfälle både att göra jämförande kostnadsberäkningar och att taga del av bindande maskinofferter, är det även väl bekant, att det angivna förhållandet ej heller gäller vid hos oss numera vanliga maskinstorlekar. Detta är icke någon nyvunnen erfarenhet, enär givetvis den faktiska utvecklingen hän mot färre aggregat ägt rum på grundval av verkliga kostnadsförhållanden och med hänsyn till övriga på frågan inverkande faktorer. Som ett exempel på att denna fråga varit länge uppmärksammad må nämnas, att redan år 1905 förekom en artikel i "Elektrotechnische Zeitschrift", sid. 964, till vilken refereras i Ludin: "Die Wasserkräfte", 1913, sid. 75, där författaren i föreliggande fråga använder samma utgångspunkt som professor Dahl, men även framhåller, att på grund av andra - än turbinhjulsdiametern - på frågan inverkande faktorer de omskrivna relationstalen för totalkostnaden i själva verket ligga väsentligt närmare 1 än beräkningarna i första hand synas göra troligt.
Anledningen till att verkligheten icke överensstämmer med de av professor Dahl gjorda beräkningarna är, vad i första hand turbinmaskineriet beträffar, givetvis att söka däri, att dels vissa turbindelar, som icke kunna dimensioneras enligt det angivna lagbundna förhållandet, dels priset per viktenhet och kostnaden för regulatorer, övrigt hjälpmaskineri, rörledningar etc. spela mycket större roll än professor Dahl antagit. För generatorerna gälla liknande förhållanden som för turbinerna, varjämte den kostnadsminskning, som eventuellt kan uppstå för generatorerna vid övergång från ett färre till ett större antal med högre varvtal, motväges av ökad kostnad för hjälpmaskiner och ställverk. I de fall, då ställverket genom användandet av en transformator för varje generator och direkt anslutning av generator till transformator reduceras till ett minimum, påverkas ändock totalkostnaden vid övergång till ett större antal aggregat i ogynnsam riktning genom ökad kostnad för transformatorerna. Tänker man sig slutligen professor Dahls förslag om tvångshopkoppling av vissa aggregat i elektriskt och i regleringshänseende genomförd, blir kostnaden för ställverk och transformatorer vid övergång till ett större antal aggregat ungefär konstant, men för hjälpmaskineriet kommer alltjämt en viss kostnadsökning att uppstå. I sistnämnda fall kan dock, om en eventuell kostnadsminskning för generatorerna överväger, någon kostnadsminskning för hela den elektriska utrustningen tänkas uppstå.
För att illustrera, huru förhållandena ställa sig i verkligheten, i första hand för den maskinella utrustningen, har i efterföljande tabell ur vid Vattenbyggnadsbyrån under de senaste åren gjorda utredningar totalkostnaden för turbinmaskineri och elektrisk utrustning vid ifrågasatta olika aggregatstorlekar sammanställts för fyra större svenska kraftverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
