- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
454

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 8 dec. 1934 - Den ekonomiska aggregatstorleken vid vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Fallhöjd,
m
Total vattenmängd,
m3/s
Aggregatantal Kostnad,
kr./kW
Aggregatantal Kostnad,
kr./kW
4,8 250 4 154 1 143
9,2 400 4 122 3 115
20,0 140 2 62 1 56
20,0 58 2 74 1 71,5


Som framgår av tabellen, hava i de fyra
undersökta fallen kostnaderna blivit lägre för
kraftstationens maskinella utrustning vid övergång från
högre till lägre aggregatantal, under det att enligt
professor Dahls relationstal kostnaderna skulle ökats
med resp. 82, 14, 33 och 33 %.

Vad kraftstationens byggnadsarbeten beträffar,
har professor Dahl påpekat, att "frontarean" bör
bliva lika vid olika aggregatantal, på grund av att
samma totala vattenmängd skall framsläppas, men
att byggnadens bredd och därmed även dess volym
väsentligt ökas vid minskat aggregatantal. Detta
sikulle vara riktigt, om icke även andra faktorer
inverkade. Så t. e. har man oftast att räkna med
betydande vattenståndsvariationer såväl ovanför som
nedanför kraftstationen, medförande en merkostnad,
som ökas i proportion till kraftstationens längd.
Vidare kunna utrymmen för reservmaskineri, fria
passager etc. beräknas bliva procentuellt större vid
mindre maskinaggregat. För de ovan omnämnda
anläggningarna hava byggnadskostnaderna för de
tre första genomräknats för de olika aggregatantalen.
För den i tabellen först upptagna anläggningen skulle
byggnadskostnaden ställa sig ca 14 kr./kW (11,5 %)
dyrare vid övergång från 4 till 1 aggr. I den andra
anläggningen ställa sig byggnadskostnaderna lika vid 4
och 3 aggr. och i den tredje minskas dessa kostnader
med 13 kr./kW (11,5 %) vid övergång från 2 till 1
aggr. Enligt professor Dahl skulle däremot dessa
byggnadskostnader vid övergång till de lägre
aggregatantalen ha ökats med resp. 85, 15 och 35 %!

En sträng analys av ifrågavarande
kostnadsproblem skulle erfordra ett mycket omfattande
arbete med jämförande beräkningar för olika
aggregatstorlekar och skilda fallhöjder, utförda på sådant
sätt, att alla kraftstationsbyggnader beräknades av en
och samma vattenbyggnadsingenjör och att alla
kostnader för turbinmaskineri och elektrisk
utrustning grundades på jämförelser mellan vid resp.
verkstäders offertavdelningar gjorda beräkningar. Utan
ett dylikt omfattande arbete torde man knappast
kunna uppställa någon annan generell regel i här
berört hänseende än att totalkostnaderna för en i
en vattenkraftanläggning ingående
kraftstationsbyggnad och dess maskinella utrustning i och för
sig icke väsentligt ändras vid övergång från ett
större till ett mindre aggregatantal, men att man
dock i vanliga fall därvid kan emotse en mindre
kostnadsbesparing, så länge maskinaggregaten icke
bliva större än vad verkstäderna med normal
utveckling och anpassning kunna prestera utan extra
fördyring av verkstadsarbetet.

Såsom professor Dahl påpekar, kunna däremot de
lokala förhållandena spela en stor roll. Vid en
lågtrycksanläggning kan en kraftstationsbyggnad
utgöra ett led i en längre dammbyggnad, vars kostnad
sålunda minskas ju större längd kraftstationen
erhåller. I andra fall kunna förhållandena vara
sådana, att plats för en längre kraftstation kan beredas
endast med betydande kostnader.

Utslagsgivande vid val av aggregatantal bliva ofta
de övriga av professor Dahl omnämnda, på frågan
inverkande faktorerna. Därvid komma
förenkling i utförande och skötsel, ökad verkningsgrad,
minskad ömtålighet och ökad livslängd, eventuell
automatisering samt reservfrågans ändrade läge vid
alltmer genomförd samkörning att tala till fördel för
ett lägre aggregatantal.

Slutligen vill jag icke underlåta att nämna, att
amerikanarna synas hava en väsentligt mera
deciderad åsikt i saken än den jag givit uttryck åt i det
ovanstående. Sålunda återfinnes exempelvis i
Creager’s och Justin’s stora "Hydroelectric Handbook",
1927, sid. 165, följande: "A few large units, as
compared with a number of smaller units, is a distinct
advantage as far as the cost of the development is
concerned, because the cost per horse power
decreases as the size of the unit increases."

        Gottfried Berg.

DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.



Av Rütger Essén.

Ekonomisk osäkerhet och politisk
försämring. - Engelskt-tyskt betalningsavtal.
- Guldländernas svårigheter. - Tysklands
inre läge och dess nya rustningar. -
Försiktig tysk utrikespolitik. -
Marseillesmorden och deras återverkningar. -
Ryssland i N. F. - Den franska
allianspolitiken. - Frankrikes inre kris: Doumergues
fall, Herriot vågmästare. - Poincarés
bortgång. - Kommunistupproret i Spanien. -
Den nationella samlingsregeringen i
England splittrad. - Den indiska frågan. -
Den Fjärran östern och
flottförhandlingarna England-Japan-U. S. A. -
Roosevelts stora valseger, moderatare kurs.

        Stockholm den 26 november 1934.

Det senaste kvartalet kan karakteriseras som
präglat av ekonomisk osäkerhet och politisk
försämring. Den allmänna konjunkturhöjningen har
visserligen ej slagit om i sin motsats men visar
vacklande tendens. I Förenta staterna synes snarast en
försämring ha inträtt, och utvecklingen här ger ett
visst stöd åt dem som förklarat den föregående
förbättringen såsom artificiellt framkallad. I England
är dock läget bättre, detsamma gäller även
Tyskland - i trots av råvaru- och betalningssvårigheter.
Skörden på norra halvklotet har på det hela taget
varit sämre än de tre närmast föregående åren.
Produktionsökningen inom metallindustrierna har något
så när hållit sig. Någon större ökning av
världshandeln har emellertid ännu ej framträtt, och
valutaspörsmålen äro på det hela taget lika olösta. Den
ekonomiska anpassningen fortgår dock i stort sett,
och det är ej heller arbetslöshetens ökning eller
omfång, som numera vållar den största omedelbara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934a/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free