Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 8 dec. 1934 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Notiser - Sveriges järnhantering tredje kvartalet 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ovisshet om utvecklingen skall från en latent kris leda
till en öppen brytning mellan Japan och Ryssland
samt eventuellt Amerika. Under tiden organiseras
staten Manchukuo, i trots av dess uteblivna
folkrättsliga erkännande, alltmera fullständigt.
Ordning råder, och i ekonomiskt hänseende går den nya
staten snabbt framåt. Frågan om Manchukuos, dvs.
Japans, köp av den ostkinesiska järnvägen (Chinese
Eastern Railway) från Ryssland synes i princip
vara löst.
Den världspolitiska spänningen i Stilla Oceanen
kommer dock f. n. ej så mycket till uttryck i frågan
om Mandschuriet, som vid de utomordentligt
betydelsefulla förhandlingar mellan Japan, England
och Förenta staterna om ett nytt flottavtal, vilka
sedan ett par månader pågå i London. De gamla
flottavtalen, Washington 1921 och London 1930,
utlöpa 1936. Enligt dessa råder flottparitet mellan
England och U. S. A., medan Japans tillåtna
relation till dessa världsmakters flottstyrka är 5-3,
Dessutom innehålla avtalen som bekant diverse
begränsande bestämmelser om både slagskeppens samt
de övriga örlogsfartygens minimiålder,
maximideplacement och maximibestyckning m. m. Japan
kräver nu för första gången full jämställdhet i
flottstyrka med England och Förenta staterna. Från
engelskt håll skulle detta möjligen kunna medgivas,
men däremot knappast från Förenta staternas sida.
På denna grund synes det sannolikt, att något nytt
avtal icke alls kommer till stånd, utan att ett
traktatlöst tillstånd inträder, vilket med all säkerhet skulle
bli inledningen till en period av omfattande
kapprustning vid Stilla havet.
De kongressval, som under första veckan av
november förrättats i Förenta staterna, hade motsetts
med största intresse, då de skulle bli det första
egentliga folkuttalandet om Roosevelts new deal.
Det gällde de s. k. "off-year"-valen, som förrättas
mitt i presidentens fyraåriga ämbetsperiod och avse
förnyelse av hela representanthuset samt en
tredjedel av senaten. Som regel bruka de resultera i ett
bakslag för den meningsriktning som vunnit seger
vid presidentvalet två år tidigare, och som hunnit
tappa en del av sina fjädrar. Denna gång blev
emellertid resultatet rakt motsatt: det demokratiska
partiet vann en stor seger över hela linjen och från
att förut visserligen haft majoritetsställning i bägge
husen nådde det nu 2/3 majoritet i bägge, ett mycket
sällsynt läge.
Republikanerna ha endast haft framgångar i
mycket få stater, såsom i Vermont, Kansas och
Michigan. Även i Kalifornien, där författaren Upton
Sinclair som demokratisk guvernörskandidat fört en
våldsam antikapitalistisk kampanj under slagordet
"end poverty in California" (EPIC), segrade den
republikanska kandidaten. Men i stort sett har det
slagna partiets ställning, åtminstone parlamentariskt,
aldrig varit svagare. I Minnesota segrade det
halvrevolutionära Farmer-Labour-partiet. Valutgången
i dess helhet betyder framför allt ett nytt
förtroendevotum för presidenten Roosevelt. Han har
därigenom fått en starkare personlig maktställning än
någon annan amerikansk president före honom,
åtminstone sedan Lincolns dagar. Hur Amerikas
politik under den närmaste tiden gestaltar sig kommer
därför i utomordentlig grad att bero på hans
personliga uppfattning.
Visserligen kan man också göra gällande, att
valresultatet betyder en seger för NRA-principerna och
the new deal. Detta är dock mindre exakt, därför
att ingen med bestämdhet vet vad the new deal just
nu innebär. Ända sedan början av året har den
amerikanska krispolitiken i mycket hög grad modererats.
Valutaexperimenten ha icke förnyats, och
ingripandena i affärslivet ha blivit mindre radikala. Den
stora textilarbetarstrejkens avveckling synes ha
verkat lugnande. Kvar står närmast en med starka
statliga maktmedel utrustad social välfärdskontroll över
ett dock i allt väsentligt kapitalistiskt organiserat
näringsliv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
