Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 459 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 8 dec. 1934 - Notiser - Sveriges järnhantering tredje kvartalet 1934 - Pressmaterials krympning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

8 DEC. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 459

tackjärn har ökats från 29 800 till 48 600 ton (63 %), av grövre stång- och fasonjärn från 14 300 till 23 400 ton (63 %), av rund valstråd från 3 800 till 22 800 ton (237 %), av grovplåt från 23 700 till 49 200 ton (108 %) och av smidesjärnsrör från 6 200 till 10 800 ton (74 %).

Järnverkens sysselsättning har i rapporten betecknats som god, vilket framgår av bl. a. uppgifterna om ugnar i drift den 31/10 åren 1933, resp. 1934. Påfallande är särskilt det relativt stora antalet påblåsta masugnar (35 stycken mot 24 ett år tidigare) och i drift varande martinugnar (55 stycken mot 42 föregående år). Sysselsättningen synes också ha varit jämn under den gångna delen av andra halvåret.

Under de tre första kvartalen har tackjärnsproduktionen ökats från 225 300 till 376 200 ton (67 %), produktionen av smältstycken och råstänger från 7 100 till 11800 ton (66 %), av bessemergöt från 4 700 till 9 400 ton (100 %), av thomasgöt från 68 500 till 35 700 ton (92 %), av kvalitetsgöt av martinmetall från 125 600 till 206 400 ton (64 %), av ordinära martingöt från 178 400 till 222 400 ton (25 %) samt slutligen av kvalitetsgöt av elektrostål från 24 500 till 36 600 ton (50 %) och av ordinära elektrostålgöt från 71 300 till 77 800 ton (9 %). Tillverkningen av handelsfärdigt valsat och smitt järn och stål av götmetall ökades från 317 400 till 443 900 ton (40 %).

Tillverkningssiffrorna för tackjärn, götmetall samt handelsfärdigt valsat och smitt järn och stål äro de högsta som förekommit under senaste tioårsperiod, medan däremot tillverkningen av vällmetall ännu ej nått mer än en tredjedel av siffran för de tre första kvartalen 1929.

Rapporten uppger, att orderbeståndet vid järnverken under senaste tiden torde ha undergått någon minskning, och man kan vid bedömandet av framtidsutsikterna ej undgå att taga hänsyn till oron i det ekonomiska världsläget.

Pressmaterials krympning. Pressbitar av bakelit och liknande presspulver krympa när de tagas ut från det varma verktyget; dock pågår krympningen endast tills pressbiten är kall och mätes vanligen i förhållande till den kalla matrisens storlek. Fig. 1 visar förändringen i diametern på en pressbit efter urtagningen från det varma verktyget vid kylning i luft. Pressbiten är ursprungligen lika stor som verktyget, men efter 20 minuter har den något minskats, av vilken egenskap man f. ö. begagnar sig för att fästa metallinlägg i varma pressbitar, omedelbart sedan de uttagits från verktyget. Med kännedom om expansionskoefficienten har man försökt beräkna pressbitars krympning, och nedanstående tabell visar skillnaden mellan beräknad och effektiv krympning. Presstemperaturen var vid försöken 180°C och det kalla vertyget mättes vid 20°C.

                                                Krympning (%}                Expansions-

                                                Effektiv        Beräknad        koefficient

Trämjöls-fenolhartsbakelit. .        0,6-0,9        0,6                5

Asbest-fenolhartsbakelit . . .        0,3-0,5        0,3                3

Kanvas-fenolhartsbakelit . .        0,3                0,3                3

Stål .....................                                 -        -                1,1

Mässing- ..................                         -        -                1,9

Aluminium ...............                         -        -                2,4

Trä (långfibrigt) .........                        -        -                0,3-0,9

Fig. 2 visar krympningens beroende av presstemperaturen. Ju lägre denna är, dess mindre är krympningen. Detta kan ha praktisk betydelse i det att krympningen kan minskas genom kylning av verktyget mot presstidens slut. En serie försök med vanlig trämjölsbakelit vid 180° C gav till resultat en krympning utan kylning av 0,9-l,0 % och med kylning 0,6 %.

Skillnaden mellan den beräknade och effektiva krympningen vid trämjöls- och asbestbakelit beror på flera orsaker, bl. a. därpå, att trä- och asbestfibrer innehålla fuktighet. Genom att torka presspulvret före pressningen kan man minska krympningen.

Man kan även öka krympningen genom att uppvärma redan pressade bitar. Vid försök uppvärmdes sådana av trämjölsbakelit med en krympning av 0,9 % under 24 timmar vid 120°C och ytterligare 24 timmar vid 140°C, varefter konstaterades en ytterligare krympning av 1,6 %. Att krympningen verkligen mestadels förorsakas av fuktighet i presspulvret visar följande tabell. Försöken ha utförts med fenolharts-trämjölsbakelit.

                                                                %        %        %

Viktsförlust vid torkning" av presspulvret under

24 t. vid 95° ............................                 7,4        5,9        4,7

Viktsförlust under pressningen ............. 0,42        0,30        0,47

Viktsförlust på utborrade stycken från pressbiten

vid torkning under 24 timmar vid 95°         5,4        5,2        4,3

Kurvor utvisande krympningens beroende av avkylningen (fig. 1) och presstemperaturen (fig. 2).

En del av fuktigheten uppkommer genom den kemiska reaktionen under själva bakeliseringen.

Följande försök visa möjligheten av att reducera krympningen genom att torka presspulvret före pressningen. Ett fenolharts-trämjölspulver med en krympning av 0,9 % lagrades under 24 timmar i 100 % fuktighetsmättad luft och pressades, varvid krympningen ökades till 1,1 %. Samma presspulver lagrades därpå under 24 timmar vid 50°, varefter pressbiten visade 0,75 % krympning. När samma pulver åter förvarades under 24 timmar i 100 % fuktighetsmättad luft ökades krympningen igen till 1,1 %. Andra försök visade att man genom torkning av presspulver kunde få ned krympningen till 0,6 % och t. o. m. mindre. Alla försök gjordes på 1/4" tjocka pressbitar med 2" diameter.

Fibrerna ha ett betydande inflytande på krympningen, som är störst vid trämjöl av bok och mindre vid furu och än mindre vid asbestpulver. Vävda cellulosa- och i synnerhet asbestfibrer förorsaka minskning av krympningen.

Man lägger ibland märke till att pressbiten spricker efter krympningen. Detta sker oftast vid större metallinlägg i trämjölsbakelit och förklaras av skillnaden i expansionskoefficienten. Dessa sprickningar ske såväl vid hög som låg temperatur. För att undvika dem är det ofta nödvändigt att öka godstjockleken i pressbiten i förhållande till inlägget, ehuru härigenom önskat resultat ej alltid erhålles. Säkrast är att använda kanvasbakelit i stället för trämjölsfylld, då endast sådant stöthållfast material kan motstå de inre spänningar, som uppstå på grund av skillnaden i expansionskoefficienterna.

Sprickning kan även uppstå genom att materialet sväller, vilket kan äga rum, även om inga metallinlägg finnas. Starka inre spänningar uppstå, som i skört material framkalla sprickor, vilket även här kan överkommas genom att använda stöthållfast presspulver. Ofta uppstå sprickor genom att pressbiten, en bägare e. d., fylles med vatten och får stå. Härvid sväller endast den inre väggen av vattenabsorptionen, under det att den yttre förblir torr, vilket förorsakar spänningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>