- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

3 FEBR. 1934

Märkning med korttidsdrift skulle sålunda endast
komma till användning, då sådan drift i verkligheten
är förhanden, t. e. vid dammluckspel, slussar, broar
och vissa slag av pumpar, vid vilka maskinen
startas sällan och går en kort tid, varefter den avkyles
till omgivningstemperatur, innan ny start företages.

Vi skola här intressera oss mera för andra
märk-ningssätt, nämligen 1) med kontinuerlig drift och 2)
med intermittent drift och viss angiven
intermittens-faktor, vilka äro de märkningssätt, som för de flesta
praktiska fallen komma ifråga.

Den intermittenta driften kännetecknas av
varierande last och hastighet, många startningar och
stan-ningar, bromsning med hjälp av motorn och i vissa
fall av synnerligen rå drift. Om man t. e. tager en
lyftmotor i en kran, så arbetar denna ibland med
fullast och ibland med liten last eller tom krok,
ibland går den med högsta hastigheten och i vissa
fall, t. e. vid nedsättning av last på marken eller
körning i lastrummet i en båt, måste den gå med låg
eller krypande hastighet. Vid gruvspel, hamnkranar
och valsverk är den intermittenta driften mera
periodisk, dvs. lika belastningar komma med ungefär lika
mellanrum; men för andra fall t. e. traverser i
verkstäder, lagerlokaler och kraftstationer, är driften
praktiskt taget oberäknelig.

Vi komma nu att närmare granska några dylika
typiska fall och se vilka beräkningar, som kunna
göras, eller också angiva huru dessa märkningsdata
kunna uppskattas.

Fig. l visar en del av ett arbetsdiagram för en
intermittent arbetande maskin. Under tiden ta sker
startning, varefter maskinen går med en konstant
hastighet under tiden tc och därefter nedbromsas
under tiden tr. Maskinen står sedan stilla under
tiden tp, innan ny startning sker. Under tiden tp
antages maskinen vara helt frånkopplad nätet, M3
och M4 äro momenten härrörande från nyttig last
och friktion (statiskt moment), under det att
tillskottet och underskottet angivet av momenten M± och
M2 respektive A/5 och MQ erfordras för startning
respektive stanning. Den grovdragna linjen i undre
diagrammet visar den avgivna effekten, under det
linjen P15 P2, J°8, P4, P5 och PQ visar den tillförda
effekten, under förutsättning att maskinen går med
konstant spänning (t. e. en trefas asynkronmotor
startad medelst sekundärt motstånd). De lodrätt
streckade ytorna beteckna tydligen förlusterna i
maskinen, under det att de snedstreckade ytorna
angiva den energi, som under start och stopp bortreg-

leras i motståndet. För en likströms- .________

motor startad och stoppad med hjälp av
Leonardomformare eller för en kom- j
mutatormotor, hastighetsreglerad genom j p
borstförskjutning, kommer tillförda ef f ek- l
ten att angivas av linjen P0-P2-P3-P4-P5- j

Pr Start och stopp ske i dessa fall utan !–––––-

några motståndsförluster.

Om vi antaga, att en maskin arbetar med ideliga
belastningar och pauser i enlighet ined fig. l, huru
skall den då dimensioneras och vilka data kunna
stämplas på märkplåten?

Grundtanken vid dimensioneringen av en dylik
maskin måste vara den, att temperaturstegringen i
drift skall överensstämma med den temperatur
stegring, som erhålles vid provet, om motorn köres enligt

n

t!



Fig. 1. Principiellt arbetsdiagram.

de uppgifter, som angivas på märkplåten. Sålunda
måste medelförlusterna, dividerade med
medelkyl-ningen, i drift och prov vara desamma. Förutsattes
att en maskins förluster bestå av en konstant del och
en del, som varierar kvadratiskt med effekten kunna
vi utgå ifrån ekv. (8) och (9) i ovanstående artikel
om "Intermittent drift" och erhålla följande samband.

(c 4 U c) p~r l ’i

\ r sp ’

"

(i)

där

$P2dt

P 2 _ __o______ /0\

rsp - , W

t* sp

Man kan antingen bestämma sig för en viss
inter-mittensfaktor fi och sedan beräkna en mot denna
svarande effekt P{ eller också bestämmer man sig för
en viss effekt och rättar intermittensfaktorn efter
denna.

Genom att bestämma sig för olika
intermittensfak-torer och effekter kan man tydligen för en och
samma intermittenta drift märka maskinen på oändligt
många sätt. För praktiskt bruk torde dock de
nedan nämnda tre märkningssätten vara de lämpligaste.

1) fi =1 dvs. kontinuerlig drift. Härvid beräknas
P i enligt följande formel, vilken erhålles om fi = l
insattes i ekv. (1).

Andra termen inom stora parentesen kan i allmänhet
sättas = l, varvid ekvationen kan skrivas

(4)

Det är under denna form, som ekvationen mest är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free