Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 FEBR. 1934
ELEKTROTEKNIK
23
känd, och P{ benämnes vanligen kvadratisk
medeleffekt.
Om maskinen går kontinuerligt med konstant
hastighet och den även är elektriskt inkopplad under
tiden tp blir tydligen tsp = tk = T och ekv. (3)
förenklas då till
(5)
På märkplåten stämplas:
"Pi cont."
2) fi = fsp dvs. maskinen stämplas med en
inter-inittensfaktor, som överensstämmer med den verkliga
relativa inkopplingstiden.
I sådant fall måste man beräkna märkeffekten
enligt följande formel
v.
Sista termen i stora parentesen överensstämmer med
den i ekv. 3 och kan även här i allmänhet försummas
och ekvationen skrives då enklare
P, =
v
s M
i-ctj
På märkplåteri stämplas:
mt.
3) P; = Fw där Fw betecknar den nominella effekten
för det mekaniska maskineriet, dvs. den effekt, som
motsvarar normal last och hastighet, varvid hänsyn
tages till verkningsgraden för mekaniska maskineriet.
En intermittensf aktör motsvarande effekten Pn
beräknas enligt nedan givna formel, vilken erhålles ur
ekvation 1.
Såsom visas nedan kan för traverser och kranar
med tillräcklig noggrannhet f% sättas lika med fgpt
vilket medför, att ekvationen förenklas till
På märkplåten stämplas:
t. fi’.
De ovan angivna ekvationerna gälla även för
transformatorer, om man sätter s - 1.
**P
Vid beräkning av ^P2dt utgår man från arbets-
o
diagrammet, som angiver förhållandet mellan
moment och tid. För att vid den kommande
beräkningen rätt hänsyn till förlusterna under startningen
och stanningen skall tagas, uttryckes momentet i
ar-hetsdiagrammet i en fiktiv effekt lika den som
maskinen skulle giva vid momentet ifråga och full
hastighet, Är momentet i ett visst ögonblick M
(kgm) och maskinens märkhastighet är n (v/m) blir
’=w«=w<»> <’»>
Utgår man från ett arbetsdiagram enligt fig. 2
erhålles
fp* dt = p^ t, + i-(/Y + /V) t, +
+ /V +
+ -
är
varvid antagits, att skillnaden mellan P2 och F3
liten, men skillnaden mellan P4 och P5 stor.
Med undantag för det fall, som representeras
genom ekv. (5), måste den som skall bestämma
märkningsdata hava kännedom om konstanterna c och s,
dvs. känna till huru maskinens eller transformatorns
temperaturstegring
varie–––––- ––– ._ rar me^ Belastningen och
l huru maskinens kylning
fQ, | varierar med hastigheten,
k ! Temperatur stegringen
under de verkliga driftför-
––––––––––––––_-i hållandena blir tydligen
beroende på huru värdena på s och c valts vid
beräkningen. Resultatet kan således bliva mer eller
mindre gott allt efter maskinens eller transformatorns
storlek, utföringsform och fabrikat etc. Om värdena
på c och 5 väljas enligt dr Wennerbergs uppsats
erhålles dock tillfredsställande resultat i de flesta fall.
En märkning med effekt Psp och därefter rättad
intermittensf aktör eller också med /fc och därefter
rättad effekt skulle med avseende på noggrannhet
vara den lämpligaste. I sådant fall skulle
märkplåten upptaga två fiktiva storheter, som ej hava
någon påtaglig motsvarighet i det verkliga fallet. Så
är även förhållandet vid märkning med kontinuerlig
drift, men detta märkningssätt är såsom nedan
angives ofrånkomligt i vissa fall. Skall märkning ske
med viss intermittensfaktor, föreslås därför antingen
märkning med den verkliga relativa inkopplingstiden
eller också med den nominella effekten, således
enligt ovan nämnda märkningssätt 2 och 3. Visserligen
Å
k i
\
f>
f>
\
6 /«
P,
1
’A
-t, -
L 4.1
u,,-l
u^-
.._ *T*-
LtJ~
1^4-vU,.
m ^ __ .
Fig. 2. Principiellt arbetsdiagram.
blir beräkningen mera beroende av ett korrekt val av
c och s-värdena, men för de flesta fall saknar detta
praktisk betydelse.
I de följande exemplen, som äro typiska för den
intermittenta driften, komma de olika
märkningssätten ytterligare att behandlas från fall till fall.
Gruvspel.
Vid beräkning av mo tor data för ett gruvspel utgår
man ifrån den angivna kapaciteten per timme, dvs.
huru många ton kol eller malm, som skall uppförd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
