- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 FEBR. 1934

ELEKTROTEKNIK

25

biomsningsförlopp. För större valsverk uppgöras
sådana diagram för varje stick. Utseendet av
diagrammen blir i princip lika fig. 3 för gruvspel, och
beräkningen av motoreffekten ur totala
arbetsdiagrammet för en valsningsperiod ävensom märkningen
av motorn sker i princip på samma sätt som för
gruvspel enligt ovan.

Hjälpmaskinen i valsverk.

De hjälpmaskiner, som härvid komma att beröras,
äro de, som direkt ingå i valsningsprocessen. Hit
höra sålunda framför allt rullgångar dvs. de
transportbanor, på vilka materialet föres till och från
valsstolarna eller arbetsmaskinerna ävensom de s. k.
valsskruvarna, med vilka valsarnas inbördes
ställning ändras mellan de olika sticken.

Av rullgångarna särskiljas dels transportrullgångar
och dels arbetsrullgångar. De första gå
kontinuerligt och normalt åt samma håll. Motorn märkes
följaktligen för kontinuerlig drift, och:effekten väljes
efter det moment, som erfordras för övervinnande
av friktionerna. Det händer dock ofta, att det
transporterade materialet under kort tid bromsas
fast t. e. tillfälligtvis emot transportbanans väggar
eller genom ett i banans väg satt anslag. Härvid
skola rullarna kunna slira emot materialet. Motorns
överbelastningsförmåga (maximalmoment) väljes med
hänsyn härtill. Dessa motorer bestämmas därför
ofta av det erforderliga momentet vid fastbromsat
material och ej av uppvärmningen. Märkeffekten
väljes under sådana förhållanden så, att
överbelastningsförmågan blir 1,75 ggr denna effekt.

Med arbetsrullgångar betecknas de transportbanor,
som startas och stannas ofta. Det karakteristiska för
dem är, att de startas för varje gång de skola
utföra något nyttigt arbete för att då detta är utfört
ånyo stannas. Hit höra transportbanorna närmast
valsstolarna ävensom sådana framför de flesta sågar
och saxar. För de förra reverseras rörelseriktningen
men för de senare är den alltid konstant. För
beräkning av märkningsdata tager man dock endast
hänsyn till antal startningar under det att det
saknar betydelse, om motorn startar åt ena eller andra
hållet. Startfrekvensen är mycket stor och i vissa
fall måste man räkna med upp till l 000 startningar
per timme. Startning och bromsning måste tydligen
ske mycket snabbt, och då mekaniska bromsar ej
hålla för denna svåra drift, fordras det att stanningen
skall ske med hjälp av elektrisk bromsning.
Användes trefasig asynkronmotor, "pluggas" denna
därför vid stanningen dvs. den reverseras vid full
hastighet, varvid dock ett motstånd inkopplas i
sekundärkretsen om motorn är släpringad. För
likströmsmotorer göres bromsningen genom speciella
kopplingar av motorn alltefter fordringarna på
bromsning och regleringsförmåga.

Såsom exempel tages en rullgång vid ett
götvalsverk. 28 göt skola valsas per timme och för varje
göt företages 15 stick. Rullgången måste tydligen
startas och bromsas 28 . 15 = 420 ggr per timme.
Mellan varje stick måste götet av rullgången
transporteras en viss given väg och detta måste ske på
en given tid. Härav bestämmes
hastighetsdiagrammet, som på grund av den korta vägsträckan, som
götet skall tillryggalägga, i de flesta fall kommer att
bliva en triangel, dvs. någon körning med konstant

maximihastighet existerar då icke. Fig. 5 visar detta
förhållande.

Med utgångspunkt från det så fastslagna
hastighetsdiagrammet beräknas de moment, som i varje
ögonblick fordras för att detta diagram skall
innehållas. Beräkningen sker på basis av ett antaget
motorsvängmoment, vilket kontrolleras, när
beräkningen är slutförd. Man finner, att friktionsmomentet
är av underordnad betydelse, varför det kan för-

ctv .

JS
2 S

26
35

Fig. 5. Arbetsdiagram för arbetsrullgång.

summas, samt vidare, att slutresultatet i hög grad
beror på motorns svängmassa.

Skall motorn märkas med kontinuerlig drift,
beräknas effekten enligt ekv. (3) och (4) till 30 kW.
Om den däremot skall märkas med en
intermittens-faktor motsvarande den verkliga relativa
inkopplingstiden, blir effekten 40 kW enligt ekv. (6) och
(7). Det senare märkningssättet är naturligtvis ej
omöjligt, men det medför dock, att motorn märkes
med en effekt större än den som förekommer under
driften, vilket förefaller olämpligt. Märkning med
kontinuerlig drift måste därför föredragas i detta
fall, särskilt som provningarna i hög grad underlättas
härigenom.

För valsskruvens motor gäller i princip vad som
ovan anförts för arbetsrullgångar.

På senare tid har man börjat använda rullgångar
med en trefasmotor för varje rulle, vilket erbjuder
stora fördelar på grund av mindre risk för
driftavbrott samt mindre obehag av ett dylikt. Motorn är
kopplad till rullen antingen direkt (event. placerad
inuti rullen) eller också medelst kuggväxel. Den
största driftsäkerheten erhålles med kortsluten motor.
Sådan användes därför alltid vid transportrullgångar
och om möjligt även för arbetsrullgångar. I det
förra fallet kan motorn bestämmas på samma sätt
som när släpringad motor användes, enär
startnings-frekvensen är så liten, att den kan lämnas utan
avseende. Annat blir förhållandet däremot när
kortslutna motorer användas för arbetsrullar.

Vid startning av en släpringad motor förstöres i
startmotståndet en energi, som representeras av den
snedstreckade triangelytan under Px och P2 i fig. 1.
Vid motströmsbromsning blir den energi, som skall
förstöras i motståndet ännu större. Den uppgår vid
bromsning från full hastighet till stillestånd, och
under förutsättning att friktionsmomentet kan
försummas, till 3 ggr den energi, som förstöres under
startningen. Vid användning av en kortsluten
motor skall hela denna energi omsättas till värme i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free