Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - G. Lindahl: Några praktiska tillämpningsfall på intermittent märkning av maskiner och transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
T E K N I S K TI D S KR I F T
3 FEBR. 1934
ras per timme. Med kännedom om tillåten nyttig
last i korgen, uppfordringshöj d, maximalt tillåten
hastighet i schaktet, dödvikter av korgar och lina,
svängmoment av linkorg, linskivor, växlar och
motor beräknas ett arbetsdiagram. Fig. 3 angiver ett
så beräknat arbetsdiagram för ett gruvspel, varvid
antagits balanserad uppfordring med en nyttig last
av l 200 kg, schaktverkningsgrad av 85 % och verk-
3*0 ."-
"
H5
3ffO
140
kW
^–^«*
L
~n
*
63"
Fig. 3. Arbetsdiagram för gruvspel.
ningsgrad av mekaniskt maskineri av 85 %. Den
nominella mekaniska effekten Pn blir i detta fall
tydligen 113 kW.
Arbetsdiagrammet baseras tydligen på en viss
motorstorlek, eftersom svängmomentet för motorn är
uppskattat, och kontrollräkning måste sålunda
företagas, sedan man kommit till en ungefärlig motortyp.
Av denna orsak har det här i landet blivit brukligt,
att det är den elektriska firman, som beräknar dessa
diagram och bestämmer motorernas märkeffekt. Den
mekaniska firman giver härvid den elektriska alla
primäruppgifter för beräkning av arbetsdiagrammet,
eller bättre ett arbetsdiagram uppgjort under
förutsättningen att motorns svängmoment är noll.
Korrigering av detta diagram med avseende på motorns
svängmoment är enkel och detta behandlingssätt
måste för båda parterna vara det fördelaktigaste.
Den spetsbelastning av 300 kW, som i diagrammet
angives i slutet av perioden, uppkommer därigenom,
att den övre korgen för att kunna placeras på sina
hakar måste lyftas utan den undre korgen såsom
motvikt. Då korgarna hava flera våningar, kunna flera
dylika belastningar uppkomma efter varandra. Vid
dessa tillfällen går motorn med mycket låg hastighet,
varför kylningen är dålig. Då dessutom dessa
belastningar äro stora måste hänsyn till dem tagas vid
bestämning av motorn ur uppvärmningssynpunkt.
Härtill kommer, att de ofta äro utslagsgivande för
motorns maximalmoment.
Vid märkning av motorn med kontinuerlig drift
beräknas effekten till 205 kW enligt ek v. (4). Motorn
märkes i sådant fall
"205 kW cont."
Det är emellertid även möjligt märka motorn med
den verkliga relativa inkopplingstiden, som i detta
fall är 48:63 - 76 %. Effekten uträknas då enligt
ekv. (7), och märkningen blir "217 kW int. 76 %".
Att stämpla motorn med den nominella mekaniska
effekten 115 kW är omöjligt. Ekv. (8) ger nämligen
då en intermittensfaktör större än 100 %. Förutom
av den ojämna balanseringen av linan beror detta
förhållande på de stora accelerations- och
retarda-tionseffekter, som erfordras vid gruvspel och medföra
hög uppvärmning av motorn.
Av de två möjliga märkningarna föredrager man
den med kontinuerlig drift icke minst därför, att
gruvspelmotorer ofta måste utföras för stora effekter
(upp till 3 000 kW), för vilka provning vid
intermittent märkning skulle vara alltför betungande.
Användes Ward-Leonardsystem tager man hänsyn
till att omformaren är bättre kyld än spelmotorn,
eftersom den går kontinuerligt. Av denna orsak
märkes omformaren ofta med lägre effekt än
spelmotorn. Den naturliga märkningen av omformaren är
tydligen med kontinuerlig drift. Effekten beräknas
enligt ekv. (5).
Huvudmaskineri i valsverk.
Vid beräkning av storleken av en valsverksmotor,
dvs. den motor, som driver själva valsverket, utgår
man från materialets sammansättning och dess
temperatur under de olika sticken, valsarnas diameter,
stickens antal, reduktionen per stick etc. med hjälp
av vilka uppgifter man beräknar de moment och
effekter, som erfordras under de olika sticken.
De grova linjerna i fig. 4 angiva på detta sätt
beräknade effekter under de olika sticken för ett
kontinuerligt gående valsverk samt under förutsättning
att materialet utvalsas under 15 stick. Då motorn
går kontinuerligt, kan den näppeligen märkas på
annat sätt än med kontinuerlig drift. Effekten
beräknas enligt ekv. (5) som ett kvadratiskt medelvärde
av de olika effekterna under sticken.
Om valsverket är försett med svänghjul, beräknas
först på sätt, som ovan angivits, de effekter, som
under varje stick erfordras av valsverket. Med
kännedom om förhållandet mellan hastighet och moment för
motorn ifråga bestämmes sedan motorns avgivna
effekt under en valsningsperiod. I fig. 4 är den så
beräknade motoreffekten visad med en tunn linje.
Ur denna sågtandskurva beräknas därefter motorns
kvadratiska medeleffekt enligt ekv. (5). Även i detta
fall stämplas motorn med kontinuerlig drift. Giver
Fig. 4. Arbetsdiagram för kontinuerligt gående valsverk.
räkningen enligt ovan ett slutresultat av l 200 kW,
blir märkningen av motorn "l 200 kW cont".
Kontrolleras bör, att motorns maximala moment eller
överbelastningsförmåga är tillräcklig även för de
största spetsbelastningarna. Vid bestämning av
maximalinomentet tages även hänsyn till eventuella
spänningsfall i linjen.
För reversibla valsverk och då framför allt för
dem anordnade enligt Ilgnersystem uppgöres ett
arbetsdiagram, varvid hänsyn tages till
välsnings-arbetet (enligt ovan) och dels till startnings- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
