- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
55

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - E. T. Glas: Rundradiostörningar från 6-fas kvicksilverlikriktare för belysningsnät samt störningsskyddens utförande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7 APRIL 1934

ELEKTROTEKNIK

55

RUNDRADIOSTÖRNINGAR FRÅN 6-FAS
KVICKSILVERLIKRIKTARE FÖR BELYSNINGSNÄT SAMT
STÖRNINGSSKYDDENS UTFÖRANDE.



Av E. T. GLAS.

I en artikel "Störningar från kvicksilverlikriktare",
Elektroteknik 1933, sid. 103-108, har tekn. dr F.
Dahlgren givit en översiktlig framställning av
ifrågavarande störningsproblem i dess helhet, behandlande
såväl frekvensanalys av störningen som uppmätning
av effektivvärde med eller utan tillsats av
frekvensberoende strömfilter. [1]
Det senare förfarandet,
som tekniskt utformats inom telegrafstyrelsens
radiobyrå och i samarbete med svenska
elektricitetsverksföreningen tillämpats vid mätningar på tillgängliga
belysningslikriktare med transformatorreglering, gav
till resultat, att när det gäller normalt utförda och
anslutna mottagare vissa procentuella siffror kunna
anges som övre tillåten gräns såväl för
pulsationsspännlng (total störspänning) som för störspänning
(akustisk störspänning), preliminärt 2 resp. 0,5%,
av driftspänningen (mätt över ytterbranscherna),
då effektivvärde mätes. Man kan naturligtvis också
tänka sig andra metoder föra fram till praktiskt
användbara siffergränser, t. e. frekvensanalys i en eller
annan form, ehuru det ej är säkert, att en metod, som
är principiellt oklanderlig, också visar sig vara
praktiskt lämplig. Om en enkel metod, som givit
siffergränser, vilka visa sig på ett tillräckligt tydligt sätt
skilja störande och icke-störande likriktareexemplar
åt, även vid tillämpning på nyare och t. o. m. ur
störningssynpimkt besvärligare likriktarekonstruktioner
visar sig fullt användbar, så är detta ett starkt
stöd för metodens praktiska lämplighet och antyder,
att den nöjaktigt tagit sikte på likriktarestörningens
väsentliga egenskaper. I själva verket behöva dessa
egenskaper icke vara i högre grad utredda i vad
beträffar kurvform o. d. - vilket ej heller är fallet -
för att man skall kunna skaffa sig en praktiskt
användbar norm. För att hålla reda på störningens
väsentliga frekvensegenskaper på samma gång som
effektivvärdena, uträknas med fördel en
tyngdpunktsfrekvens, som erhålles av hörbarhetsfiltrets
dämpningskurva, sedan förhållandet mellan störspänning
och pulsationsspänning (definierade som ovan skett)
funnits efter mätningens utförande.

Utvecklingen på området har från den
transformatorreglerade fört fram till deri åtminstone delvis
gallerstyrda kvicksilverlikriktaren. [2] Här företages en
avsiktlig deformation av kurvformen i sådan
riktning, att man kan vänta sig svårare störningar med
högre frekvensläge. Några nyinstallerade likriktare
med gallerstyrning ha blivit föremål för mätning med
alldeles samma metod, som kommit till användning
förut (jfr Elektroteknik 1933, sid. 106-108), och
torde dessa resultat även som kompletterande
experimentellt material, som berör äldre
transformatorreglerade likriktare, vara av något intresse.

Likriktarestörningens beroende av likriktarens egen
belastning, nätets totala belastning samt
undersökningsplatsens läge i förhållande till likriktaren själv.


Några kurvor, som erhållits vid mätningar på här
I landet uppställda 6-fasiga kvicksilverlikriktare
för belysningsnät, framgå av fig. l-4, 6-8. För
samtliga kurvor har pulsationsspänningen (Vp)
betecknats med I,störspänningen (Vs) med II samt
tyngdpunktsfrekvensen (vmed) med III. Fig. 1, 2, 4, 8
gälla för 2 X 220, fig. 3, 7 för 2 X 165 och fig. 6 för
2 X 110 V nät. Vid uppmätning av störspänningen
har överallt använts ett filter enligt fig. 8 och 9, sid.
106-107, Elektroteknik 1933.
Störningens beroende av likriktarens egen
belastning
illustreras på ett karakteristiskt sätt för
transformatorreglerade likriktare av fig. 1, 2 A (gälla för
tvenne olika 2 X 350 A glaskolvar utan inkopplat
störningsskydd) samt 8 (gäller för 2 X 350 A
glaskolvar med störningsskydd enl. fig), för gallerstyrda
likriktare däremot av fig. 3 (gäller för 1 X 350 A
glaskolv med störningsskydd enligt fig.). Det är
påfallande, huru utpräglat störningen tilltar med
belastningen för transformatorreglering, men avtar vid
ökad last för gallerstyrning. Dessa förhållanden äro
naturligtvis att tillskriva kurvformens beroende av

illustration placeholder


Fig. 1.

[1] Lämpligaste frekvenskarakteristiken för detta
strömfilter är naturligtvis diskutabel. Man har t. e. nöjt sig med att
använda CCIF:s officiellt antagna kurva för olika
störningsfrekvensers inverkan vid en radioöverföring (VIII assemblée
pleniére, Paris, sept. 1931); denna kurva gör i möjligaste
mån rättvisa åt örats fysiologi (jfr Elektroteknik 1932, sid.
13-14). Enär hörselapparaten ej är linjärt sensibel, har
man vid fastställning av kurvan (och dess toleranser)
gått in för medelmåttig ljudstyrka, "une puissance moyenne
convenable". Emedan det aldrig kan bli fråga om att
uppfylla alla villkor, gör man törhända klokt i att nöja sig med
en kurva, som visat sig användbar a posteriori. Sålunda är
det troligen icke nödvändigt att korrigera för
frekvensberoendet hos någon "normalmottagare".
[2] Jfr Elektroteknik 1933, sid. 139, fig. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free