- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - F. Bigner: Kvicksilverlikriktarens användning inom radiotekniken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder


Fig. 1. Rundradiostation i Leipzig, ett av de två till anläggningen
hörande likriktareaggregaten på 585 kW, 13 kV.

Stållikriktarna ha däremot visat sig uppfylla alla
anspråk, som kunna ställas på omformare av
ifrågavarande slag. Livstiden är sålunda praktiskt taget
obegränsad och verkningsgraden hos själva
likriktaren så gott som 100 %. (Totalverkningsgraden
bestämmes helt och hållet av verkningsgraden hos
tillhörande likriktaretransformator.) De sista åren ha
därför högspänningsstållikriktare kommit till allt
större användning för radiosändare. Som exempel
kan omnämnas, att f. n. samtliga större
rundradiosändare i Tyskland, såsom Zeesen, Breslau, München,
Berlin, Hamburg och Frankfurt am Main äro
utrustade med dylika likriktare. Alla dessa likriktare
ha en effekt av 585 kW vid 13 kV likström.

A.-G. Brown, Boveri & Cie levererade redan 1929
sin första högspänningslikriktare för radiosändare till
Marconi-bolagets laboratorium i Chelmsford.
Likriktaren i fråga är för 400 kW och 12 kV. Denna
första anläggning visade så goda driftsresultat, att
senare ett stort antal anläggningar kommit till
utförande såväl inom som utom Europa, däribland även
ovan nämnda Tyskland-sändare. Sålunda ha till
dato sammanlagt icke mindre än 28 st. likriktare
för effekter från 40 upp till 800 kW och för
likströmsspänningar från 10 kV till 22 kV kommit i drift
eller äro f. n. under utförande, bland de sistnämnda
även en likriktare för den nya svenska
Motala-stationen.

Icke endast för rundradiosändare och för vanlig
trådlös telegrafi och telefoni ha stållikriktare kommit
till användning utan även för kortvågsändare.
Sålunda har hittills förutom ovannämnda levererats fem
utrustningar för dylika kortvågsändare för effekter
från 45 till 300 kW vid 12 kV likström.

Fig. 2 visar den allmänna anordningen av en
radiolikriktare för 600 kW 20 kV likström.
Betecknande för en dylik anläggning är den kompakta
dispositionen, varigenom relativt liten golvyta
erfordras för uppställning av utrustningens olika delar.
I nyare anläggningar äro likriktarna genomgående
försedda med styrgaller, varför såväl
spänningsregleringstransformatorer som induktionsregulatorer
helt och hållet kunna undvaras. All
spänningsreglering sker medelst nämnda styrgaller. Förutom
likriktare med tillhörande transformator är i fig. 2
högspänningsinstrumenttavlan, innehållande all
apparatur för likriktaren, inritad. Instrumenteringen på
primärsitian hos en dylik radiolikriktare avviker
högst obetydligt från vad fallet är vid en normal
likriktare. Vad likriktaren själv beträffar, är även den
i stort sett av samma typ, som normalt användes för
de likströmsspänningar, som förekomma inom
starkströmstekniken för driftspänningar upp till 4 kV.
Givetvis ha dock en del i viss mån grundläggande
ändringar varit nödvändiga för att göra
stållikriktarna användbara för de på radioområdet
förekommande extremt höga likströmsspännmgariia.

Spänningsregleringen vid högspänningslikriktare,
avsedda för rundradiosändare, sker, som nämnts,
uteslutande med gallerstyrning. Fördelen med detta
slags reglering är, förutom att
regleringstransformatorer och induktionsregulatorer kunna undvaras, att
regleringen sker liksom vid induktionsregulatorer
kontinuerligt. På kortaste tid kan spänningen
sålunda regleras från nollvärde upp till maximivärde.
Spänningsreglering medelst styrgaller utföres i
allmänhet med tryckknappar från manöverpulpeten i
sändarerummet. Allt efter önskan kan därför
likströmsdriftspänningen bekvämt höjas eller sänkas.
Spänningen avläses direkt på en i den högisolerade
instrumenttavlan inbyggd voltmeter.

Den större vågigheten, som vid spänningsreglering
medelst gallerstyrning uppträder hos likströmmen,
spelar ej någon nämnvärd roll, enär en kraftigt di-

illustration placeholder


Fig. 2. Disposition av en 2 X 300 kW 20 kV
högspänningslikriktareanläggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free