Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik / 92 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Otto Stålhane: Några synpunkter rörande konstruktion av elektriska ångpannor av elektrodtyp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

92

TEKNISK TIDSKRIFT

2 JUNI 1934



Fig. 11. Panna med cirkulationspump.

Vid höjning av röret ökas belastningen. Typ II visar
i princip Forssblads panna av liknande konstruktion,
som fått användning såväl i Sverige som utlandet.
Vid denna panna ökas belastningen genom att sänka
porslinsröret. Dess fördel gentemot typ I är att
pannans övre del, där ånguttag, säkerhetsventil, m. m. äro
placerade, är fri från de högspänningsförande
ledningarna, som istället kunna på ett väl skyddat sätt
anslutas till de i en kanal under panngolvet förlagda
högspänningskablarna. Däremot är den
ogynnsammare i det avseendet, att porslinsrörets
skorstensverkan, så att säga, i förhållande till ångblåsorna
minskas allt mer vid rörets förflyttning nedåt mot ökad
belastning, varemot det motsatta förhållandet äger
rum vid typ I, där vattenhastigheten i röret tilltager
med belastningen, vilket ju är riktigare.

Typerna III och IV äro utförda enligt en av
Penzold angiven idé. Typ III visar det utförande som
antagits av A. E. G. De omkring elektroderna
anordnade sex cylindrarna, bestående av på varandra
staplade porslinsplattor, åstadkomma sex radiella,
förträngda strömbanor, som dels avlasta elektroden,
dels tillåta ett lägre motstånd hos pannvattnet än om
cylindrarna icke funnos. Effekten regleras genom att
höja eller sänka vattennivån mellan de gränser som
antydas å bilden. Typ IV användes i något olika
detaljutförande av ASEA och Siemens, och genom de



Fig. 12. Strålpannans princip.



Fig. 13. 1400 kW strålpanna.

här använda, kantiga förträngningskropparna kan en
ännu effektivare förträngning ernås än med typ III.

Det framhålles ofta, att porslin (resp. kvarts),
antingen det gives formen av rör eller plattor, är ett
olämpligt konstruktionsmaterial för elektriska
ångpannor på grund av sin bräcklighet. På olika håll
gjorda, mindre goda erfarenheter beträffande
porslinsdelarnas hållbarhet kunna visserligen förklara
denna uppfattning, men om man dels väljer porslin
av för detta ändamål lämplig kvalitet med extra låg
utvidgningskoefficient, dels vid konstruktionen är
försiktig vid formgivningen och rättar denna efter
porslinets speciella egenskaper, kunna
porslinsdelarna bli praktiskt taget obegränsat hållbara. Som
bevis kan anföras, att det finnes Forssbladspannor som
varit i gång i över 10 år utan att någon enda
porslinsdel behövt utbytas. Äro pannorna i sin helhet
liksom porslins delarna rätt konstruerade, bjuda de
gent emot pannor utan förträngningskroppar den
stora fördelen, att man även vid högre spänningar
kan med bibehållen hög verkningsgrad använda
matarvatten med relativt lågt motstånd. Merkostnaden
för porslinet och dess underhåll torde därvid i regel
mer än väl täckas av de minskade
utblåsningsförlusterna.

Hos firman Brown-Boveri har man på ett mycket
tidigt stadium insett den stora betydelsen av en
livlig vattencirkulation i strömbanorna, och
konstruerade för åtskilliga år sedan den panna för 15 kV
driftspänning som visas å fig. 11. En
cirkulationspump driver pannvattnet upp genom kvartsrören
omkring elektroderna med en hastighet som väsentligt
överstiger den som skulle ha ernåtts genom
självcirkulation, varigenom dels vunnits en hög specifik
belastning av vattnet, dels en ljusbågsfri funktion trots
den för detta system höga spänningen.

Vi övergå nu till de snabbreglerade pannorna, och
skola då först i korthet behandla strålpannan, som
med avseende på snabb reglering hittills är ouppnådd.
Vid verklig snabbreglering kan det ju ej bli tal om
att reglera effekten medelst vattennivåförändringar
av det skälet att detta skulle taga för lång tid. Man
fann då en utväg genom att använda fria
vattenstrålar, vilkas längd genom riktningsförändring i
förhållande till en lämpligt formad elektrod kunde mycket
hastigt varieras inom vida gränser, exempelvis l:10.

Vid den panna, som visas å fig. 12, vilken
konstruerades hos Elektriska a.-b. Volta år 1924, har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>