Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik / 94 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Otto Stålhane: Några synpunkter rörande konstruktion av elektriska ångpannor av elektrodtyp - E. Dahlgren: Aseas högspännings- och kortslutningslaboratorium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

94

TEKNISK TIDSKRIFT

2 JUNI 1934

nan är tillstrypt, så att vattnet i de båda rören
befinner sig under ett väsentligt högre tryck än det som
råder i pannan. Den nedre bilden visar
röranordningen mera i detalj ehuru alltjämt starkt
schematiserad. De båda rören av porslin, steatit, kvarts, e. d.,
äro inklämda mellan tre metallblock, varav det
mellersta är anslutet till en högspänningsledning, och de
två andra förbundna med jord. Tätningen mellan
rören och metallblocken åstadkommes helt enkelt
medelst mellan de plana ändytorna inpressade ringar
av tunn finsilvertråd (0,3 mm), varigenom en fullt
betryggande, för högre temperaturer okänslig, lätt
anbringad packning erhålles, som utan svårighet tätar
för tryck upp till 250 atmosfärer, som utförda prov
visat. "Rören" äro försedda med flänsar för ökning
av krypavståndet, varjämte det hela nedsänkes i t. e.
difenylamin eller difenyloxid, som effektivt hindrar
ytöverslag även vid höga temperaturer och
spänningar av tusentals volt per cm. Men hur klarar sig
vattnet vid dessa höga spänningar, frågar någon.
Mycket bra, blir svaret, ty av utförda undersökningar
har framgått, att man vid en vattenhastighet i rören
av storleksordningen 10 à 15 m per sekund och vid
ett relativt högt tryck, kan, utan risk för genomslag
genom vattnet, använda spänningsfall av
storleksordningen 10 kV per cm, en möjlighet som alltså i
regel ej på långt när behöver utnyttjas. Vid
påbörjandet av dessa försök hade jag liksom på känn,
att ett överslag genom vattnet i rören skulle ha svårt
att etablera sig med hänsyn till den stora
vattenhastigheten, som sköljer bort allt vad joner heter
innan bryggan för genomslag hinner bildas. Av
försöken framgick, som ju var att vänta, att
genomslagsspänningen var en funktion av vattnets
hastighet, ehuru det tyvärr aldrig blev tillfälle att närmare
bestämma denna funktion, det kunde blott konstateras,
att genomslagen såsom var förutsett följde den inre
rörväggen, där hastigheten på grund av adhesionen är
mindre än närmare rörets centrum. För att ge ett
begrepp om dimensioneringen av en dylik elektrisk
rör-ånggenerator, må nämnas, att en installation om
10 000 kW kräver inalles nio par seriekopplade rör,
tre par i varje fas, varvid i varje enkelt rör omsattes
en effekt av 550 kW. Vid fullt betryggande
driftsäkerhet behöver varje sådant rör ej ha större
dimensioner än cirka l cm inre diameter och 15 cm längd,
motsvarande en specifik belastning av ungefär 45 kW
per cm³, dvs. en energikoncentration som är 450
gånger större än den som normalt kan användas i en
enkel elektrodpanna. Och betänka vi slutligen, att
den nyssnämnda ånggeneratorn vid normalt motstånd
i vattnet kan direkt anslutas till ett trefasnät med
70 kV huvudspänning, må väl anses berättigat, att här
tala om nyöppnade perspektiv.


Av F. DAHLGREN.

Svenska elektroingenjörsföreningen hade till den 18
maj mottagit en inbjudan från Asea att besöka det
nya högspännings- och kortslutningslaboratoriet i
Ludvika, vilket härvid sakkunnigt demonstrerades av
bolagets ingenjörer. Inom vida kretsar torde
färdigställandet av detta ultramoderna laboratorium hälsas
med tillfredsställelse, då det utgör en nödvändig
betingelse för vår främsta starkströmselektriska industri
att bibehålla och befästa sin plats som ett av de
ledande företagen inom den internationella konkurrensen.



Fig. 1. Laboratoriet, exteriör. I förgrunden en 132 kV-brytare,
uppmonterad för kortslutningsprov.

Laboratoriet torde med avseende på
provningsresurser och rationell planläggning stå på höjdpunkten av
vad den moderna tekniken kan åstadkomma. Här
nedan lämnas en kortfattad sammanställning av de
väsentliga data betr. laboratoriets utrustning.

Såsom framgår av laboratoriets namn, finnas
möjligheter för såväl högspänningsprov på isolermaterial
och isolationsdetaljer av olika slag som för
kortslutningsprov på strömbrytare och andra apparater.
Högspänningsutrustningen innefattar bl. a. en
transformator för 1 mill. V och ett impulsbatteri för över 2
mill. V. För kortslutningsproven finnes en generator
för något över l mill. kVA kortslutningseffekt, försedd
med transformatorer och manöveranordningar.

Högspänningstransformatorn har en typeffekt av
10 000 kVA vid en sekundärspänning av 1 000 kV,
alltså motsvarande en strömstyrka på
högspännings-idan av 10 A. Tillhörande generator är utförd för
en effekt av icke mindre än l 850 kVA. Denna
generator är även avsedd för direkt användning vid vissa
transformatorprovningar. Valet av så stor effekt hos
den generator, som matar
högspänningstransformatorn, har säkerligen varit lyckligt, i det att flertalet
högspänningslaboratorier i utlandet torde arbeta med
för låg effekt bakom spänningskällan. Omnämnas
bör även, att förutom denna transformator finnas för
närvarande endast fyra transformatorer i världen,
som utförts för så hög spänning som 1 000 kV i ett
enda steg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>