Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - H. Spanne: Kondensatorer inom krafttekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TEKNISK TIDSKRIFT
7 JULI 1934
synes av diagrammet, är hållfastheten = O för en
viss procent av ytan, om endast ett papper finnes i
skiktet. För två papper i skiktet förekomma inga så
svaga punkter längre och vid 3, 4 och 5 papper i
skiktet ser man hurusom olikformigheterna minskas.
Man förstår av diagrammet, att ju större antal
skikt man uppdelar isolertjockleken i, /m r
desto mera likformig blir genomslags- w/mm so^
spänningen. Men å andra sidan äro
kostnaderna för de tunnare papperssorterna
Fig.
Hållfasthetsdiagram över isolerskikt av
papper.
Fig. 10. Samband mellan
oimpregnerat och impregnerat pappers
hållfasthet.
Fig. 11. Dielektricitetskonstantens
beroende av cellulosamängden i isolerskikt
av oljeimpr. papper.
ungefär proportionella mot ytan, och inan måste
därför vid val av antalet papper väga dessa kostnader
mot den förbättring, man ernår i avseende på
likformighet hos genomslagsspänningen. Vanligtvis
användas 2 till 4 papper i kondensatorer för låga
spänningar och 6 till 7 papper i kondensatorer för höga
spänningar.
Kondensatorerna torkas under värme och vakuum
före impregneringen, vilket likaledes sker under
vakuum. Den använda impregneringsoljan är för
ändamålet speciellt raffinerad, tunnf rytande mineralolja
med viskositeten 4 å 5 Englergrader vid 20°C och
flampunkten ca 150°C.
Genom att oljan intränger i papperet och utfyller
de porer, som bildas vid pappersframställningen och
mellanrummen mellan de olika pappersskikten, höjes
genomslagshållfastheten i förhållande till de
oimpregnerade skiktets hållfasthet, som genom variation av
pappersmassans malningsgrad kan givas värden
mellan 6 och 120 kV/mm. Som man ser av fig. 10,
erhåller man mycket höga genomslagshållfastheter hos
oljeimpregnerat papper och det torde därför knappast
ifrågakomma något annat isolermaterial, då det
gäller kondensatorer för krafttekniska ändamål.
En nackdel har detta material, då det gäller
kondensatorer, eftersom dielektricitetskonstanten är
relativt låg. Denna har normalt värden mellan 3 och 4
och är beroende av mängden i skiktet ingående
cellulosa. Genom att skiktet vid samma tjocklek utföres
med procentuellt större cellulosamängd höjes
dielektricitetskonstanten såsom framgår av fig. 11.
Kondensatorns konstruktion.
Vi komma nu till kondensatorns konstruktion. De
s. k. elementen upplindas i spiral av tvenne
metallfolier med mellanliggande isolerskikt av papper.
På ett eller flera ställen förses beläggen med
ström-tillförselkontakter såsom framgår av fig. 12, eller
också tillföres strömmen längs hela beläggkanten,
som utdrages utanför elementets ändar i enlighet
med fig. 13.
I det senare fallet erhåller elementet ett mycket
lågt motstånd och låg induktans, eftersom
strömriktningen helt och hållet är axiell. Detta utförande
lämpar sig därför synnerligen väl för kondensatorer,
avsedda för överspänningsskydd, på
grund av att vågmotståndet blir
lagt.
Några andra lindningssätt, som
giva kondensatorer för vissa ändamål särskilt
lämpliga egenskaper är s. k. radiell och axiell
serielind-riirig. Den radiella serielindningen består i att
seriekapaciteten ordnas utefter elementradiens rikt"hing
såsom i fig. 14. Härigenom regleras radiella
spänningsfallet. Spänningen hålles högst i elementets
centrum och avtager utåt mot periferien, för att vara
O vid de yttre delarna, som ligga i den jordade
metallbehållarens omedelbara närhet. Kondensatorer
av radiellt serielindade element erhålla således
gynnsamma isoleravstånd, men utförandet har nackdelar,
emedan strömmen kommer att flyta i den av serierna
Fig. 12. Kondensatorelement med två
strömtillförsel-kontakter. Fig. 13. Kondensatorelement med
strömtillförsel längs hela beläggkanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
