Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - R. Ch. A. Grey: Grunddrag av eldledning för fartygdsartilleri och därmed sammanhängande frågor rörande fjärriktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 AUG. 1934
ELEKTROTEKNIK
116
rater förtjänar framhållas de av italienaren
Giradelli konstruerade. Men då dessa huvudsakligen
konstruerats för annat ändamål, komma de att
behandlas i annat sammanhang.
Om eldledningstekniken under denna tidsperiod
nått en viss fulländning, gjordes dock samtidigt
inom artilleriet betydande framsteg, särskilt i
ballistiskt avseende. Genom dessa förbättringar ökades
än ytterligare det redan betydande stridsavståndet.
Målen kommo nu mera att avteckna sig mot
horisonten eller till och med befinna sig bortom
densamma. Den direkta riktningen från pjäserna
försvårades och i vissa fall omöjliggjordes. Genom
riktning mot horisonten var det dock möjligt att
hålla rätt uppsättning, men i sida uppstodo de
största svårigheterna. Visserligen var det möjligt
att efter vanliga orderapparater inställa artilleriet
i sida, men detta förfarande blev både tidsödande
och medförde icke tillräcklig noggrannhet. En
oeftergivlig fordran för artillerieldledning är, att all
inställning skall utföras på kortast möjliga tid och
med största precision. Nya apparater fyllande dessa
fordringar blevo nu de så kallade orderapparaterna
enligt
Följvisarsystemet.
Hittills brukliga orderapparater voro såsom förut
framhållits organiskt oberoende av artilleripjäsen.
Följvisarapparaterna återigen äro genom sin
följvisaranordning direkt förbundna med dessa. I viss
utsträckning kan man även säga, att det är
apparaten som är normgivande för siktkonstruktionen och
eldledningsinstrumenteringen i dess helhet. I sin
enklaste utföringsform bestå dessa orderapparaters
mottagare av en elektriskt påverkad visare och
koncentriskt eller periferiskt med denna en följvisare
i mekanisk förbindelse med inställningsorganen.
Någon avläsning behöver härigenom icke göras, utan
inställningshandlingen blir så att säga mera
mekanisk. Fig. 3 visar en tvåsystemig följvisarapparat
av franska firman St. Chamond-Granats tillverkning.
Följvisarapparater kunna l elektriskt avseende
uppdelas i två huvudgrupper, den ena omfattande
apparater för likström och den andra för växelström.
Likströmsapparaterna kunna vidare uppdelas i två
huvudtyper, den ena omfattande apparater, byggda
efter steg-för-steg-principen och den andra
apparater för kontinuerlig vridning.
Inställningselementet för den förstnämnda typen
är ett vridfältsystem med ett flertal olika
utföringsformer. I stort sett är grundprincipen lika de förut
angivna orderapparaterna enligt vridfältprincipen.
Ett inställningselement med visare och följvisare
benämnes allmänt ett "system". För större områden,
exempelvis för sidriktningen, där ända till 360°
förekommer, sammanföras två eller flera system till
enheter. Beroende på omfattningens karaktär
användes benämningen fin-, grov- eller mediumsystem. Då
vridfältsystemet i allmänhet endast har 12
inställningslägen för varje varv, överföres rörelsen till
visaren medelst kuggväxel för ernående av lämplig
skälindelning. Andra utföringsformer, med endast
ett inställningselement för både fin- och grovvisaren,
äro även i bruk.
Med ifrågavarande inställningselement kan man
icke påräkna tillförlitlig överföring för mera än högst
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
