Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Torsten Henning: Elektrisk beräkning av distributionsnät - I. Billing: Statens järnvägars telefonkabelnät längs elektrifierade banor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Exempel: Antag samma tertiärnät som förut!
Anslutningseffekten utgör alltså 100 kW och antages
bestå av 40 kW belysning + 8 st. motorer à 7,5 kW.
Här är ctot = W0/Ntot = 0,316 och enligt det föregående
skall samma värde gälla för varje
belastningskategori för sig, dvs. 40 kW ansluten belysningseffekt
skall motsvara en maximieffekt om 0,316 x 40 = 12,6
kW och 60 kW ansluten motoreffekt motsvara 0,316 x
60 = 19 kW eller sammanlagt 31,6 kW, som sig
bör. Å andra sidan skall 0,1 kW ansluten
belysningseffekt motsvara 0,1 kW uttagen effekt och på
samma sätt 7,5 kW ansluten motoreffekt motsvara
7,5 kW. Vi inlägga nu i det logaritmiska planet
effektlinjer för ibåda kategorierna.
Belysningseffektens linje bestämmes av koordinaterna
(0,1; 0,1) och (40; 12,6) och motoreffektens linje av
koordinaterna (7,5; 7,5) och (60; 19), se fig. 4.
Vi skola nu beräkna maximibelastningen på
samma transformator som förut och antaga då, att
belysningsanslutningen utgör l kW och
motorbelastningen 15 kW. Vi avläsa belysningseffektens andel
i maximum vid abskissan l och erhålla då 0,64 kW,
och på samma sätt motorbelastningens andel vid
abskissan 15 och erhålla 10,4 kW, summa 11 kW.
Hade anslutningen utgjort 8,5 kW belysnings- samt
7,5 kW motoreffekt, hade vi fått 3,5 + 7,5, dvs.
fortfarande 11 kW, men vid enbart 16 kW
belysningsanslutning blott 6 kW. Det vid den mera
summariska beräkningen i förra exemplet erhållna värdet,
8 kW, ligger som sig bör ungefär mitt emellan.
I praktiken kommer man givetvis att finna
avvikelser från de på detta sätt beräknade värdena,
enär ju metoden förutsätter en likformighet hos
delbelastningarna, som endast undantagsvis kan
vara till finnandes. Vid massberäkningar, där
det gäller att utan hänsyn till individuella
avvikelser hos delbelastningarna få fram ett acceptabelt
överslagsvärde, torde dock den beskrivna metoden,
särskilt med hänsyn till sin enkelhet, kunna
tilllämpas.
De enligt denna metod beräknade
sektionseffekterna böra tydligen antagas uppmätta i resp.
sektions inmatningspunkt, och vid den därpå följande
spänningsfalls- och förlustberäkningen börjar man
därför i nätets matningspunkt och räknar utåt.
varvid sektionsspänningsfallen successivt
subtraheras.
För beräkning av tertiärnätets energiförluster
slutligen bör man kunna antaga samma
utnyttningstid på alla kvartärtransformatorer, såvida ej nätet
har avsevärt olikformig anslutning. I dylikt fall
får man antingen fördela energibeloppen på fri hand
eller - i sista hand - tillgripa mätaravläsningarna
på lågspänningssidan.
STATENS JÄRNVÄGARS TELEFONKABELNÄT LÄNGS ELEKTRIFIERADE BANOR.
Av I. BILLING.
Vid den nu fortgående elektrifieringen
av de svenska statsbanorna anordnas och
äro redan till största delen färdigställda
nya telefonkablar å Ångelinjerna och
Västkustbanan. Här nedan lämnas en kort
översikt över vid dessa kabelanläggningar
förekommande nyheter i jämförelse med
föregående dylika anläggningar för
Göteborgs- och Malmölinjerna ävensom en
kortfattad sammanställning över hittills vid
Statens järnvägar utförda
telefonkabelanläggningar i samband med
banelektrifiering.
Inledning.
Med "Ångelinjerna" avses här bansträckorna
Stockholm-Krylbo-Ånge och Örebro-Krylbo.
Västkustbanan omfattar linjerna Göteborg-Ängelholm-
Lomma(-Malmö) och Hälsingborg-Ängelholm.
Ångelinjernas sammanlagda banlängd är 615,980 km
och Västkustbanans 314,614 km, se fig. 1.
Vid elektrifieringen av dessa linjer har det
befunnits erforderligt att - liksom å de förut elektrifierade
Göteborgs- och Malmölinjerna - anordna
telefonkabel för järnvägens egna ledningar. Verkställda
utredningar hava därvid givit vid handen, att det blivit
för statsverket fördelaktigt att å hela linjen
Stockholm-Ånge anordna en kabel gemensam för järnvägen och
vissa rikstelefonledningar, i st. f. att, såsom å andra
linjer, verkställa utflyttning av vissa
rikstelefonledningar till erforderligt avstånd från banan. För
linjen Örebro-Krylbo och Västkustbanan visade det sig
däremot icke förmånligt använda gemensam kabel
på grund av banans belägenhet i förhållande till
städer och andra större orter å den förstnämnda linjen,
resp. behovet av ett avsevärt stort antal
rikstelefonledningar längs Västkustbanan, vilket skulle
omöjliggöra lämplig konstruktion av en gemensam kabel,
förlagd längs banan och i dess omedelbara närhet.
På dessa båda senare linjer verkställes därför
utflyttning av rikstelefonstolplinjerna.
Ifråga om tidigare färdigställda
telefonkabelanläggningar vid S. J. å Göteborgs- och Malmölinjerna
hänvisas till beskrivningar publicerade i tidskrifterna:
Siemens Zeitschr. 1926, Electrical Communication
1926, Elektr. Nachr. Technik 1926, Elektr. Bahnen
Ergänzungsheft 1928, L. M. Ericsson Review 1932,
Siemens Zeitschr. 1932 och Tekn. tidskr. 1932.
Energifördelningssystemets allmänna anordning.
Här nedan lämnas först en kortfattad beskrivning
över krafttillförseln för den elektriska driften och
några av de viktigaste tekniska anordningarna för
densamma.
Liksom å Göteborgs- och Malmölinjerna kommer
krafttillförseln å nämnda nytillkomna linjer att
verkställas medelst trefasström från befintliga
kraftstationer för den allmänna energidistributionen. Vid
6,3 kV spänning och 50 p/s framföres trefasströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
