Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Ragnar Nilsson: Nyare uppfattningar inom den alkoholiska jäsningens kemi - Klorat för sprängningsändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 JULI 1934
KEMI
55
laget. Ett ganska gott stöd för den framlagda
uppfattningen har jag emellertid erhållit vid studier över
galaktosens torjäsning. Det visar sig nämligen, att det
här uppträder samma hexosdifosforsyra som vid
förjäsningen av de tre direkt förjäsbara sockerarterna.
Genom en dubbel förestring av galaktosmolekylen
kunna vi väl knappast komma fram till denna
hexosdifosforsyra. Den för de tre direkt förjäsbara
hexo-serna gemensamma enolformen förekommer ju icke
för galaktosens vidkommande. Om vi emellertid anta
ett analogt nedbrytningsschema för galaktos som för.
de övriga hexoserna, så kommer bildningen av, den
Hardenska hexosdifosforsyran vid
galaktosförjäs-ningen att förefalla helt naturlig. Ur den då
intermediärt uppstående monofosforsyreestern av
galaktosens enolform bildas det nämligen vid 6-kolkedjans
uppspräckning samma triosfosforsyra,
3-glycerinal-dehydfosforsyra, som ur de Fre direkt förjäsbara
hexoserna.
HCOH
II
COH
HO C H
HCOH
HCOH
C3H603
C HO
HCOH
HCOH
COH
HOCK
KOCH
HCOH
Ca Hfi O a
CHO
HCOH
CH2.O.P03H2 CH2.O.P03H2 CH2.O.P03H2 CH2.O.P08H,
Fullkomligt i överensstämmelse härmed kunde för
övrigt Neuberg nyligen konstatera, att
glycerinsyra-monofosforsyra bildas ur galaktos under samma
försöksbetingelser, som då den uppstår ur glukos.
Ett direkt experimentellt stöd för den antagna
kondensationen lämnar slutligen ett arbete, som ny-
ligen framlagts av Barrenscheen och Beneschovski,
vilka anse sig ha påvisat en bildning av
hexosdifosforsyra ur glycerinaldehyd-fosforsyra efter inverkan
av muskelextrakt.
Jag har härmed avslutat min beskrivning av
delreaktionerna, så som jag föreställer mig dem, vid
den alkoholiska jäsningen. Jag vill som avslutning
framhålla, att flera av dessa delreaktioner med
säkerhet i biologiska system förekomma vid .
sockernedbrytningar av annan art än den alkoholiska
jäsningen. Härdens ekvation för den alkoholiska
jäsningen har t. e. sin fullkomliga motsvarighet vid
mjölksyrebildningen i muskeln. Här råder
nämligen följande relation:
2CflH1206 + 2P04HR2 =
Den i muskeln samtidigt med mjölksyran
uppträdande hexosdifosforsyran är identisk med
Har– dens syra. Vidare
består Embdens ester, dvs.
den blandning av
hexos-monofosforsyror, som kan
isoleras ur muskeln,
liksom Robisons ester
huvudsakligen av en
glu-kos-6-fosforsyra och en
fruktos-6-fosforsyra.
Slutligen uppträder
glycerin-syra-monof osf orsyra även
- vid
kolhydratnedbrytningen i muskeln. Även ur ett
flertal andra synpunkter uppvisar förloppet av
kolhydratnedbrytningen i jästen och i muskeln så stora
likheter, att det förefaller antagligt, att i dessa två
viktiga biologiska system reaktionsvägen är
identisk från hexos och fram till 6-kolkedjans
uppspräckning.
KLORAT FÖR SPRÄNGNINGSÄNDAMÅL.
Med anledning av ingenjör P. O. Björkmans artikel
"Klorat för sprängningsändamål" finner jag mig
föranlåten framhålla en del synpunkter, vilka man
måste taga i betraktande vid bedömandet av
klorat-sprängämnenas ifrågasatta lämplighet inom det
svenska bergsbruket.
Först och främst vill jag då påpeka, att författaren
tydligen icke synes äga kännedom om den
svenska sprängämnesförordningens föreskrifter
beträffande tillverkning av sprängämnen. Enligt 8 § i k.
förordningen angående explosiva varor den 18 maj
1928 föreskrives nämligen, att tillverkning av
explosiva varor av första klass må äga rum allenast
fabriksmässigt och efter därtill erhållet tillstånd. Det
av författaren rekommenderade förfaringssättet att
på arbetsplatsen bereda sprängämnet genom
klorat-briketters eller kloratkorns impregnering med därför
avsedda brännbara vätskor är således enligt svensk
lag icke tillåtet. Jag torde knappast behöva
framhålla, att det varit mycket vägande skäl, som
föranlett sagda föreskrift, då lagbestämmelser på hithö-
rande område givetvis måste baseras i första hand
på säkerheten vid själva tillverkningen men även -
vilket måste anses vara väl så viktigt - att i största
möjliga mån söka förhindra tillverkningen av
sprängämne i illojalt syfte. Varken industrien eller den
allmänna säkerheten skulle bliva betjänt av, att
framställning av sprängämnen skulle få försiggå på
ett så bekvämt och okontrollerbart sätt som
ifrågasatt. Det är ej enbart Sverige utan så gott som
samtliga stater i Europa, som tagit hänsyn härtill
och äro liknande bestämmelser som våra utfärdade i
resp. sprängämnesförordningar.
Författarens uppgifter beträffande
kloratspräng-ämnenas och särskilt de på närmare angivet sätt
beredda sprängämnenas egenskaper äro i flera
avseenden vilseledande. Sålunda jämställes dessa
sprängämnes brisans med "nitr osprängämnenas",
varmed väl torde avses dynamit. En sådan
jämförelse är redan på teoretiska grunder alldeles
ohållbar och omöjlig, vartill kommer, att vissa
specifika egenskaper hos kloratsprängämnen, beredda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
