Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Klorat för sprängningsändamål - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEKNISK TIDSKRIFT
14 JULI 1934
på angivet sätt, omöjliggör ett så fullständigt
utnyttjande av deras disponibla energiinnehåll som
fallet är hos exempelvis de plastiska dynamiterna.
Författaren gör sig emellertid skyldig till en
oriktig uppgift av allvarligare art, då han framhåller
klo-ratsprängämnenas okänslighet med avseende å
antändning och rivning. Han åberopar härutinnan försök,
vid vilket en träkäpp medelst en mekaniskt driven
hävarm och motvikt fördes upp och ned i ett med
kloratsprängämne laddat genomgående hål av 21 å 25
mm vidd i en granitsten av ca 60 cm diameter. Det
säger sig självt, huru föga förhållandena vid detta
primitiva försök motsvara förhållandena i
verkligheten, där laddningen ofta måste försiggå i borrhål i
sprickigt och släppigt berg, varvid grus och mindre
stenar rikligt förekomma och det ej kan undvikas,
att dessa vid laddningen blandas med sprängämnet,
särskilt där uppsprängda grytor förekomma. I
samband härmed må nämnas, att användning av
klorat-sprängämnen vid grytsprängning i Tyskland
förbjudits.
Jag kan ej underlåta påpeka att författaren säkert
kommit till helt annan uppfattning, om han utgått
från de inom sprängämnestekniken internationellt
fastställda undersökningsmetoderna för bestämmande
av ett sprängämnes känslighet vid upphettning,
rivning och stöt.
Ingenjör Björkman slutar sin artikel med en
uppgift, att många tusen sprängningar med impregnerade
briketter och korn under flera år utförts utan att en
enda olycka inträffat, som kan tillskrivas detta
sprängämne. Denna uppgift kan jag åtminstone så
tillvida gendriva som min kollega i Finland, dr
B. Nybergh, vid konferensen mellan de nordiska
ländernas sprängämnesinspektörer, som avhölls i
Stockholm i mars innevarande år, meddelade bland annat
tvenne fall, där kloratpatronernas rivningskänslighet
föranlett sprängningsolyckor.
Det har emellertid sedermera kommit till min
kännedom att i slutet av maj och början av juni icke
mindre än tre sprängningsolyckor lära hava
inträffat i Finland vid laddning med kloratsprängämnen,
uppenbarligen förorsakade genom sprängämnenas
rivningskänslighet, varvid sammanlagt 7 arbetare
uppgivas hava skadats, därav två livsfarligt.
Gottfr. von Feilitzen.
NOTISER
"Formamid" av P. L, MAGILL. Ind. and Eng. Ch. 1934,
s. 611.
Formamid, HOON/H2, var tidigare icke tillgänglig för
den kemiska industrien, men numera har en
tillverkningsmetod utarbetats, vilken möjliggör dess
framställning i större mängd till rimligt pris. Förut
framställdes formamid genom dehydrering av ammoniumformiat.
Vidare kan den erhållas direkt ur ammoniak och
koloxid. Gott utbyte ger hydrolys av cyanväte i närvaro
av svavelsyra.
Ren formamid är en färg- och luktlös hygroskopisk
vätska och påminner som teknisk produkt om glycerin
fast formamidens viskositet är lägre. Dess fryspunkt
är nära vattens, dess specifika värme är ovanligt högt
för en organisk vätska och dess dielektricitetskonstant
är högre än vattens. Den har säregna
lösningsegenskaper, kan användas för syntetiska ändamål och som lös-
ningsmedel vid elektrolytisk utfällning av metaller.
Formamid liknar i flera avseenden vatten.
I följande sammanställning meddelas uppgift om några
av dess fysikaliska egenskaper:
Smältpunkt .............. 2,55 ° C
Kokpunkt ............... 210 ° C
Dielektricitetskonstant ___ 84 cgs-enheter
Specifikt värme vid 19° C . 2,306 joule./gr./°C
Värmevärde .............. 134,900 gcal/grmol.
Smältvärme .............. 38,47 gcal/gr
90°
Spec. vikt ^c............ 1,1339
Viskositet 20° C........... 0,03764 cgs-enheter
Lösningsf ormåga:
Albumin ............... olöslig i formamid
Alkohol ................ blandbar i alla
förhållanden
Alkali- och ammoniumace-
tater ................. lösliga
Alkalikarbonater ....... praktiskt olösliga
Anilin ................ fullt blandbar
Bensol ................. föga löslig
Nitrobensol ............ olöslig
Cellulosa-acetat ......... löses och gelatineras
Kloroform ............ föga löslig
Kopparklorid och -sulfat.. ganska lösliga
Eter ................... föga löslig
d-fruktos ............... löslig
Bensin................. olöslig (icke blandbar)
Fenol .................. fullt löslig
Propionsyra ............ fullt löslig
Stärkelse ............... löses
Vatten ................. blandbart i alla
förhållanden
Zinkacetat, -formiat och
-sulfat ............... ganska lösliga
Med tillhjälp av formamid kunna ett stort antal
organiska ämnen av mer eller mindre komplicerad
byggnad framställas syntetiskt. Då den nu kan väntas
bliva tillgänglig till relativt lågt pris i större mängder
bör den locka uppfinnare och experimentlaboratorier till
att arbeta på dess användning som utgångsmaterial för
nya tekniska produkter.
E-t N-n.
Inverkan av föroreningar på utseende och
mikrostruktur hos tenn-bly-legeringar (50 + 50%) till
lödning. CLIFFORD L. BARBER. Ind. and Eng. Ch. 1934.
’S. 685.
En studie genom metallografisk och annan
undersökning av tenn-blylegeringar för lödning av olika ursprung
ledde till följande slutsatser:
1. Lödstängers matta yta beror till stor del på den
termiska kapaciteten hos lödmetallen i förhållande till
kapaciteten hos varje gjuten stång. För att få
tillfredsställande resultat bör lödmetallens vikt vara mera
än 6 å 8 ggr varje lödstångs vikt vid gjutningen.
2. Antimon, vismut, koppar, silver, nickel och
arsenik i de små mängder, som ingå i tenn-blylegeringar,
äro icke orsaken till ett ev. matt utseende hos ytan.
3. På lödstänger förekommande upphöjda, först
kall-nande partier, vilka vanligen tillskrivas antimon, bero
oftast av arsenik eller nickel, som i detta avseende äro
ca 100 ggr mera aktiva än antimon.
3. Zink i så små mängder som 0,ooi % och
aluminium; eller kadmium i halter ner till 0,oi % framkalla
en rå och matt yta hos lödstänger och ändra legeringens
struktur, vilken blir nätartad istf. homogen och
sam-metsliknande, som fallet är hos rena tenn-bly-legeringar
(50 till 50 %).
E-t N-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
