Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. Aug. 1934
- Ernst Rothelius: Samtidig torkning och finmalning av fuktigt gods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 8
AUG. 1934
TEKNISK TIDSKRIFT
*
REMI
INNEHÅLL: Samtidig torkning och finmalning av fuktigt gods, av bergsingenjör Ernst Rothelius.
SAMTIDIG TORKNING OCH FINMALNING AV
FUKTIGT GODS.
Av bergsingenjör ERNST ROTHELIUS.
v
id torr finmalning av mineral och annat fast gods
har alltid fuktighetshalten hos materialet spelat
stor roll. Med fuktighetens tilltagande minskas
avverkningen hos malapparaten, men olika mineral och
material förhålla sig ej alls på samma sätt. Somliga
kunna hålla en avsevärd fuktighet utan att
avverkningen minskas i någon högre grad, under det att
vissa andra material vid endast ringa fuktighetshalt
bli i det närmaste omöjliga att finmala.
För finmalning av det härda materialet
cement-klinker användes oftast rörkvarnar, vilka numera
för bättre krossverkans skull äro indelade i flera
kamrar, vilka hålla olika stora malkroppar, vilka
visat sig giva maximal krossverkan i de olika
kamrarna. Fig. l1 visar fuktighetens inverkan på
mål-förloppet i en rörkvarn med tre kamrar. Försöken
äro utförda på samma rörkvarn och samma klinker
användes i båda fallen. Enda skillnaden är att
klinker I hade en fuktighetshalt av 0,4 % och klinker
II en fuktighetshalt av 2,4 %. Man ser härav vilket
stort inflytande fuktigheten har på målningen. Båda
kurvorna förlöpa i början rätlinjigt, bildande
konstanta vinklar med abskissan. Enligt definitionen
på specifika malmotståndet2 är detta i de båda fallen
- tga och tg0 resp. I detta fall är tga ungefär 0,25
och tgf} ungefär 0,5 dvs. specifika malmotståndet är
ungefär 100 % större för klinker II än för klinker I.
Man ser att fuktigheten försvårar nedmalningen,
även inom områden med rätt stora korndiametrar.
Med en ytterligare höjning av fuktighetshalten skulle
det blh-a alldeles omöjligt att åtminstone med rimlig
kostnad få ned godset så långt, att 90 % passerade
sikt med 4900 maskor pr cm2 eller 0,088 mm hål.
Flera exempel på svårigheterna att tillräckligt
ekonomiskt finmala fuktigt gods skulle kunna lämnas, men
det anförda må vara nog. Om godset ej kunde
våt-malas var enda möjligheten man förr hade, när
godset var fuktigt att genom uppvärmning av detsamma
avlägsna fuktigheten före nedmalningen. Men härtill
fordrades en särskild torkningsanläggning, vilken
dels tog plats och dels fordrade anläggningskapital.
Först genom luftströmsiktning av Raymond- eller
Remasystemet blev det möjligt att finmala fuktigt
gods, som ej kunde våtmalas.
I Raymondsystemet sker luftströmsiktningen så,
att luften spolar igenom krossapparaten och medtager
alltefter genomströmningshastighéten allt gods under
och upp till en mot hastigheten svarande
korndiameter1. Genom att tillräckligt fint gods genast
uttages minskas avsevärt den klibbande egenskapen
hos återstående grövre korn, ty de finare kornen
ha större relativ yta än de grövre kornen och
fuktighetsmängden pr ytenhet hos godset ungefär är
konstant, så följer därav att de finkornigare delarna
av godset hålla större fuktighet än övriga delar. Då
luften även omspolar kornen, vilka själva befinna
sig i rörelse i krossapparaten, erhålles en effektiv
avdunstning av vattnet hos det i krossapparaten
kvarvarande godset. Dessutom finns den möjligheten,
att på enkelt sätt värma luftströmmen, varigenom
mycket fuktiga gods kunna torkas under finmal-
£
O IO K> X> 4O JO <»0 TO BO JO 100
?o (yods, som passerat sik+ med 4900 mas kor/cm 2.
\ ’ " t ’ i i i l i ii
tOO .90 60 70 W SO 40 X> SO >O O
% Återstod på sikt med 4-lW masker/cm £.
Fig. 1. Malgods: klinker från roterugn.
7 = 0,4 % fuktighetshalt, 77 = 2,4 %
fuktighetshalt.
ningen. Man erhåller således samtidigt med
förmal-ningen en torkning. Färdigmalet gods avskiljes
sedan i en vindsikt, från vilken överkorn återgå till
krossapparaten.
I fig. 2 synes Raymonds automatiska pulverisator
med Raymond vindsikt. Krossverktygen utgöras av
snett ställda skovelliknande plattor, vilka äro fast
1 Tekn. tidskr. Bergsvetenskap, juli 1929, sid. 55.
2 Der specifische Mahlwiederstand von C. Mittag1, Berlin
1925.
i Det teoretiska underlaget för korns rörelse i
motståndsmedia finns beskrivet exempelvis i De tekniska
vetenskaperna, avdelning Bergsvetenskap, underavdelning
gruvveten-skap, sid. 548-580, Stockholm 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:34 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934k/0059.html
