Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Ernst Rothelius: Samtidig torkning och finmalning av fuktigt gods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 AUG. 1934
KEMI
61
Fig. 10. Yttervy av Humboldts Hochleistungs mal- och torkanläggning.
ningen. Undertrycket framfor fläkten på sugsidan
var 170 till 202 mm vattenpelare. För
uppvärmningen av rågodset åtgick från 6,5,5 till 7,8 kg1
förbränningsgas pr kg framställt kolpulver, när
förbränningsgasernas begynnelsetemperaturer voro 274
till 395°C.
Mycket gynnsamma voro resultaten från försöken
med de ryska Kusnezk-kolen, vilka, samtidigt, med
en nedmalning till endast 5 % återstod på sikt med
0,088 mm hål, torkades från 7 till l % fuktighet, vid
en kraftförbrukning av endast 20,2 kWh/ton.
Temperaturen vid utgången ur kvarnen varierade mellan
60 till 100°C. Således utnyttjades största delen av
gasernas värmeinnehåll inne i kvarnen. Gasmängden,
som fordras för transport av l kg kol är i samtliga
fall för stor, beroende på att ledningarna i
försöksanläggningen äro dimensionerade så, att de skola
räcka till för även de högsta avverkningarna.
Vanligtvis brukar en kubikmeter gas i normaltillstånd
(0°C, 760 mm Hg) transportera 1/3 kg kol, då kolet
nedkrossats till största delen under 0,088 mm eller
tre kubikmeter gas pr kg kol. Vid mycket finmalet
kol och vid större hastighet på gasströmmen räcker
ibland två kubikmeter gas i normaltillstånd pr kg
kol. Siffrorna från Humboldts försöksanläggning äro
2,96 till 6,0 kubikmeter av gas i normaltillstånd för
transport av l kg kol. Utgöres transportgasen av
i Archiv fur Wärmewirtschaft und Dampfkesselwésen,
1932, häfte 3.
Forbrönningsgasmöngd pr Hg kolpulver
S3 Vjl -N O» S^ ^ 300 0 0 Xi
*\
~~~’
~~~-
f
v
x
**
^xv>
"" - -
- - -
––-
"*
^x
’ %0 1000 1100 1200 1100 1400 1500 1600 1700 1800 1900 kg/tim.
Ko l pulver produktion
Fig. 11. Samband mellan behövlig transportgasmängd pr kg kolpulver
vid olika avverkningar i en och samma anläggning. Punkten a erhållen
efter förstoring av vindsikten.
luft väger en kubikmeter vid 0° och
760 mm 1,293 kg. Angives i stället för
gasvolymen gasvikten för transport pr
kg kol måste volymvärdena
multipliceras med denna siffra. I stora
anläggningar räknar man med 2,9 å 3 kg gas
för transport av l kg kol.
Mellan försöken 2 och 3 med de
tyska brunkolen ombyggdes
försöksanläggningen på så sätt, att vindsikten
utbyttes mot en större och rörkvarnen
förkortades. Fyllnaden av malkroppar
och malgods höllos ändock konstant,
varför fyllnadsgraden på den kortare
kvarnen ökade. Vid den tidigare
anordningen var vindsikten så högt
placerad över kvarnen, att överkornen av
egen vikt föllo tillbaka till kvarnens
inmatningsända (se fig. 7), under det att
efter ombyggnaden vindsikten placerats
så lågt över kvarnen, att överkornen
medelst horisontell transportskruv
måste föras till inmatningsändan. Dels
beroende på lägre vattenhalt, men framför allt på
ombyggnaden av verket, erhölls betydligt bättre resultat.
Av diagrammet i fig. 11 framgår att vid samma
anläggning åtgår mindre mängd förbränningsgas för
transport per kg kolpulver vid högre avverkningar
än vid lägre.
Humboldt har även gjort en liknande anläggning
(fig. 12) åt Portlandzementwerk Gebruder Seibel i
Erwitte1 för samtidig torkning och finmalning av
rå-gods till cementfabrikation. Kvarnen hade en inre
diameter av 2,4 m. Följande driftsdata erhöllos:
i Tonindustrie-Zeitung-, Heft l, 1932.
Fig. 12. Anläggning för samtidig finmalning och torkning av rå
till cementfabrik i Erwitte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
