Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Ernst Rothelius: Samtidig torkning och finmalning av fuktigt gods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
11 AUG. 1934
M n 16 17 tå 19 20 71 11 23 2*
Fig. 13. Produktion i
ton/timme vid olika malfinheter.
Kurva A = siktåterstod på sikt
med 4 900 maskor/cm2 och
kurva B = siktåterstod på sikt
med 900 maskor/cm2.
JO ti 12 n 14 15 16 17 18 19 20
kWh/ton
Fig. 14. Samband mellan
arbetsbehov och nedmalning.
Produktion, ton per timme............... 17,35
Av det färdigmalda rågodset stannade
på sikt med 0,088 mm hål, % .......... 19,32
" " " 0,2 " " % .......... 0,75
Kvarnmotorn, hk ....................... 224
Fläktmotorn, " ....................... 109
Totaleffekt, " ....................77 333
Effekt per ton rågods, hk................ 19,2
Avverkning per hästkrafttimme, kg....... 52,2
Koksförbrukning (7 000 värmeenheter) för
torkning kg/timme ––- 133
" per 100 kg rågods, kg.. . 0,77
Begynnelsefuktighet hos godset, %....... 4-7
Slutfuktighet hos godset, % ............. 0,15-0,5
Av fig. 13 framgår avverkningssamband med
ned-krossningen och i fig. 14 synes arbetsbehovet per
ton färdigmalet rågods vid olika finmalningar.
Anläggningen var beräknad för en avverkning av
15 ton pr timme men ökades nästan genast till 17,35
ton per timme och är enligt alldeles nya uppgifter
ca 22,2 ton per timme.
Även den tyska firman Gebriider Pfeiffer i
Kaiserslautern har börjat bygga anläggningar (fig. 15) för
samtidig torkning och finmalning av kol. Från en
av deras anläggningar för förmälning av brunkol
till ett elektricitetsverk i
Moskva meddelas följande
uppgifter: Kolen utgjordes av
brunkol från reviret Moskva
med 27 % flyktiga
beståndsdelar, 17 % aska, 3 %
svavel och 20 % vatten. Under
förmalningen skulle
vattenhalten sänkas till 15 %. Två
aggregat med vardera en
rörkvarn med 2,65 m
diameter och 4 m längd
uppställdes. Vid en kulfyllning av
24 ton pr kvarn
garanterades en nedmalning i varje
kvarn av 20 ton kolpulver
vid en finhet av 12 %
återstod på sikt med 0,088 mm
hål. Ingående godset i
kvarnen varierade mellan O-25
mm och kraftförbrukningen
pr ton färdigmalet kolpulver
uppgick till 19,5 kWh.
I en annan anläggning
i Sargres-Saratoff också i
Fig. 15. Försöksanläggning för samtidig finmalning och torkning av
fuktigt gods, utförd av firman Gebriider Pfeiffer och uppställd i tekniska
högskolan i Berlin.
Ryssland förmales antracit från en ingående
kornstorlek av O-40 mm ned till en finhet av 7,25 %
återstod på sikt med 0,088 mm hål. Samtidigt sänkes
fuktigheten från 8-10 % till 1,5 % vatten. I
anläggningen ingår fyra små kulkvarnar, som
tillsammans producera 12 ton kolpulver pr timme vid en
kraftförbrukning av 38,3 kWh pr ton.
Då kul- och rörkvarnar innan luftströmsiktning
infördes voro olämpliga för finmalning av fuktigt gods,
använde man sig åtminstone tidigare i Europa ofta
av Maxecon-kvarnar.1 Det var isynnerhet för
finmalning av fuktiga rågods till cementindustrien,
såsom kalkmärgel etc., vilkas fuktighet ofta steg upp
till 5 %. För finmalning av fuktigt gods ha dessa
kvarnar numera ersatts med Loesche-kvarnar, vilka
äro byggda för luftströmssiktning. Dessa ha visat
sig mycket ekonomiska vad beträffar själva tork-
i Zement 1931, sid. 918.
Fig. 16. Loesehe-kvarn för framställning av kolpulver för uppvärmning av roterande torkugn.
1. Bunker för omalet kol. 2. Loesche-kvarn med matarapparat och vindsikt. 3. Fläkt för framställning
av transportluft. 4. Brännare. 5. Förbränningskammare. 6. Roterande torkugn. 7. Bunker för fuktigt
gods. 8. Spjäll för reglering av lufttillförsel. 9. Ledning av förbränningsgaser till Loesche-kvarnen.
10. Spjäll, som möjliggör uppblandning av dessa förbränningsgaser med kall luft, varigenom
temperaturen i kvarnen regleras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
