Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 4 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ångackumulatorn ursprungligen ej är byggd för högre
tryck än 8 atö. Denna ångackumulator är även
avsedd för start av ånganläggningen medelst
kondenseringsdelen vid tillfälliga stopp om mindre än ett
dygns varaktighet.

Ångtrycket mellan de olika ångnäten regleras
medelst automatiskt verkande tryckregulatorer,
levererade av Ruthsaccumulator a.-b.,
Stockholm.

Byggnader.

Innan jag går över till drifterfarenheterna, skall jag
även säga ett par ord om själva husbyggnadsarbetet.

Det nya ångpannehuset har uppbyggts på det
gamlas grund under full drift med de gamla
ångpannorna. Detta har tillgått så, att i de gamla
väggarna gjorts urhuggningar, i vilka formar för
betongpelare iordningställts. Ett betongskelett
uppbyggdes över den gamla byggnaden, vilket,
allteftersom installationsarbetet framskred, så småningom
fylldes med murverk.

Detta synnerligen krävande arbete har utförts av
Byggnads-a.-b. Konstruktör, Gefle.

Drifterfarenheter.

Efter denna korta resumé beträffande anläggningens
utformning vill jag nu övergå till att nämna
något om de drifterfarenheter, som vunnits under
den tid anläggningen varit i gång. Det säger sig
själv, att jag härvid av tidsbegränsningsskäl måste
inskränka mig till att nämna sådana detaljer, som
kunna vara av mera allmänt tekniskt intresse. Innan
jag går in på detta kapitel måste jag först nämna,
att det av lokala skäl befunnits lämpligt omnumrera
ångpanneaggregaten så att den ångpanna, som i fig.
1 markerats med nr 1, numera heter nr 3. Härav
inses utan vidare att ångpanna nr 2 bibehållit sitt
gamla nummer, medan däremot ångpanna nr 3
ändrats till nr 1. Vidare hava installationsnumren
å kvarnarna även omkastats, så att nr l numera
heter nr 2 och tvärtom.

Drifttider.

År 1933, den 1 september, hade de viktigaste
delarna av anläggningen varit i drift följande antal
drifttimmar, varvid med drifttimmar menas tiden
från upptagandet av belastningen till tidpunkten för
belastningens hävande.

Ångpanna nr 3 . . .	7 650 timmar
Ångpanna nr 2 . . .	6 000 timmar
Ångpanna nr 1 . . .	2 200 timmar
Träavfallsugn nr 3 . . .	2 700 timmar
Träavfallsugn nr 2 . . .	4 200 timmar
Träavfallsugn nr 1 . . .	2 100 timmar
Koltork . . .	3 100 timmar
Kolkvarn nr 2 . . .	3 520 timmar
Kolkvarn nr 1 . . .	1 660 timmar
Mottrycksångturbinen . . .	9 900 timmar

Belastningsförhållanden.

Ångpannorna.

Då ångpanna nr 3 först togs i bruk, måste den
belastas mycket hårt, i regel över den som maximalt
kontinuerligt angivna belastningen, emedan de under
den pågående utbyggnaden kvarvarande gamla
ångpannorna endast till en mindre del deltogo i
ångalstringen. De gamla ångpannorna eldades under
denna tid med enbart träavfall, den nya i regel
enbart med kol, vilket förklarar de nyssnämnda olika
drifttiderna för samhörande ångpannor och
träavfallseldade ugnar. I och med att ångpanna nr 2 kom
med i driften, ändrades förhållandena avsevärt så
att belastningen kom att fördelas ungefär lika på de
två i drift varande ångpannorna. I regel försiggick
därvid driften vid en belastning, som låg något
under den normala eller vid ca 30 ton/tim.

Fig 3. Exempel å belastningsfall för ångpanna nr 2.

Några särskilt anmärkningsvärda belastningsfall
äro av intresse att omnämna.

Ångpanna nr 3 har några gånger belastats upp
till 60 ton/tim., varje gång under ca 1 timmes tid,
motsvarande en maximal toppbelastning pr m² total
vattenberörd eldyta och tim. om 89 kg pr m² och
tim. Matar vattentemperatur en var härvid 118°C och
ångtrycket 39 atö. Borträknas konvektionsdelen,
som i huvudsak endast är en matarvattenförvärmare,
erhålles avdunstningen å den återstående eldytan till
250 kg ånga pr m²/tim.

Ångpanna nr 2 belastades i mitten av oktober månad
1932 under en veckas tid enligt fig. 3 med en
toppbelastning under ca 2 timmar om 52 ton/tim.
Lägsta belastningen var 40 ton/tim. och medelbelastningen
under hela veckan 46 ton/tim. eller beräknat å
vattenberörd eldyta 68 kg ånga pr m² och
tim. Borträknas i detta fall konvektionsdelen skulle
avdunstningen å den återstående eldytan uppgått till i
medeltal 195 kg ånga pr m² och tim. Under
den nyssnämnda veckan eldades ångpannan med
mindervärdiga kol, hållande en askhalt om 20 à 22 %.

Ångpanna nr 3 belastades under månaderna mars–april
1933, sammanlagt !1/2 månad, och under
augusti och början av september månad, något mer
än 1 månad, kontinuerligt med en belastning om 40
ton/tim., motsvarande 59 kg ånga pr m² eldyta och
tim., beräknat å totala vattenberörda eldytan och 170
kg ånga pr m² eldyta och tim., beräknat å den
egentliga ångalstrande värmeytan.

Sedan ångpannorna nr 3 och 2 kommit i samtidig
kontinuerlig drift, eller från mitten av oktober
månad 1932, har medelbelastningen legat vid ca 30
ton/tim, och ångpanna eller 44 och 126 kg ånga pr
m² och tim. för total resp. egentlig ångalstrande
värmeyta, för panntypen ifråga mycket låga
belastningar, vilka vid behov avsevärt kunna höjas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>