Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Träavfallsugnarna.
Träavfallsugnarna, vilkas storlek helt bestämdes
av de lokala förhållandena, hava visat sig arbeta väl
med vattenkylda snedrostbanor. Under de angivna
drifttiderna ha utbyte av 4 st. roststavar skett, 2 st.
i ugn nr 3 och 2 st. i ugn nr 2. Dessa roststavar hava
brustit till följd av slamanhopning å vattensidan.
Roststavarna kylas med havsvatten utan annan
behandling än filtrering med Svedrupfilter.
De träavfallsmängder, som utan svårigheter av
något slag kunna förbrännas, uppgå i storleksordningen
1 500 à 2 000 kg/tim. och ugn, beräknat som absolut
torr träsubstans. Ökas kapaciteten häröver följer en
viss mängd förkolnat träavfall, varierande mellan
1 à 3 % av träavfallsmängden, med förbränningsgaserna
till ångpannans förbränningsrum. En del av
detta träavfall förbrinner delvis i förbränningsrummet,
varefter det i form av mycket små svarta
träkolsbitar medföljer förbränningsgaserna till
ångpannans sista drag, där det nedtill avskiljes och uttages
genom en flygaskeutmatningsanordning. Den andra
och största delen nedfaller i asktratten och
utkommer med kolpulveraskan genom Staubfrei-apparaten.
Denna olägenhet, som beror dels på överbelastning
av träavfallsugnens rostyta, dels på s. k.
"hängningar" i ugnen, medför givetvis en mindre
försämring av driftverkningsgraden. För närvarande
konstrueras en efterförbränningsapparat, avsedd att
insättas i asktratten, för det förkolnade träavfallets
förbränning så att kolpulveraskan i huvudsak ensam
kan uttagas från Staubfrei-apparaten.
De träavfallseldade ugnarna ha sedan de kommo i
normal drift, vilket inträffade i oktober månad 1932,
hittills varit belastade, motsvarande en absolut torr
träsubstansmängd om 5 000 kg/tim. och två ugnar.
Fuktighetshalten hos träbränslet har under denna tid
varierat från 12 till 55 %. Man har även observerat,
att den förutnämnda mängden kolat träavfall, som
går över i asktratten, varierar med fuktighetshalten,
sannolikt beroende på härigenom uppkommen olika
förmåga hos bränslet att "hänga" sig.
Verkningsgrad.
För att utröna ångpannornas driftverkningsgrad
hava en del mätningar gjorts med hjälp av
ångcentralens instrumentering, varjämte bränsleförbrukningen
under 4 veckors driftperioder bestämts genom
inventering av bränsleförråden. Ett flertal sådana
periodiska försök ha visat, att ångpanneverkningsgraden
under löpande drift med kombinerad eldning av kol
och träavfall normalt varierar mellan 80 à 82 %.
Enligt dr Heinrich, Berlin, förutnämnda uppsats i
"Archiv für Wärmewirtschaft und
Dampfkesselwesen" skall verkningsgraden vid eldning med
enbart kol, konstant belastning och en
matarvattentemperatur om 165°C uppgå till vid 35 ton/tim.
belastning ca 87 % och vid 53 ton/tim. belastning ca 86 %.
 |
Fig. 4. Hjälpmaskineriets kraftförbrukning, omfattande: koltransport, koltorkning och malning, luft- och rökgasventilatorer, träavfallstransport, matarvattenpumpar och destillationsanläggning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
