Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. Jan. 1934
- Henrik Zander: Förenklad metod för beräkning av ekonomisrar samt några nya rön och iakttagelser vid desamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRENKLAD METOD FÖR BERÄKNING AV EKONOMISRAR SAMT NÅGRA NYA RÖN OCH IAKTTAGELSER VID DESAMMA.
Av civilingenjör Henrik Zander.
Ekonomiserns uppgift är som bekant att uppvärma
en ångpannas matarvatten medelst rökgaserna från
pannan. Vinsten härigenom är tvåfaldig: dels
återvinnes en värmemängd, som annars skulle ha
gått förlorad i skorstenen, och som motsvarar 10
till 12 procent bränslebesparing, dels förhindras
den skadliga inverkan, som införandet av
för kallt vatten i pannan har på densamma. Detta
sistnämnda är så pass viktigt, att ekonomisern
blir ett nödvändigt attribut vid en väl utförd
pannanläggning, så vida ej andra värmemängder
stå till förfogande för matarvattnets tillräckliga
uppvärmning, såsom spillånga, varmt avloppsvatten
eller genom avtappning av ånga från huvudmaskinen.
Om det senare är fallet, bör tagas i övervägande,
vilket som är lämpligast, att medelst en ekonomiser
ännu mera höja matarvattnets temperatur och i så fall
så högt, som pannvattnets temperatur tillåter för att
erhålla motsvarande bränslebesparing, eller att
införa rökgaserna i en luftförvärmare för
uppvärmning av förbränningsluften till pannan.
Problemet ekonomiser kontra luftförvärmare är
mycket omtvistat, och det är ej min avsikt att här
närmare gå in på detsamma. I korthet skall dock
omnämnas, att ekonomisern fått en ojämförligt
större användning i praktiken än luftförvärmaren,
och detta trots det en väl utförd luftförvärmareanläggning,
där alla dess resurser äro tillvaratagna, ej endast
förmår tillvarataga större del av rökgasernas
värmeinnehåll efter pannan, än ekonomisern i
allmänhet kan göra, utan även att den
tillvaratager detta värme på ett effektivare sätt, i
det den uppvärmda luften kan nedbringa förlusten
på grund av oförbrända gaser i eldstaden och
oförbränt kol i askan genom den högre
eldstadstemperaturen. Denna högre temperatur ökar
även förbränningshastigheten i eldstaden och höjer
pannans avdunstningsförmåga. Tillskottsvinsten vid
luftförvärmning utöver återvinningen av rökgasvärmet är
huvudsakligen beroende på bränslets beskaffenhet.
Så t. e. erhölls med en luftförvärmare vid en ångpanna
en total bränslebesparing av ungefär 22 %, och härav
hänförde sig 17 % till det återvunna rökgasvärmet
och resten till den förbättrade förbränningen. För att
dessa fördelar vid luftförvärmning skola helt kunna
utnyttjas, fordras dock, att rosterna och eldstadsbeklädnaden
äro anpassade till den högre eldstadstemperaturen,
och att ett rationellt utvalt bränsle användes. Denna
nödvändiga begränsning av luftförvärmningens användning,
även att driften med densamma blir mera ömtålig,
fordrar mera tillsyn och extra fläktarbete, nog också
att flera luftförvärmareanläggningar blivit utförda utan
nödig erfarenhet av och hänsyn till alla villkor, som
måste uppfyllas för en säker drift, så att allvarsamma
svårigheter uppstått och förminskat förtroendet för
luftförvärmningen, allt detta jämte nödvändigheten av
att matarvattnet på ett eller annat sätt måste tillräckligt
uppvärmas, vartill i allmänhet ekonomiser användes,
äro de viktigaste skälen till, att ekonomisern allt
fortfarande erhållit så mycket större användning än
luftförvärmaren.
Ekonomisern har redan varit i bruk sedan flera decennier
tillbaka, men den första tiden användes endast släta rör.
Först för ungefär tjugo år sedan infördes s. k. kamflänsrör.
Med undantag av en del på senaste tiden utförda
specialkonstruktioner, användas nu nästan uteslutande
kamflänsrör med i princip ungefär samma konstruktion.
Kammarnas form är i allmänhet cirkulär med varierande
yttre diameter, men även kvadratiska och rektangulära
kammar förekomma. Dessa placeras å röret antingen
vinkelrätt eller något snett mot rörets längdaxel. Vid
smidda eller dragna rör bestå de ofta av en sammanhängande
spiral, hårt vriden om och på lämpligt sätt fästad vid
röret. Mångfaldiga experiment ha utförts för att utröna
lämpligaste utförandet av kammarna, och denna fråga
kommer att nedan närmare behandlas.
Oberoende av kamrörens olika utförande är det av vikt,
att möjligast noggranna, bekväma och tillförlitliga
formler finnas för ekonomiserns beräkning. De nuvarande
metoderna härför äro onödigt omständliga och besvärliga
samt giva ej det åstundade resultatet direkt, utan fordra
passningar och uppskattade antaganden. Det skulle därför
vara mycket fördelaktigt att behöva använda endast en
formel, som med uteslutandet av mer eller mindre osäkra
antaganden direkt och utan omständliga beräkningar ger
det begärda resultatet, och att denna formel endast innehåller
de tekniska fordringar, som för varje speciellt fall äro
föreskrivna för den beträffande ekonomisern och härtill
en faktor, som är speciell för den kamrörskonstruktion, som
skall användas. Denna faktor blir då ett sant och oomtvistbart
uttryck för ekonomiserns värde i värmetekniskt hänseende vid
jämförelse med ekonomisrar av annan konstruktion.
En dylik formel erhålles på följande sätt:
Beteckningar:
| G | = Gasens vikt pr timme i kg, Gc1g = gasens vattenvärde i v. e./tim. |
| V | = Vattnets vikt pr timme i kg. |
| t1 | = Vattnets temperatur vid inträdet i ekonomisern. |
| t2 | = Vattnets temperatur vid utträdet ur ekonomisern. |
| T1 | = Gasens temperatur vid inträdet i ekonomisern. |
| T2 | = Gasens verkliga temperatur vid utträdet ur ekonomisern. |
| T12 | = Gasens effektiva temperatur vid utträdet ur ekonomisern. |
Alla temperaturer i grader Celsius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0008.html
