Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 52 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Evert Norlin: Smörjoljor för bilmotorer och dessas smörjning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Viskositetsdiagram i vanlig skala för en serie motoroljor av genomsnittliga viskositetsegenskaper.

Fig. 4. Viskositetsdiagram för samma oljor som i fig. 3 i logaritmisk skala.

Om man emellertid ritar upp ett motsvarande
diagram i logaritmisk skala, närma sig kurvorna till räta
linjer, se fig. 4. Viskositetsändringen med stigande
temperatur hos oljor av skilda ursprung kan vara
ganska olika. Detta framgår av fig. 5, som
innehåller viskositetskurvor för tre olika M 3-oljor.

Man får ett ganska gott mått på viskositetsändringen
med stigande temperatur hos en olja
genom att dividera viskositeten vid 50 °C med
viskositeten vid 100 °C. Det erhållna talet benämnes

lämpligen viskositetskvot	50	.
	———
	100

Vid motorsmörjning skall samma olja dels vara
flytande och icke stelna vid låg temperatur, så att
motorn kan startas, dels vid vevhustemperaturen
50—80 °C tillfredsställande smörja lagren och slutligen
smörja i cylindrarna vid där rådande höga temperaturer,
som i cylinderrummen torde uppgå till 1 500–1 600 °C
och hos cylinderväggarna till 250–300 °C.
På grund härav är det fördelaktigt med så flack
viskositetskurva som möjligt eller att

viskositetskvoten	50	är låg. Som framgick av
	———
	100

formen på kurvorna i fig. 3, är
viskositetskvoten större hos tjockare oljor
än hos tunnare. För motoroljor av
genomsnittliga viskositetsegenskaper
har nämnda kvot följande värden.

M 1-	olja viskositetskvot	50	5,4
		———
		100
M 2-	"		6,5
M 3-	"		7,0
M 4-	"		7,5
M 5-	"		8,0

För de tre M 3-oljor, vars viskositetsdiagram
återges i fig. 5, var

	50
viskositetskvoten	———	= resp. 5,8, 7,0 och 8,0.
	100

Fig. 5. Viskositetsdiagram för tre M-3-oljor med ungefär lika viskositet vid 50 °C men avvikande viskositetskvoter.

Viskositetsändringen med temperaturen har beaktats i
motoroljespecifikationer både i Schweiz och U. S. A.

3. Flampunkten har liksom specifika vikten i och för sig relativt liten
praktisk betydelse. Den är ett grovt mått på oljans
avdunstningsbenägenhet. Emellertid anser man, att de
oljor, särskilt cylinder- och motoroljor, äro bättre,
som hava högre flampunkter vid i övrigt lika egenskaper.

Vad man egentligen önskar veta är oljans
avdunstning i motorcylindern. Man kan ju göra ett direkt
avdunstningsprov, men en sådan bestämning är mera
tidsödande och dyrbar. Strängt taget skulle man
önska att känna oljans sammansättning, dvs.
fördelningen av låg- och högkokande kolväten. Det finns
även metoder utarbetade för att göra fraktionerad
destillation på oljor i katodljusvakuum, men
apparaturen är dyrbar och resultatet har icke så stor
praktisk betydelse, att det motsvarar arbete och kostnad.

Motoroljor torde i de flesta fall framställas genom
att blanda ett maskinoljedestillat med en
cylinderolja och en serie motoroljor erhålles genom att blanda
två sådana oljor i olika beräknade proportioner för
att få önskade viskositetsvärden hos blandoljorna.
Det är emellertid även möjligt att genom en skarp
fraktionering i vakuum med eller utan vattenånga
få fram mera enhetliga destillat, som bilda serien
motoroljor. Det är möjligt men icke säkert, att
de senare oljorna, om de i övrigt äro väl
raffinerade, kunna vara bättre som motoroljor.
Sannolikt är det fördelaktigt om en relativt
tjock maskinolja blandas med en relativt
tunn cylinderolja men icke tvärtom. Ur denna
synpunkt har helt visst flampunkten sin givna
nytta, ty tunna maskinoljor hava som regel
lägre flampunkt än tjockare. Det är i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>