- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - E. Nothin: Statens järnvägars nya rälsomnibussar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjulcentra och hjulringar inlagda gummimellanlägg, men
– för att möjliggöra utlösning av block- och
ringverkssignaler etc. – har elektrisk förbindelse
anordnats dem emellan.

Motorn är, som redan nämnts, en Scania-Vabis
stora modell med dimensionerna 6 X 105 X 136. För
att motorvagnen må bli så lättskött som möjligt, är
den utförd som vanlig bensinmotor (med hänsyn till
att motorn användes ej i landsvägs- utan i
järnvägsdrift erhålles restitution på bensinskatten). Den är
upphängd i tre punkter i gummilagrade fästen.

För att utan tidsödande vändning kunna använda
rälsomnibussen i båda körriktningarna har den
utrustats med "tvåriktningskommando", dvs. erhållit
förarhytt i båda ändarna, vardera utrustad med alla
erforderliga apparater för manövrering av motor,
broms, signaler etc. Anordningarna för
tvåriktningskörningen utmärka sig för enkelhet och
ändamålsenlig konstruktion.

Med kylaren å Orrskogsvagnen, placerad i
närheten av ena vagnsänden, erhölls i vissa fall icke
tillräcklig kylning, varför i den nya vagnen en
rymligt dimensionerad kylare av verkstadens egen
konstruktion så anordnats, att kylningen blir lika
effektiv i båda körriktningarna.

Motorkraften överföres genom en 4-växlad
växellåda av Scanias standardmodell till en centralt
placerad fram- och backväxellåda med uttag till vagnens
båda kardanaxlar. Med hänsyn till erfarenheterna
från Orrskogsvagnen, å vilken en differential
ursprungligen anordnats i fram- och backväxellådan,
är denna å de nya vagnarna utförd utan differential.
Växlarna hava snedskurna kuggar, äro tystgående
samt kraftigt dimensionerade.

Såväl hand- som fotbroms verka på rymliga,
innanför hjulen anbragta bromstrummor med invändiga
backar. Fotbromsen är utförd som
Bosch-vakuumbroms av samma typ som användes å en del
släpvagnar i omnibusstrafik (släpvagnsbromsen har
föredragits framför den vanliga omnibussbromsen, enär
den förra normalt hålles tillsatt genom spännkraften
i en fjäder och bromskraft således alltid är tillgänglig
även då motorn står stilla och ingen luftförtunning
finnes i systemet – man jämföre olikheten
härutinnan med den vanliga omnibussbromsen av
Bosch-typ, där bromsens tillsättning endast sker med
tillhjälp av luftförtunningen i motorns insugningsrör.)

För att fylla fordringarna på enmansbemanning
är rälsomnibussen utrustad med "död mans grepp" i
form av vanlig kontaktanordning å förarens
manöverhandtag. För att motorn likväl skall kunna hållas i
gång, t. e. för värmealstring under stillastående, utan
att föraren hela tiden måste hålla kontakten
nedtryckt, kan manöverströmmen till
"död-mansgreppet" brytas, då handbromsen tillsättes.

Karosseri. Karosseriet består av en stomme av
prima ask utvändigt klädd med l mm plåt och
invändigt med 7 mm halvhård masonit. Golvet består
av 25 mm hyvlade och spontade bräder belagda med
plattor av masonit. Taket är tillverkat av 12 mm
spontade bräder, utvändigt klädda med impregnerad
takduk. Innertaket utgöres av spänd vit pegamoid.
Sittplatserna äro 24 och äro anordnade som tvåsitsiga
soffor, klädda med synnerligen slitstark moquette,
vilken även användes såsom väggbeklädnad.

De nedfällbara fönstren, ett i vardera förarrummet
och två i resandeavdelningen, manövreras medelst
fönsterhissar av solid, modern typ. För uppsamling
av från fönstren nedrinnande vatten finnas mellan
ytter- och innerväggar särskilda rännor av plåt med
avloppsrör av metall, som utmynna några mm
nedanför bottenramen. Vindrutorna äro av splitterfritt
glas. Sidodörrarna äro utåtgående svängdörrar; lås
av Kiekerts modell. Mellandörrarna äro skjutdörrar.

Uppvärmningen sker medelst motorns kylvatten,
som genom en trevägskran inledes till kylaren och
till ett system varmvattenelement (eller ett av dessa).

Rälsomnibussens utrustning i övrigt är av
modernaste slag. Generator, strålkastare, kopplingsskåp,
signalhorn etc. äro av Bosch typ. Strålkastare och
akterlyktor äro så anordnade, att de för resp.
körriktning erforderliga skenen tändas i ett grepp från
den förarhytt, som för tillfället användes.
Manöveranordningar och armatur hava anbragts i
förarhytterna på ett så likartat och överskådligt sätt, att
möjlighet till förväxling i görligaste grad undvikits.

Ehuru rälsomnibussen är avsedd att användas i
regelbunden trafiktjänst har den – på grund av
dess lätta, omnibussliknande byggnadssätt – ej
kunnat utrustas med buffertar och draginrättning av
å järnvägsfordon vanligt slag. För att möjliggöra
framförandet av en lättare, för transport av livsmedel
och styckegods avsedd specialbyggd släpvagn har
bussen dock i vardera änden utrustats med en enkel
draginrättning av det slag, som användes å
Postverkets omnibussar. Med bussen följer en särskild
dragstång som med ena änden kan anbringas i
bussens draginrättning och med den andra (vid behov av
bogsering) fasthakas vid dragkroken å ett dragande
järnvägsfordon. Dessutom finnas å vardera
vagnsgaveln ett par halvförsänkta gummibuffertar så
placerade, att fordonet vid behov tillfälligtvis kan
skjutas med hjälp av lok eller annat järnvägsfordon.

Den ovan beskrivna och i dagarna levererade
rälsomnibussen är av täckt modell. Den har nyligen
provkörts å linjen Umeå–Vännäs–Långsele–Härnösand–Gävle.
Den stipulerade maximihastigheten
av 80 km pr timme kunde med lätthet uppnås och
accelerationen var så god, att efter uppehåll å station
4:de växeln kunde inläggas redan å stationsområdet.
Rälsomnibussens gång är påfallande mjuk och
behaglig, ehuru – som nämnts – axlarna äro fasta
och hjulbasen blott 4 500 mm. (Förtjänsten av den
mjuka gången torde i främsta rummet få tillskrivas
den goda fjäderupphängningen och
gummimellanläggen mellan hjulringar och hjulcentra.)

Som förut är nämnt, har utom de tre täckta
vagnarna även beställts en öppen turistvagn, vilken
beräknas leveransklar i medio av juni. De täckta
vagnarnas tre avdelningar (resanderum och två
förarehytter) äro å den öppna vagnen sammanslagna
till ett enda rum. Sittplatserna äro även här 24 till
antalet, men hava anordnats såsom "walk over seats"
för beredande av bästa möjliga utsikt. Till skydd
mot väder och vind har den öppna vagnen utrustats
med två suffletter, som i hopfällt läge vila mot en
tvärgående balk i vagnens mitt och från denna kunna
dragas fram till vardera vagnsänden. Under vintern
avlägsnas suffletterna och ersättas med ett väl
ombonat vintertak. Då med denna för turisttrafik
speciellt byggda vagn icke är avsett att medföra
släpvagn, har den utrustats med Volvos 75 hkr
toppventilmotor i stället för med den å de täckta
vagnarna använda 100 hkr Scania-motorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free