Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 79 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Nils Gustafsson: Möjligheterna att driva en förgasaremotor med ett svårflyktigt bränsle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilka det vänstra matar fram bränsle till en brännare,
arbetande som en blåslampa. Luften till denna
förbränning tages genom det övre luftintaget. Genom det
högra flottörhuset tillföres det bränsle, som skall
förbrännas i motorn. Detta bränsle inkommer
omedelbart efter den ovan omtalade lågan, varvid en
fullständig förångning och även delvis en krackning av
de tyngre delarna blir följden: Någon förbränning
av detta bränsle kan naturligtvis ej äga rum, enär
ingen luft tillföres. Denna blandning av
förbränningsgaser och bränsleånga blandas därefter på känt
sätt med luft och tillföres motorn, vilket framgår av fig. 14.

Denna anordning uppgives arbeta fullt tillfredsställande
även med mycket dåliga kvaliteter av de
svårflyktiga bränslena. Bränsleförbrukningen för
lågan uppgives vara 10 % av den totala
förbrukningen. Lösningen är mycket intressant enär man
härigenom kringgår svårigheten med den variabla
avgastemperaturen och i stället skaffar en särskild
värmekälla.

För att kringgå den otillräckliga värmemängden
vid tomgång har även en dubbelförgasare av
helt ny typ utförts. I denna tillföres motorn enbart
bensin vid tomgång under det att, när motorn
kommer under belastning genom att trotteln öppnas, det
svårflyktiga bränslet tillföres genom huvudspridaren
på känt sätt. Bensintillförseln avstänges dock ej helt
utan endast så att mängden bensin hastigt minskar
vid stigande trottelöppning. För start och
varmkörning av motorn kan genom en omkopplare
förgasaren omställas att lämna enbart bensin. Vid
normala förhållanden uppgår bensinkvantiteten till
mellan 15 och 25 % av den totala bränsleförbrukningen,
varvid inräknats den bensinmängd, som användes för
att värma upp motorn vid starten.

I regel förekommer här ej större förvärmning än
vad som är brukligt vid bensindrift, varför härvid
en oljeutspädning måste bliva följden.

Tyvärr lägga för närvarande vissa patenthänsyn
hinder i vägen för ett närmare ingående på
anordningens arbetsprinciper. Jag kan dock nämna att
den kända effektminskningen vid drift med de
svårflyktiga bränslena här ej visar sig i märkbar grad,
utan giver motorn praktiskt taget samma effekt som
vid bensindrift. Även bränsleförbrukningen visar
ofta samma eller t. o. m. lägre siffror än vid
bensindrift. Framför allt tack vare den obetydliga

Fig. 13. Förgasare för svårflyktigt bränsle, 1 flottörhus för extra förbränning. 2 flottörhus för driftbränslet. I och N bränslemunstycken, V förbränningszon, S tändspiral för extra bränslet.

Fig. 14. Sammanställning för förgasare arbetande enl. principen i fig. 13.

förvärmningen kan oftast samma kompressionsförhållanden
användas, som vid bensindrift, varigenom de nu
nämnda egenskaperna få sin förklaring.

Sammanfattning.

Drift av en förgasaremotor med ett svårflyktigt
bränsle, exempelvis motorfotogen eller solarolja, är
endast möjlig om hänsyn tages till att utspädning av
motorns smörjolja med bränsle måste undvikas. För
att nå detta måste vanligen bränslet inforas i
motorns cylindrar fullständigt förångat och vid en
temperatur som ligger betryggande mycket över
daggpunktstemperaturen. Användas motorns avgaser för
denna förvärmning måste hänsyn tagas till att
avgastemperaturen varierar med varvantalet och att
alltså motorn antingen måste hållas vid ett högt
varvantal i tomgång (minst 1 000 à 1 200 varv/min.) eller
bensin då komma till användning. Möjligt är även
att använda annan värmekälla än avgaserna, varvid
givetvis det svårflyktiga bränslet kan användas även
i tomgång.

Användes förvärmning till så hög grad att
fullständig förångning inträder blir det användbara
kompressionsförhållandet lågt och därmed även effekten
låg och bränsleförbrukningen hög.

Vid en låg förvärmning däremot kan
kompressionsförhållandet hållas högre och därmed en bättre
verkningsgrad ernås, i regel nära samma värden som vid
bensindrift, men härvid måste en alldeles speciell
uppmärksamhet ägnas det i smörjoljan inkommande
bränslet. Speciella åtgärder måste även vidtagas dels
för att erhålla en jämn fördelning av bränsleluftblandningen
till de olika cylindrarna, dels för att
kunna antända det ofullständigt förångade bränslet
samt för att under alla förhållanden skapa det rätta
blandningsförhållandet mellan bränsle och luft. En
viss hänsyn måste tagas vid valet av tändstiftstyper
vid drift med de svårflyktiga bränslena, beroende på
vissa ändrade driftsbetingelser, men skulle det i detta
samband föra för långt att närmare ingå på denna fråga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>