Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. Juli 1934
- Nils Gustafsson: Möjligheterna att driva en förgasaremotor med ett svårflyktigt bränsle
- Hjalmar Dahl: Automatiska maskiner för massfabrikation av skruvar, hylsor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Möjlighet finnes att för en relativt obetydlig
kostnad ändra en vanlig bensinmotor till drift med ett
svårflyktigt bränsle och därmed till en betydlig
sänkning av driftskostnaderna i all synnerhet för den
yrkesmässiga automobiltrafiken. Att dessa
anordningar ännu ej fått någon större spridning torde
framför allt bero på att de apparater, som
mångfaldiga gånger utbjudits i marknaden, ej varit
byggda på tekniskt rätta principer. I och med att
rätt konstruerade apparater bliva tillgängliga i
marknaden torde dock användningen av de svårflyktiga
bränslena bliva mera allmän.
AUTOMATISKA MASKINER FÖR MASSFABRIKATION AV SKRUVAR, HYLSOR M. M.
Av ingenjör Hjalmar Dahl.
Vid tillverkning av olika slags skruvar, i synnerhet
av finare och medelgrova dimensioner, användas
numera nästan uteslutande automatiska maskiner. De
vanligast förekommande torde vara av Brown & Sharpe’s fabrikat.
Dessa skruvautomater användas även i stor
utsträckning vid många svenska verkstäder, och då
deras konstruktion och arbetssätt torde vara
välbekant för den personal som har med deras skötsel att
göra, skall här nedan icke ingås närmare på själva
maskinernas byggnad. Däremot kommer att
avhandlas huru kammarna för tillverkning av olika slags
skruvar skola beräknas och konstrueras för
erhållande av största möjliga produktion på minsta
möjliga tid.
Emedan skärhastigheter och matningar äro
beroende dels av varandra och dels av det material som
bearbetas, måste kammarna i varje speciellt fall
beräknas mycket noggrant. Först skall här nedan
redogöras för spindelhastigheter och matningar för
arbeten i olika material och med olika verktyg. De i
denna redogörelse angivna hastigheterna och
matningarna förutsätta riklig användning av god olja
(lard oil).
Vid arbeten i mässing av normal kvalitet kan alltid
maskinens största hastighet användas. "Hollow
mills" kunna frammatas från 0,15–0,40 mm/varv,
beroende på spåntjockleken. "Box-tools" för
eftersvarvning kunna matas med 0,25 mm/varv.
Avskärningsverktyg (cutting-off tools) matas lämpligen med
0,04–0,05 mm spåntjocklek per varv, men för
undvikande av att en stor tapp blir kvar i mitten, måste
matningen reduceras just innan arbetsstycket skall
falla av. Fasonstål måste matas saktare, beroende på
bredden ända ned till 0,006 mm/varv för stor bredd och
klent material. I allmänhet användes en matning av
0,01–0,03 mm/varv. Borrar av grovleken 1/8"–1/4"
kunna matas från 0,08–0,15 mm/varv. Om djupa hål
skola borras, bör detta ske med flera borrar så, att
man först borrar en del av hålet med en första borr,
växlar revolvern och borrar djupare med en andra
borr och vid mycket djupa hål avslutar med en tredje
borr. Denna metod ger borrspånen bättre möjlighet
att bortföras genom borrspiralen.
Zink kan liksom mässing bearbetas vid de största
hastigheterna hos maskinen och med ungefär samma
matning som ovan.
Vid bearbetning av mjukt järn (kolhalt 0,10–0,20
%) bör observeras att vid låga matningshastigheter
kunna periferihastigheter (skärhastigheter) upp till
24 à 27 m/min. användas, vare sig man använder
"hollow mills", "box tools" eller profilstål. Vid
gängning bör aldrig arbetas med större periferihastighet
än 9 m/min. "Hollow mills" för grovsvarvning
(skrubbning) kunna matas med 0,10–0,30 mm/varv.
"Box tools" för eftersvarvning kunna matas med
0,25–0,30 mm/varv, men matningen måste reduceras,
om samtidigt fasning av avsatser skall utföras.
Avskärningsverktyg kunna matas från 0,03-0,04
mm/varv, men matningen bör reduceras mot slutet
av proceduren. Profilstål kunna matas från
0,005–0,025 mm/varv, beroende på bredden och storleken av
det färdiga arbetsstycket. Fasning av avsatser kan
utföras med samma matning som användes vid
avstickning. Vid borrning bör användas en matning =
1/3 av den som användes för mässing, alltså från
0,03–0,05 mm/varv, och vid djupa hål bör matningen
minskas mot botten.
Mjukt stål (kolhalt 0,20–0,25 %) kan avstickas och
profilsvarvas vid en periferihastighet av 20 m/min.,
men vid gängning bör 6–9 m/min. användas.
Matning per varv är i allmänhet ungefär densamma som
vid järn (se föreg.).
Hårt stål (kolhalt 0,40–0,60 %) kan bearbetas med
en svarvmatning av 0,08–0,18 mm/varv och med så
pass stora periferihastigheter som 15–18 m/min.,
men endast vid mycket fin matning. Vid gängning
bör ej större periferihastighet än 4,5–6 m/min.
användas.
Under alla förhållanden är matningen beroende av
periferihastigheten. Liksom vid vanlig svarvning,
föredraga en del att arbeta med låg skärhastighet och
grov matning och andra med stor skärhastighet och
liten matning. Brown & Sharpe rekommenderar den
senare metoden om klena dimensioner å
arbetsstycket, men omständigheterna göra ofta att olika
metoder måste användas.
Ovanstående uppgifter å periferihastigheter och
matningar äro beräknade för verktyg av kolstål. Om
snabbstål användas kan man öka med 50 % för mjukt
stål och 30–35 % för hårdare stål.
Beräkning av kammarna.
Följande metod bör användas vid beräkning av
kammarna. Först väljes en för materialet lämplig
spindelhastighet (se ovan), sedan uträknas det antal
spindelvarv som erfordras för varje särskild
arbetsoperation, inklusive gängning, varvid tillägges antal
varv som åtgår under tiden för frammatning av
material, vridning eller växling av revolvern, omkastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0082.html
