- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - E. Petersohn: Om förutbestämning av flygplans spinegenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 11. (Från R. and M. 1356.)



och därefter är det möjligt att beräkna genom
spinrörelsen uppträdande gyralmoment N’i kring den
tredje axeln, höjdaxeln, eller den dimensionslösa
N’i
koeriicienten n’i = ––––––––––
[sigma] S s3</table>
A–Bg sp s
n’i = ––––––––––.–––––––––––––– cos a . . . (4)
[sigma] S s3VV

Till detta värde på gyralmomentkoefficienten n’i
adderas sedan koefficienterna för de aerodynamiska
momenten kring höjdaxeln n’v och n’p och vi få
sålunda koefficienten k’n för momentet kring
höjdaxeln
k’n = n’i + n’v + n’p. . . . (5)

Ovanstående beräkningar utföras för olika
anfallsvinklar a och vi få sålunda ett samband mellan a
och momentkoefficienten k’n kring höjdaxeln. Varje
punkt på denna a-k’n-kurva, kommer sålunda även
p s
att motsvara visst värde på [beta] och –––––. Det a-värde
V
för vilket k’n = 0 motsvarar ett jämviktsläge, där
spin är möjlig. Enligt beräkningen är momentet
kring de båda övriga axlarna förut = 0. Uppnås
icke värdet k’n = 0 är spin icke möjlig.

Beräkningar av detta slag utföras för olika
roderutslag. Av särskilt intresse är därvid att undersöka
om k’n = 0 icke kan erhållas. Är så förhållandet kan
flygplanet antagas säkert ur spinsynpunkt. Vid
fullständig undersökning utföres beräkningar även för
olika förekommande tyngdpunktslägen och
tröghetsmoment.

Som nämnts har vid denna beräkning en hel del
förenklingar gjorts, av vilka särskilt må framhållas
försummandet av rotationens och snedanblåsningens
inverkan på lyftkraft, motstånd och moment kring
tväraxeln, vidare har man använt momentvärden
kring längd- och höjdaxlarna, uppmätta dels vid
enbart rotation, dels vid enbart snedanblåsning och
adderat dessa värden vid den kombinerade rörelsen,
vilket måste betraktas såsom en stor approximation. Inverkan av
eentrifugalmoment från roterande propeller kan medtagas utan att
komplicera beräkningarna alltför mycket.

Beträffande deduktionen av ovanstående ekvationer hänvisas
till Gates och Bryant: The
spinning of aeroplanes (litt.-anv. 1).

I fig. 11 visas resultatet av en sådan undersökning utförd för ett
flygplan i ena fallet försett med hjullandningsställ, i andra fallet
med flottörställ (litt.-anv. 4). För landflygplanet med höjdrodret
nedfällt 20° ocli sidorodret utslaget +32,5° (dvs. mot spin) uppnås ej
något jämviktsläge; återgång ur spin är sålunda möjlig. För fulla
spinroder skulle enl. beräkningen spin uppträda för landflygplanet
vid en anfallsvinkel av 40° och en rotationshastighet
p s
––––– av ung. 0,23 och snedanblåsning [beta] = 0°.
V</table>
Utförda fullskaleprov visade att anfallsvinkeln var
p s
ca 43°, rotationshastigheten ––––– = 0,3 och
V
snedanblåsningen [beta] +7° (inifrån).

För flygplanet med flottörer ligga kurvorna
närmare varandra, dvs. roderverkan blir mindre.
Säkerhetsmarginalen för urgång ur spin är här något
mindre men dock fullt tillräcklig. Största risken i
detta fall gäller icke flatspin, utan en brant
svårurkomlig spin.

Genom att räkna igenom en del olika flygplantyper
på detta sätt har man fått mera klarhet i olika
faktorers inverkan på spinegenskaperna och särskilt
betydelsen av sambandet mellan flygplanets stabilitet
omkring längd- och höjdaxlarna vid stora
anfallsvinklar och dess massfördelning. Beroende på om
flygplanet är stabilt eller icke, är den lämpliga
massfördelningen olika.

Antaga vi att vingcellen är stabil, vilket närmast
gäller monoplan och biplan med stor förskjutning,
kan spinrörelsen endast uppstå genom en
snedanblåsning utifrån, [beta] < 0. Om vinkeln för denna

illustration placeholder

Fig. 12.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free