Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - E. Petersohn: Om förutbestämning av flygplans spinegenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 11. (Från R. and M. 1356.) |
| N’i | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| koeriicienten n’i = | –––––––––– | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[sigma] S s3</table>
Till detta värde på gyralmomentkoefficienten n’i adderas sedan koefficienterna för de aerodynamiska momenten kring höjdaxeln n’v och n’p och vi få sålunda koefficienten k’n för momentet kring höjdaxeln k’n = n’i + n’v + n’p. . . . (5) Ovanstående beräkningar utföras för olika anfallsvinklar a och vi få sålunda ett samband mellan a och momentkoefficienten k’n kring höjdaxeln. Varje punkt på denna a-k’n-kurva, kommer sålunda även
spin är möjlig. Enligt beräkningen är momentet kring de båda övriga axlarna förut = 0. Uppnås icke värdet k’n = 0 är spin icke möjlig. Beräkningar av detta slag utföras för olika roderutslag. Av särskilt intresse är därvid att undersöka om k’n = 0 icke kan erhållas. Är så förhållandet kan flygplanet antagas säkert ur spinsynpunkt. Vid fullständig undersökning utföres beräkningar även för olika förekommande tyngdpunktslägen och tröghetsmoment. Som nämnts har vid denna beräkning en hel del förenklingar gjorts, av vilka särskilt må framhållas försummandet av rotationens och snedanblåsningens inverkan på lyftkraft, motstånd och moment kring tväraxeln, vidare har man använt momentvärden kring längd- och höjdaxlarna, uppmätta dels vid enbart rotation, dels vid enbart snedanblåsning och adderat dessa värden vid den kombinerade rörelsen, vilket måste betraktas såsom en stor approximation. Inverkan av eentrifugalmoment från roterande propeller kan medtagas utan att komplicera beräkningarna alltför mycket. Beträffande deduktionen av ovanstående ekvationer hänvisas till Gates och Bryant: The spinning of aeroplanes (litt.-anv. 1). I fig. 11 visas resultatet av en sådan undersökning utförd för ett flygplan i ena fallet försett med hjullandningsställ, i andra fallet med flottörställ (litt.-anv. 4). För landflygplanet med höjdrodret nedfällt 20° ocli sidorodret utslaget +32,5° (dvs. mot spin) uppnås ej något jämviktsläge; återgång ur spin är sålunda möjlig. För fulla spinroder skulle enl. beräkningen spin uppträda för landflygplanet vid en anfallsvinkel av 40° och en rotationshastighet
|
